Centralt styre och förvaltning

Det krävdes inga arméer för att erövra samernas land. Det räckte med fogdar och ämbetsmän. De fick agera egenmäktigt med statens goda minne. Sedan gjordes godtycket till lag och förordning.  

Historikern Lennart Lundmark har ägnat decennier åt forskning om den svenska statens politik gentemot samerna från 1500-talet och framåt. Han har grävt djupt i arkiven och avslöjar hur övergreppen mot samerna egentligen gick till.  

Samerna behandlades relativt bra fram till slutet av 1700-talet men senare berövades de sina gamla rättigheter och kronan lade beslag på deras marker. Den svenska samepolitiken bär på ett skuldtyngt historiskt arv. Liksom många andra ursprungsfolk har samerna blivit en minoritet på de marker som en gång var deras.  

Men trycket utifrån ökar. FN:s kommitté mot rasdiskriminering och Europarådets kommission för mänskliga rättigheter är skarpa i sin kritik av Sveriges behandling av samerna. I andra demokratiska länder får ursprungsbefolkningarna starkare rättigheter på sina gamla områden. Men i Sverige fortsätter samerna att förlora allt mer.

Det går inte att förstå samarbetet mellan Finland och Sverige utan att uppmärksamma släkten Wallenberg. Historieforskaren Hannu Rautkallios verk Wallenberg och Finland öppnar upp nya perspektiv på Wallenbergs betydelse för grannlandet i öster under de ödesdigra åren då världskriget rasade, och både Finlands och hela Skandinaviens existens var hotad.

Släkten Wallenberg beviljade lån till storfurstendömet Finland redan på 1800-talet, vilket lade grunden till landets järnvägsnät och annan viktig infrastruktur. I det självständiga Finland skötte Wallenbergs inte bara långivning utan deltog också i ägararrangemang och industriutveckling. Presidenterna Risto Ryti och Urho Kekkonen odlade båda viktiga förbindelser västerut genom Marcus Wallenberg. Mellan Wallenberg och Kekkonen uppstod också en genuin vänskap. Kekkonen kunde telegrafera Wallenberg en torsdag och be om ett besök redan på fredag fick han sin önskan uppfylld.

Bank- och industrisläkten Wallenbergs århundraden långa förbindelse till Finland och finländska beslutsfattare har bidragit till att forma den ekonomiska och politiska utvecklingen inte bara i Finland, utan i hela Norden.

Varför greps en fyllerist i Göteborg med tio kokta ägg i kavajen? Varför letade Sällskapsresans Robban och Berra efter en butik som hällde rom på vinflaskor? Och varför blev den holländske kommissionären Frans Andriessen chockad när han skulle koppla av på sitt hotellrum under förhandlingarna om svenskt EU-medlemskap?

Allt har att göra med säregna svenska alkoholrestriktioner. Mer än vi anar har de format vårt land och blivit en gemensam referens för generationer. Inte sällan i form av tristess av köer, tullkontroller och blandningar som druckits mer för effekten än för smaken.

Så roligt ska vi inte ha det är en bok om Sveriges alkoholpolitiska historia. En bok om monopol, motböcker, skatter och förordningar och hur de (inte) fungerat. Om varför mycket blivit bättre i takt med att politiken avskaffats och folk fått bestämma mer själva, och om hur olydiga svenskar roat sig under tiden. För svenskar som velat dricka har det inte alltid varit så kul, men historien om alla våra restriktioner är oavbrutet underhållande.  

»Självklar läsning för alla som intresserar sig för demokratifrågor och svensk politisk historia, för alla nykterister, och för alla som tar sig ett och annat glas.« EDWARD BLOM, GASTRONOM, KULTUR OCH NÄRINGSLIVSHISTORIKER.

»Jag brukar hävda att svenska folket har formats av Luther, skolplikten och värnplikten. Nu kommer jag att lägga till motboken . Kunnigt och stilistiskt elegant utmanar liberalen Svensson vår etablerade bild av nykterhetsrörelsens och den svenska alkoholpolitikens historia.« NILS LUNDGREN, NATIONALEKONOM.

Om författaren Mattias Svensson är krönikör, skribent och författare, bland annat till Den stora statens återkomst, Vad vi kan lära av planekonomin och Glädjedödarna en bok om förmynderi. Han har mellanölet att tacka för att han alls blev till.

Rättsstaten är ett självklart ideal i varje demokrati. Makt utövas under lagarna. Allas likhet inför lagen. Oberoende domstolar och självständiga myndigheter. Nolltolerans mot korruption.

Men hur mår den svenska rättsstaten? En rad kriser och skandaler inom svenska myndigheter de senaste åren har väckt frågetecken kring hur det egentligen står till. Allt du behöver veta om rättsstaten är en gedigen introduktion till rättsstatens centrala begrepp och praktik.

Hur uttrycks rättsstaten i de svenska grundlagarna?

Vilken betydelse har rättsstaten i verkligheten?

Vilken kultur präglar myndigheter och förvaltningar?

Hur fungerar ansvarsutkrävandet av tjänstemän och myndighetschefer?

Hur ska man förstå de senaste årens skandaler i myndighetssverige?

Vad kännetecknar en god förvaltningskultur? 

"Kunnigt, klart och lättillgängligt" - Anders Weidung

Richard Sannerholm är doktor i juridik och lektor i offentlig förvaltning vid Södertörns högskola. Hans forskning handlar om rättsstaten, samhällsstyrning och ansvarsutkrävande. Richard har tidigare arbetat med rättsstatsreformer i länder som Filippinerna, Liberia och Ukraina.