Centralt styre och förvaltning

Ingen fråga tycks så seglivad och omtvistad inom svensk politik som kärnkraftens vara eller icke vara. Ena stunden är alla övertygade om energislagets överlägsenhet, nästa stund vänder opinionen, inte sällan påverkad av de olyckor vi kommit att förknippa med kärnkraften – som Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima. Tomas Ramberg visar hur kärnkraften genom åren fyllts med politisk laddning från de mest oväntade håll, beroende på hur de politiska vindarna blåser för dagen. Att dagtinga med sin övertygelse är med sitt rika persongalleri en vindlande och underhållande historia om den nyckfulla politiska kultur som format Sverige de senaste femtio åren.

”Ramberg är bra på att fånga läsaren i detta rafflande spel och samtidigt ge henne samhällspolitiska kunskaper (...) Det är sann folkbildning i ett av vår tids stora politiska trätoämnen.” /Helle Klein, Dagens Nyheter

"Med saklig prosa och tydliga tabeller skingrar Lindell och Voronov de dimridåer som omgärdat migrationsdebatten. De har skrivit en av de senaste årens viktigaste böcker om svensk politik."  – Expressen

"Och de skriver med stilsäker lätthet. Det är en underbar liten folkbildande bok. Deras kalla siffror kan både spräcka valrörelsens entonighet och rädda konversationen vid varenda sommarmiddag." – Göteborgs-Posten

En saklig granskning som med hjälp av lättillgänglig statistik och faktiska siffror synar den långa bluffen om att allt är invandringens fel.

Vi har matats med de förljugna bilderna under många år. Budskapet från politiker och proffstyckare är mörkt: Sverige är i kris, utanförskapet är utbrett och växande, katastrofen väntar runt hörnet – och det är invandringens fel.  

I den här boken gör Alex Voronov och Christian Lindell därför något ovanligt. De går till källorna och undersöker hur det faktiskt ligger till. De analyserar partipolitiska linjer, arbetslösheten, etableringen av nyanlända, bidragstagandet. Resultatet är övertygade och samstämmigt: Det var inte bättre förr.

Flyktingar får jobb allt snabbare. Bidragsberoendet är det lägsta på 50 år. Under det senaste årtiondet har de flesta kurvor över arbetsmarknad och ekonomisk integration vänt åt rätt håll.  

Den långa bluffen är en lättillgänglig och pedagogisk genomgång av Sveriges moderna politiska historia och nutid. Det är en nödvändig bok för alla som vill se bortom de fördomar och samhällsmyter som gripit tag i vår samtid.

Ingen fråga tycks så seglivad och omtvistad inom svensk politik som kärnkraftens vara eller icke vara. Ena stunden är alla övertygade om energislagets överlägsenhet, nästa stund vänder opinionen, inte sällan påverkad av de olyckor vi kommit att förknippa med kärnkraften – som Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima. Tomas Ramberg visar hur kärnkraften genom åren fyllts med politisk laddning från de mest oväntade håll, beroende på hur de politiska vindarna blåser för dagen. Att dagtinga med sin övertygelse är med sitt rika persongalleri en vindlande och underhållande historia om den nyckfulla politiska kultur som format Sverige de senaste femtio åren.

”Ramberg är bra på att fånga läsaren i detta rafflande spel och samtidigt ge henne samhällspolitiska kunskaper (...) Det är sann folkbildning i ett av vår tids stora politiska trätoämnen.” /Helle Klein, Dagens Nyheter

Varför greps en fyllerist i Göteborg med tio kokta ägg i kavajen? Varför letade Sällskapsresans Robban och Berra efter en butik som hällde rom på vinflaskor? Och varför blev den holländske kommissionären Frans Andriessen chockad när han skulle koppla av på sitt hotellrum under förhandlingarna om svenskt EU-medlemskap?

Allt har att göra med säregna svenska alkoholrestriktioner. Mer än vi anar har de format vårt land och blivit en gemensam referens för generationer. Inte sällan i form av tristess av köer, tullkontroller och blandningar som druckits mer för effekten än för smaken.

Så roligt ska vi inte ha det är en bok om Sveriges alkoholpolitiska historia. En bok om monopol, motböcker, skatter och förordningar och hur de (inte) fungerat. Om varför mycket blivit bättre i takt med att politiken avskaffats och folk fått bestämma mer själva, och om hur olydiga svenskar roat sig under tiden. För svenskar som velat dricka har det inte alltid varit så kul, men historien om alla våra restriktioner är oavbrutet underhållande.  

»Självklar läsning för alla som intresserar sig för demokratifrågor och svensk politisk historia, för alla nykterister, och för alla som tar sig ett och annat glas.« EDWARD BLOM, GASTRONOM, KULTUR OCH NÄRINGSLIVSHISTORIKER.

»Jag brukar hävda att svenska folket har formats av Luther, skolplikten och värnplikten. Nu kommer jag att lägga till motboken . Kunnigt och stilistiskt elegant utmanar liberalen Svensson vår etablerade bild av nykterhetsrörelsens och den svenska alkoholpolitikens historia.« NILS LUNDGREN, NATIONALEKONOM.

Om författaren Mattias Svensson är krönikör, skribent och författare, bland annat till Den stora statens återkomst, Vad vi kan lära av planekonomin och Glädjedödarna en bok om förmynderi. Han har mellanölet att tacka för att han alls blev till.

Ingen fråga tycks så seglivad och omtvistad inom svensk politik som kärnkraftens vara eller icke vara. Ena stunden är alla övertygade om energislagets överlägsenhet, nästa stund vänder opinionen, inte sällan påverkad av de olyckor vi kommit att förknippa med kärnkraften – som Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima. Tomas Ramberg visar hur kärnkraften genom åren fyllts med politisk laddning från de mest oväntade håll, beroende på hur de politiska vindarna blåser för dagen. Att dagtinga med sin övertygelse är med sitt rika persongalleri en vindlande och underhållande historia om den nyckfulla politiska kultur som format Sverige de senaste femtio åren.

”Ramberg är bra på att fånga läsaren i detta rafflande spel och samtidigt ge henne samhällspolitiska kunskaper (...) Det är sann folkbildning i ett av vår tids stora politiska trätoämnen.” /Helle Klein, Dagens Nyheter

"Det är en mycket läsvärd bok, rik på fakta och intresseväckande frågeställningar..."

BTJ, Mats K.G. Johansson. Betyg: 5 av 5. 

Boken beskriver och diskuterar migration i världen med fokus på Sverige. 

Den är skriven i hopp om att öka förståelsen för en av vår tids ödesfrågor genom att beskriva och exemplifiera många av de faktorer som aktualiseras av migration. Den har också författats i hopp om att påverka våra attityder, policies och handlingar. Det vore önskvärt om vi kunde utnyttja de svårigheter som idag är förbundna med migration i många länder (Churchill never waste a good crisis ), för att med hjälp av mångkulturell synergi uppnå positiv förändring.

Boken innehåller följande artiklar:

Jens Allwood – Perspektiv på migration med visst fokus på Sverige

Elisabeth Ahlsén - Migration – Statistik och möjlig utveckling i världen och i Sverige

Anders Gustavsson – Migration mellan Sverige och Norge under de senaste 150 åren

Tobias Hu binette – Öst- och sydostasiaterna i Sverige. En introduktion till en okänd minoritet

John Fletcher & Jens Allwood – Utsatta områden – orsaker och åtgärder

Cenab Turunc & Jens Allwood – Migration som livslång process

Torbjörn Stenson - När slutar invandraren att vandra?

Ingmar Söhrman – Migration, stat, land och nation

Leif Eriksson – Migration och kampen om bilden av den Andre i ett interregnum

Målgrupperna för boken är alla som vill få en överblick över migrationsproblematiken. Dessa frågor berör i dag de flesta människor i Sverige, men kanske särskilt dem som på olika sätt kommer i kontakt med migranter, till exempel genom sitt yrkesliv. Bland dessa är det viktigt att personer inom vård, skola, omsorg och företag som ska fatta strategiska beslut har en sådan överblick. Boken skulle också kunna passa för studiecirklar om migration.

Boken avslutas med ett efterord där huvudsakliga lärdomar och slutsatser byggda på gemensamma drag presenteras. Vad har vi gjort fel? Vad har vi gjort rätt? Vad ska vi göra nu och i framtiden?

Det krävdes inga arméer för att erövra samernas land. Det räckte med fogdar och ämbetsmän. De fick agera egenmäktigt med statens goda minne. Sedan gjordes godtycket till lag och förordning.  

Historikern Lennart Lundmark har ägnat decennier åt forskning om den svenska statens politik gentemot samerna från 1500-talet och framåt. Han har grävt djupt i arkiven och avslöjar hur övergreppen mot samerna egentligen gick till.  

Samerna behandlades relativt bra fram till slutet av 1700-talet men senare berövades de sina gamla rättigheter och kronan lade beslag på deras marker. Den svenska samepolitiken bär på ett skuldtyngt historiskt arv. Liksom många andra ursprungsfolk har samerna blivit en minoritet på de marker som en gång var deras.  

Men trycket utifrån ökar. FN:s kommitté mot rasdiskriminering och Europarådets kommission för mänskliga rättigheter är skarpa i sin kritik av Sveriges behandling av samerna. I andra demokratiska länder får ursprungsbefolkningarna starkare rättigheter på sina gamla områden. Men i Sverige fortsätter samerna att förlora allt mer.