Magnus Persson - Böcker

Vad kännetecknar egentligen kärleken till litteraturen? Om detta finns det märkligt nog väldigt lite forskning, men i den första boken på svenska som tar sig an passionerad läsning teoretiskt, praktiskt och didaktiskt belyser Magnus Persson frågan från en mångfald av perspektiv.

I stället för att fokusera på de många olika larmsignalerna om den skönlitterära läsningens kris koncentrerar sig författaren på den passionerade läsning som trots allt fortfarande bedrivs av professionella aktörer som lärare, bibliotekarier, kritiker och litteraturvetare, men också och inte minst av vanliga läsare.

I den här boken bjuds det på oväntade inblickar i läsandets kollektiva dimensioner genom etnografiska fallstudier av bokklubbar, litteraturfestivaler och fenomenet litterär turism. Här undersöks även läsningen som livsstil genom nya typer av litteraturtidskrifter och hur man kan äta litteratur. En gemensam nämnare är den centrala betydelsen av omkringläsning, ett begrepp som introduceras i boken för att vidga vårt sätt att se på läsning, så att det utöver individuell läsning av en tryckt text även inbegriper sociala, kroppsliga och materiella faktorer.

Magnus Persson är professor i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning vid Malmö universitet. Hans forskningsintressen är kritisk lästeori, kulturstudier och etnografi. I olika projekt har litteratursynen i skolan, på folkbiblioteken och hos läsfrämjande aktörer undersökts. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Den goda boken: Samtida föreställningar om litteratur och läsning (2012), Varför läsa litteratur? (2007) och Kampen om högt och lågt (2002). Han är även verksam som kritiker i Svenska Dagbladet.

Denna bok handlar om utbildningen av blivande gymnasielärare, en lärarkategori som upplevt dramatiska förändringar i sitt yrke och sin sociala position under de sista femtio åren. Magnus Persson ställer frågan hur det är att studera på en utbildning som alla kommer in på och som leder till ett yrke vars sociala position är i en brant utförsbacke. Han gör det med hjälp av begreppet utbildnings­kontrakt, ett "socialt kontrakt" mellan å ena sidan studenten med sina förväntningar om vad utbildningen ska gå ut på och å andra sidan universitetets och lärarnas definition av dess innehåll, organisering och krav. Persson visar hur utbildningskontraktet präglas av hur studenterna, utifrån sina förutsättningar, hanterar sin lärarutbildning inom ramen för den snabbt växande högre utbildningen.

Gymnasielärarstudenternas utbildningsförlopp ser olika ut beroende på hur väl kontraktet upprätthålls under utbildningen. De olika utfallen - om studenterna tar examen eller ej, blir lärare eller inte - bildar ett tydligt socialt mönster. Utbildningsförloppens resultat bidrar både till att återskapa redan rådande sociala skillnader mellan studenterna och till att förstärka den sociala utförslöpa som präglat lärarutbildningen, och särskilt gymnasielärarutbildningen, under de senaste decennierna.

Magnus Persson har lång erfarenhet som gymnasielärare. Utbildningskontraktets villkor är hans doktorsavhandling i sociologi vid Linnéuniversitetet.