Centralt styre och förvaltning

Det krävdes inga arméer för att erövra samernas land. Det räckte med fogdar och ämbetsmän. De fick agera egenmäktigt med statens goda minne. Sedan gjordes godtycket till lag och förordning.  

Historikern Lennart Lundmark har ägnat decennier åt forskning om den svenska statens politik gentemot samerna från 1500-talet och framåt. Han har grävt djupt i arkiven och avslöjar hur övergreppen mot samerna egentligen gick till.  

Samerna behandlades relativt bra fram till slutet av 1700-talet men senare berövades de sina gamla rättigheter och kronan lade beslag på deras marker. Den svenska samepolitiken bär på ett skuldtyngt historiskt arv. Liksom många andra ursprungsfolk har samerna blivit en minoritet på de marker som en gång var deras.  

Men trycket utifrån ökar. FN:s kommitté mot rasdiskriminering och Europarådets kommission för mänskliga rättigheter är skarpa i sin kritik av Sveriges behandling av samerna. I andra demokratiska länder får ursprungsbefolkningarna starkare rättigheter på sina gamla områden. Men i Sverige fortsätter samerna att förlora allt mer.

Rättsstaten är ett självklart ideal i varje demokrati. Makt utövas under lagarna. Allas likhet inför lagen. Oberoende domstolar och självständiga myndigheter. Nolltolerans mot korruption.

Men hur mår den svenska rättsstaten? En rad kriser och skandaler inom svenska myndigheter de senaste åren har väckt frågetecken kring hur det egentligen står till. Allt du behöver veta om rättsstaten är en gedigen introduktion till rättsstatens centrala begrepp och praktik.

Hur uttrycks rättsstaten i de svenska grundlagarna?

Vilken betydelse har rättsstaten i verkligheten?

Vilken kultur präglar myndigheter och förvaltningar?

Hur fungerar ansvarsutkrävandet av tjänstemän och myndighetschefer?

Hur ska man förstå de senaste årens skandaler i myndighetssverige?

Vad kännetecknar en god förvaltningskultur? 

"Kunnigt, klart och lättillgängligt" - Anders Weidung

Richard Sannerholm är doktor i juridik och lektor i offentlig förvaltning vid Södertörns högskola. Hans forskning handlar om rättsstaten, samhällsstyrning och ansvarsutkrävande. Richard har tidigare arbetat med rättsstatsreformer i länder som Filippinerna, Liberia och Ukraina.

Det går inte att förstå samarbetet mellan Finland och Sverige utan att uppmärksamma släkten Wallenberg. Historieforskaren Hannu Rautkallios verk Wallenberg och Finland öppnar upp nya perspektiv på Wallenbergs betydelse för grannlandet i öster under de ödesdigra åren då världskriget rasade, och både Finlands och hela Skandinaviens existens var hotad.

Släkten Wallenberg beviljade lån till storfurstendömet Finland redan på 1800-talet, vilket lade grunden till landets järnvägsnät och annan viktig infrastruktur. I det självständiga Finland skötte Wallenbergs inte bara långivning utan deltog också i ägararrangemang och industriutveckling. Presidenterna Risto Ryti och Urho Kekkonen odlade båda viktiga förbindelser västerut genom Marcus Wallenberg. Mellan Wallenberg och Kekkonen uppstod också en genuin vänskap. Kekkonen kunde telegrafera Wallenberg en torsdag och be om ett besök redan på fredag fick han sin önskan uppfylld.

Bank- och industrisläkten Wallenbergs århundraden långa förbindelse till Finland och finländska beslutsfattare har bidragit till att forma den ekonomiska och politiska utvecklingen inte bara i Finland, utan i hela Norden.

Varför greps en fyllerist i Göteborg med tio kokta ägg i kavajen? Varför letade Sällskapsresans Robban och Berra efter en butik som hällde rom på vinflaskor? Och varför blev den holländske kommissionären Frans Andriessen chockad när han skulle koppla av på sitt hotellrum under förhandlingarna om svenskt EU-medlemskap?

Allt har att göra med säregna svenska alkoholrestriktioner. Mer än vi anar har de format vårt land och blivit en gemensam referens för generationer. Inte sällan i form av tristess av köer, tullkontroller och blandningar som druckits mer för effekten än för smaken.

Så roligt ska vi inte ha det är en bok om Sveriges alkoholpolitiska historia. En bok om monopol, motböcker, skatter och förordningar och hur de (inte) fungerat. Om varför mycket blivit bättre i takt med att politiken avskaffats och folk fått bestämma mer själva, och om hur olydiga svenskar roat sig under tiden. För svenskar som velat dricka har det inte alltid varit så kul, men historien om alla våra restriktioner är oavbrutet underhållande.  

»Självklar läsning för alla som intresserar sig för demokratifrågor och svensk politisk historia, för alla nykterister, och för alla som tar sig ett och annat glas.« EDWARD BLOM, GASTRONOM, KULTUR OCH NÄRINGSLIVSHISTORIKER.

»Jag brukar hävda att svenska folket har formats av Luther, skolplikten och värnplikten. Nu kommer jag att lägga till motboken . Kunnigt och stilistiskt elegant utmanar liberalen Svensson vår etablerade bild av nykterhetsrörelsens och den svenska alkoholpolitikens historia.« NILS LUNDGREN, NATIONALEKONOM.

Om författaren Mattias Svensson är krönikör, skribent och författare, bland annat till Den stora statens återkomst, Vad vi kan lära av planekonomin och Glädjedödarna en bok om förmynderi. Han har mellanölet att tacka för att han alls blev till.

PÅ MIDSOMMARNATTEN 1994 nickar Martin Dahlin in 3-1 mot Ryssland och skickar Sverige vidare i turneringen som ska sluta med ett VM-brons. När svenskarna vaknar på midsommardagen är det till ett nytt land; den ekonomiska krisen är slut, Sverige har gått med i EU, det finns fler tv- och radiokanaler och man kan välja skola och läkare. Det har byggts en bro till Danmark och homosexuella får ingå registrerat partnerskap.

Riktigt så gick det inte till. Men VM-sommaren har i mångas minnen blivit symbolisk för den brytningstid som Sverige gick igenom under 90-talets första år. I 1994: Sommaren som förändrade Sverige för alltid blickar Joakim Broman tillbaka på de många förändringarna 30 år senare, och hittar vårt land idag.

JOAKIM BROMAN är född 1983 i Robertsfors och uppväxt i Ramsele i Ångermanland. Han debuterade 2023 med den kritikerrosade Döden vid Faxälvens strand: Om sveket mot landsbygden och framtiden i periferin, och arbetar som redaktör på Timbros nätmagasin Smedjan.

Vi lever i en tid av kriser. Växande klassklyftor, politisk polarisering, stormaktskonflikter och hotet om ekologiskt sammanbrott skapar ett tillstånd av maktlöshet, där livet reduceras till att reagera på hotfulla skeenden utanför vår kontroll.

Situationen är egentligen inte ny, utan typisk för kapitalismen. Men där tidigare generationer kunde finna trygghet i ideologiska övertygelser och egna erfarenheter av organisering, lockas människor i dag av tomma högerauktoritära löften om säkerhet och revansch.

Den här boken pekar ut en annan väg. En i grunden rättvisare ordning blir möjlig när vi återupptäcker kraften i kollektivt handlande. Rörelsesocialism är ett manifest för samhällsförändring underifrån.

Bo Bengtsson och Martin Grander kombinerar i denna bok en analys av svensk bostadspolitik i dag och över tid med diskussioner kring olika teoretiska perspektiv av relevans för förståelsen av detta område. Bokens utgångspunkt är att bostadsfrågan inte bara handlar om offentlig policy och politik utan också formas av intressekamp mellan olika aktörer.

Den svenska "bostadspolitiska regimen" vilar på fem institutionella pelare vilkas framväxt och utveckling ingående behandlas i boken. Till sina huvuddrag har dessa varit anmärkningsvärt oförändrade sedan de formades efter andra världskrigets slut, vilket kan förklaras med bostadspolitikens starka stigberoende. Samtidigt har pelarna successivt urholkats framför allt sedan 1990-talet.

I boken analyseras det partipolitiska spelet om bostadspolitiken, men också de stora intresseorganisationernas roll där det framträder ett tydligt växelspel mellan särskilt hyrespolitikens innehåll och organisationernas inflytande. Författarna visar att bostadspolitikens utfall har blivit allt mindre generellt inriktat under de senaste decennierna, vilket exemplifieras med allmännyttans utveckling. De diskuterar även i vilken utsträckning bostaden alltjämt kan ses som en social rättighet i Sverige. Boken avrundas med en diskussion om jämlikhet i boendet som en normativ måttstock för bostadsförsörjningen.

Bo Bengtsson är seniorprofessor i statsvetenskap, särskilt bostads- och urbanpolitik, vid Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet. Han forskar om bostads- och hyrespolitik i politiskt, teoretiskt, historiskt och jämförande perspektiv.

Martin Grander är biträdande lektor i urbana studier vid Malmö universitet och föreståndare för den tvärvetenskapliga forskningsmiljön Studier i boende och välfärd. Hans forskning belyser bostadsförsörjning ur ett brett perspektiv, med särskilt fokus på boendets betydelse för jämlika levnadsvillkor.

Den största förändringen på den svenska apoteksmarknaden på 40 år och Alliansregeringens största omreglering var förändringen av apoteksmarknaden.

Omregleringen var en intensiv politisk resa med lobbying, generaldirektörer som avgick, styrelser som avgick, flera mediedrev, stand still-perioder och maktspel kring apoteken.

Boken skildrar den politiska resan, hur avregleringen gick till.

Han har kallats den svenska narkotikapolitikens fader. Under flera decennier spelade han en nyckelroll i den narkotikapolitiska debatten. Läkaren och forskaren Nils Bejerot väckte starka känslor när han levde och han gör det än idag, mer än trettio år efter sin död.

I denna bok gör samhällsforskaren Björn Johnson en inträngande analys av Nils Bejerots idéer om narkotikamissbruk och av hans narkotikapolitiska arv. Bejerot spelade en viktig roll för nolltoleranspolitikens genombrott i Sverige under 1980-talet, men var han verkligen så inflytelserik som många velat göra gällande?

Björn Johnson är statsvetare och professor i socialt arbete vid Malmö universitet. Han har tjugo års erfarenhet av forskning om narkotikaproblem och narkotikapolitik.

Under efterkrigstidens första decennier blev Sverige en av världens ledande kärnkraftsnationer. En avgörande roll spelades av Asea och inte minst av Curt Nicolin personligen. Detta är berättelsen om den svenska kärnkraftens tidiga historia. 

Anders Johnson (f.1955) är fil.kand. och verksam som skriftställare i Stockholm med inriktning på svensk politisk och ekonomisk historia. Han har skrivit eller medverkat i cirka 150 böcker, varav många handlar om entreprenörskap, bland annat biografier över Gustaf Dalén, Isaak Hirsch och Curt Nicolin,  samt historiker om exempelvis Ahlsell, Asea och Ericsson.

Timbro förlags essäserie presenterar nya och gamla svar på eviga frågor om människan, samhället och politiken. Nya svenska originaltexter varvas med översättningar.

"Ett storverk. /.../ fullt av fascinerande detaljer." Corren"Ett läsäventyr, fyllt av aha-upplevelser." Svenska Dagbladet

Kungar – en världshistoria är ett episkt verk om autokrati och frihet som spänner över jorden och sträcker sig som en thriller 5 000 år tillbaka, för att till sist återvända till randen av vår tid.

Det här är jakten efter hur det kommer sig att en så stor del av världshistorien har präglats av monarker som gjort anspråk på att styra ensamma och utan inskränkningar. I ett omvälvande äventyr bakåt i tiden, genom ett maktfullkomligt gränsland, ekar en fråga som är lika relevant då som nu: Vad vilar makten slutligen på? 

Vi träffar kungar och kejsarinnor, sultaner, shoguner, drottningar och tsarer. Vi läser handböcker av Sun Tzu, Chanakya och Ibn Zafar. Vi möter tidlösa lärdomar om ledarskap, psykologi och maktens natur.

Här uppenbaras slutsatser om makten när den vilar i enskilda händer, slutsatser som inte alltid är bekväma, men nödvändiga – också för oss som tar demokratin för given. 

Sagt om Erik Peterssons tidigare böcker: 

”Ovanligt välskrivet och underhållande” Bent Blüdnikow, Berlinske

”Vi är så långt från traditionell historieskrivning som vi kan komma”  Joachim Lund, Information.dk

”Den bästa jag läst av alla historiska böcker jag så gärna dras till” Jacob Carlander, Corren

”Läsning för en sommar utan ’Game of Thrones’” Jens Rasmussen i Ugebladet Skanderborg.

Det kunde vara lätt att tro att historikern Erik Petersson drabbats av övermod, men han lyckas i Kungar - en världshistoria i stället skapa en genomlysning av den globala regenthistorien utan att trampa ner i det knappologiska diket./.../ Kungar - en världshistoria är helt enkelt ett läsäventyr, fyllt av aha-upplevelser. Svenska Dagbladet