Ingrid Bosseldal – författare

Vad är det som pågår i skolan mellan människor? Och vad för slags mötesplats är skolan? Sådana frågor intresserar vi oss för i den här boken. Med utgångspunkt i sociologisk teori, särskilt Erving Goffmans sociala interaktionism och dramaturgiska perspektiv, försöker vi förstå skolans mellanmänskliga förutsättningar och praktik.I boken reflekterar vi över skolan på två olika nivåer: för det första klassrummet där själva skol- och elevarbetet, läraruppdraget och lärarpraktiken görs av lärare och elever. För det andra skolan som en politiskt styrd verksamhet med tre olika ansikten: institutionens, organisationens och seminariets.Vår förhoppning är att boken ska erbjuda analytiska redskap till dem som vill fördjupa sin förståelse för skolan som social arena – i lärarutbildningen, i forskningen och i skolpraktiken.

This book examines schools as dynamic social arenas where everyday interactions are shaped by broader institutional conditions.Drawing on sociological theory - particularly Erving Goffman’s interactionism and dramaturgical perspective - Ingrid Bosseldal and Anders Persson analyze how teachers and students perform and negotiate roles within the classroom while also considering the school as a politically governed institution with overlapping dimensions of organization, institution, and seminar. By connecting micro-level interactions with wider structural frameworks, the authors offer analytical tools for understanding schools not only as sites of learning but also as arenas where social order is enacted, contested, and reshaped. This book will be of value to sociologists, educators, and policymakers seeking deeper insight into the complex social processes that underlie everyday school life.

I dagens mediebrus verkar uttryck för populism, faktaresistens och antidemokratiska ideologier bli allt vanligare. En viktig uppgift för skola och högre utbildning är därför att förse elever, studenter och lärare med kritiska analysverktyg så att de kan sovra i informationsflödet. Diskursanalys är ett sådant verktyg som förmår synliggöra hur språk och texter av olika slag, såväl tryckta som digitala, rymmer ideologier och makt. Diskursanalys uppfattas inte sällan som onödigt komplicerad och svårtillgänglig. Den här boken vill ändra på den uppfattningen. I boken medverkar tio forskare från olika akademiska discipliner. Samtliga har erfarenhet av diskursanalys från både undervisning och forskning. Bokens syfte är att visa hur diskursanalys konkret kan tillämpas på texter som knyter an till det utbildningsvetenskapliga området - lärobokstexter, läroplanstexter, digitala resurser och diskussionsgrupper samt medietexter - och hur detta kan utnyttjas i klassrummet. Boken riktar sig främst till studenter och lärare vid högskolor och universitet med intresse för diskursanalys med ett utbildningsvetenskapligt och didaktiskt perspektiv.

Hur vet vi vad som pågår i en social situation? Hur orienterar vi oss i de regler, normer och förväntningar som präglar möten mellan människor? Och vad händer när dessa förståelser utmanas eller bryts? Dessa frågor står i centrum för ramanalys.I Inramningar – att förstå och använda ramanalytiska perspektiv introduceras ramanalys som teori och metod. Med Erving Goffmans klassiska verk Frame Analysis som gemensam utgångspunkt visar bokens kapitel hur ramar fungerar som organiserande principer för mänsklig samvaro – hur de både skapar stabilitet och öppnar för osäkerhet, förhandling och förändring.Genom en kombination av teoretiska resonemang och empiriska exempel belyser antologin hur ramanalytiska perspektiv kan förstås och användas i praktiken. Bidragen spänner över flera samhällsvetenskapliga discipliner och behandlar teman som grupp, makt, identitet, utbildning, konst och politik.Boken erbjuder en samlad introduktion till ramanalysens centrala begrepp och en fördjupning i dess analytiska och metodologiska möjligheter. Den vänder sig till studenter och forskare som vill förstå, utveckla och tillämpa ramanalytiska perspektiv.

Hur kan det komma sig att metoder byggda på den radikala behavioristen B F Skinners inlärningsteori uppfattas som nya, mjuka, positiva och interaktiva när de används för att uppfostra och träna hundar, men som förlegade, hårda, negativa och hierarkiska vid uppfostran och utbildning av barn? Med den frågan som utgångspunkt har Ingrid Bosseldal undersökt vad som händer med Skinners inlärningsteori när den migrerar från en uppfostrings- och utbildningskontext till en annan. Hon har lyssnat till en polishundstränare, analyserat läromedel och en tidskriftsdebatt om behavioristiska metoder i skolan, funderat över konsekvenserna av att se barn och vuxna, hundar och människor som huvudsakligen lika eller som huvudsakligen olika, spårat dolda behavioristiska tankegångar i svensk skolundervisning och deltagit i två utbildningar där Skinners inlärningsteori praktiseras: den ena av blivande hundinstruktörer, den andra av blivande föräldrautbildare. Hon har dessutom återvänt till B F Skinners egna texter. Vad var det egentligen han försökte säga, mannen som har liknats vid en grobian och anklagats för allt från råttpsykologi till fanatism och psykisk barnmisshandel? Resultatet är en avhandling i utbildningsvetenskap som i en essäistisk stil och med stöd av Michel Foucaults diskursteori, George Herbert Meads och Johan Asplunds socialpsykologi och Donna Haraways manifest om companion species, undersöker och utmanar diskurser om lärande relationer på radikalt behavioristisk grund.