Centralt styre och förvaltning

"Med saklig prosa och tydliga tabeller skingrar Lindell och Voronov de dimridåer som omgärdat migrationsdebatten. De har skrivit en av de senaste årens viktigaste böcker om svensk politik."  – Expressen

"Och de skriver med stilsäker lätthet. Det är en underbar liten folkbildande bok. Deras kalla siffror kan både spräcka valrörelsens entonighet och rädda konversationen vid varenda sommarmiddag." – Göteborgs-Posten

En saklig granskning som med hjälp av lättillgänglig statistik och faktiska siffror synar den långa bluffen om att allt är invandringens fel.

Vi har matats med de förljugna bilderna under många år. Budskapet från politiker och proffstyckare är mörkt: Sverige är i kris, utanförskapet är utbrett och växande, katastrofen väntar runt hörnet – och det är invandringens fel.  

I den här boken gör Alex Voronov och Christian Lindell därför något ovanligt. De går till källorna och undersöker hur det faktiskt ligger till. De analyserar partipolitiska linjer, arbetslösheten, etableringen av nyanlända, bidragstagandet. Resultatet är övertygade och samstämmigt: Det var inte bättre förr.

Flyktingar får jobb allt snabbare. Bidragsberoendet är det lägsta på 50 år. Under det senaste årtiondet har de flesta kurvor över arbetsmarknad och ekonomisk integration vänt åt rätt håll.  

Den långa bluffen är en lättillgänglig och pedagogisk genomgång av Sveriges moderna politiska historia och nutid. Det är en nödvändig bok för alla som vill se bortom de fördomar och samhällsmyter som gripit tag i vår samtid.

Det krävdes inga arméer för att erövra samernas land. Det räckte med fogdar och ämbetsmän. De fick agera egenmäktigt med statens goda minne. Sedan gjordes godtycket till lag och förordning.  

Historikern Lennart Lundmark har ägnat decennier åt forskning om den svenska statens politik gentemot samerna från 1500-talet och framåt. Han har grävt djupt i arkiven och avslöjar hur övergreppen mot samerna egentligen gick till.  

Samerna behandlades relativt bra fram till slutet av 1700-talet men senare berövades de sina gamla rättigheter och kronan lade beslag på deras marker. Den svenska samepolitiken bär på ett skuldtyngt historiskt arv. Liksom många andra ursprungsfolk har samerna blivit en minoritet på de marker som en gång var deras.  

Men trycket utifrån ökar. FN:s kommitté mot rasdiskriminering och Europarådets kommission för mänskliga rättigheter är skarpa i sin kritik av Sveriges behandling av samerna. I andra demokratiska länder får ursprungsbefolkningarna starkare rättigheter på sina gamla områden. Men i Sverige fortsätter samerna att förlora allt mer.

Ingen fråga tycks så seglivad och omtvistad inom svensk politik som kärnkraftens vara eller icke vara. Ena stunden är alla övertygade om energislagets överlägsenhet, nästa stund vänder opinionen, inte sällan påverkad av de olyckor vi kommit att förknippa med kärnkraften – som Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima. Tomas Ramberg visar hur kärnkraften genom åren fyllts med politisk laddning från de mest oväntade håll, beroende på hur de politiska vindarna blåser för dagen. "Att dagtinga med sin övertygelse" är med sitt rika persongalleri en vindlande och underhållande historia om den nyckfulla politiska kultur som format Sverige de senaste femtio åren.

Varför greps en fyllerist i Göteborg med tio kokta ägg i kavajen? Varför letade Sällskapsresans Robban och Berra efter en butik som hällde rom på vinflaskor? Och varför blev den holländske kommissionären Frans Andriessen chockad när han skulle koppla av på sitt hotellrum under förhandlingarna om svenskt EU-medlemskap?

Allt har att göra med säregna svenska alkoholrestriktioner. Mer än vi anar har de format vårt land och blivit en gemensam referens för generationer. Inte sällan i form av tristess av köer, tullkontroller och blandningar som druckits mer för effekten än för smaken.

Så roligt ska vi inte ha det är en bok om Sveriges alkoholpolitiska historia. En bok om monopol, motböcker, skatter och förordningar och hur de (inte) fungerat. Om varför mycket blivit bättre i takt med att politiken avskaffats och folk fått bestämma mer själva, och om hur olydiga svenskar roat sig under tiden. För svenskar som velat dricka har det inte alltid varit så kul, men historien om alla våra restriktioner är oavbrutet underhållande.  

»Självklar läsning för alla som intresserar sig för demokratifrågor och svensk politisk historia, för alla nykterister, och för alla som tar sig ett och annat glas.« EDWARD BLOM, GASTRONOM, KULTUR OCH NÄRINGSLIVSHISTORIKER.

»Jag brukar hävda att svenska folket har formats av Luther, skolplikten och värnplikten. Nu kommer jag att lägga till motboken . Kunnigt och stilistiskt elegant utmanar liberalen Svensson vår etablerade bild av nykterhetsrörelsens och den svenska alkoholpolitikens historia.« NILS LUNDGREN, NATIONALEKONOM.

Om författaren Mattias Svensson är krönikör, skribent och författare, bland annat till Den stora statens återkomst, Vad vi kan lära av planekonomin och Glädjedödarna en bok om förmynderi. Han har mellanölet att tacka för att han alls blev till.

Rättsstaten är ett självklart ideal i varje demokrati. Makt utövas under lagarna. Allas likhet inför lagen. Oberoende domstolar och självständiga myndigheter. Nolltolerans mot korruption.

Men hur mår den svenska rättsstaten? En rad kriser och skandaler inom svenska myndigheter de senaste åren har väckt frågetecken kring hur det egentligen står till. Allt du behöver veta om rättsstaten är en gedigen introduktion till rättsstatens centrala begrepp och praktik.

Hur uttrycks rättsstaten i de svenska grundlagarna?

Vilken betydelse har rättsstaten i verkligheten?

Vilken kultur präglar myndigheter och förvaltningar?

Hur fungerar ansvarsutkrävandet av tjänstemän och myndighetschefer?

Hur ska man förstå de senaste årens skandaler i myndighetssverige?

Vad kännetecknar en god förvaltningskultur? 

"Kunnigt, klart och lättillgängligt" - Anders Weidung

Richard Sannerholm är doktor i juridik och lektor i offentlig förvaltning vid Södertörns högskola. Hans forskning handlar om rättsstaten, samhällsstyrning och ansvarsutkrävande. Richard har tidigare arbetat med rättsstatsreformer i länder som Filippinerna, Liberia och Ukraina.

PÅ MIDSOMMARNATTEN 1994 nickar Martin Dahlin in 3-1 mot Ryssland och skickar Sverige vidare i turneringen som ska sluta med ett VM-brons. När svenskarna vaknar på midsommardagen är det till ett nytt land; den ekonomiska krisen är slut, Sverige har gått med i EU, det finns fler tv- och radiokanaler och man kan välja skola och läkare. Det har byggts en bro till Danmark och homosexuella får ingå registrerat partnerskap.

Riktigt så gick det inte till. Men VM-sommaren har i mångas minnen blivit symbolisk för den brytningstid som Sverige gick igenom under 90-talets första år. I 1994: Sommaren som förändrade Sverige för alltid blickar Joakim Broman tillbaka på de många förändringarna 30 år senare, och hittar vårt land idag.

JOAKIM BROMAN är född 1983 i Robertsfors och uppväxt i Ramsele i Ångermanland. Han debuterade 2023 med den kritikerrosade Döden vid Faxälvens strand: Om sveket mot landsbygden och framtiden i periferin, och arbetar som redaktör på Timbros nätmagasin Smedjan.