Anders Ivarsson Westerberg – författare

Utvärdering är idag en institutionaliserad och professionaliserad aktivitet som genom att bidra med kunskap om offentliga verksamheters måluppfyllelse, kvalitet, nytta och kostnad utgör en grundpelare i en fungerande demokrati. Samtidigt finns en växande kritik som bygger på att utvärdering, med ett alltför ensidigt fokus på mätbarhet, har blivit både tidskrävande och kommit att producera massiva kunskapsflöden med oklar användning.Utöver denna kritik har samhälleliga förändringar, som digitalisering, och komplexa samhällsproblem, som klimatförändringar, fattigdom och gränsöverskridande kriminalitet, tvingat både beslutsfattare och utvärderare att agera i okänd terräng. Bokens övergripande syfte är att lyfta fram och diskutera vilka konsekvenser dessa utmaningar kan tänkas få för utvärderingars praktik och funktion i politik och förvaltning.I Utvärdering i en osäker tid bidrar en grupp erfarna utvärderare och utvärderingsforskare med var sitt kapitel till ett kvalificerat samtal om utvärdering, främst inom offentlig sektor men även i privata och ideella sammanhang. Boken vänder sig till studenter och yrkesverksamma som i sitt framtida eller nuvarande arbete behöver förhålla sig till planering, genomförande och/eller användning av utvärdering.

Förvaltningar har krävande uppgifter. Att även leva upp till värden om demokrati, rättssäkerhet och effektivitet är inte enkelt. Samtidigt vet vi att en pålitlig och icke-korrupt förvaltning som verkar i medborgarnas tjänst är ovärderlig. En väl fungerande förvaltning utgör ett slags samhällelig guldreserv.I den här boken redovisar ett tjugotal forskare studier av förvaltningens roll i samhället. I korta och kärnfulla kapitel visar forskarna vilka strömningar som finns i förvaltningen i dag, och hur dessa påverkar tjänstemännen och styrningen.Boken är tänkt att användas dels i utbildningar för studenter i offentlig förvaltning och andra samhällsvetenskapliga ämnen, dels i utbildningar för praktiker i statliga, regionala och kommunala förvaltningar. Boken kan också med fördel läsas av alla andra som vill veta mer om förvaltningen i samhället.

Det är numera en väletablerad bild att administrationen ökar i den offentliga sektorn – kanske i vårt samhälle i stort. Man kan till och med tala om att vi lever i ett administrationssamhälle. Trenden är att alltmer tid används till att utföra det vi kallar administrativt arbete. Det här sker inte bara i Sveriges offentliga sektor, utan det tycks i hög grad vara ett internationellt fenomen.Bokens grundtes är att offentliga organisationer utsätts för en komplex kravbild som gör att de använder mängder av sina resurser för att hantera dessa krav, vilket i sin tur leder till administrativt arbete – både på organisatorisk nivå och för de anställda i kärnverksamheten. Konsekvensen blir att man frågar sig hur de gemensamma resurserna ska användas, hur kvaliteten ska bibehållas samt hur den offentliga sektorn ska kunna upprätthålla sin legitimitet.Med den här boken förklarar vi varför administrationssamhället expanderar, det vill säga varför administrationen ökar i offentliga organisationer. Vi hoppas att våra analyser, och den förklaringsmodell vi lanserar, kan bidra till ett mer nyanserat och initierat perspektiv för den som vill förstå hur administration uppkommer och utvecklas.

Vi lever i ett granskningssamhälle. Det inspekteras, tillsynas, kontrolleras, revideras, certifieras, utvärderas och följs upp som aldrig förr. Offentliga verksamheter måste självfallet granskas noggrant, men hur kommer det sig att ”mer granskning” har kommit att uppfattas som en universalmedicin mot allehanda problem?Granskningssamhället beskriver och analyserar hur granskning inom sex olika politikområden - skola, äldreomsorg, arbetsmarknad, järnväg, polis och asylpolitik - har förändrats sedan slutet av 1980-talet och fram till i dag. Vad har drivit granskningen inom dessa områden? Finns det något som skiljer granskningens dynamik åt mellan olika sektorer av samhället? I boken beskrivs hur ett fragmenterat granskningslandskap har vuxit fram, till synes utan någon övergripande plan. Vilka konsekvenser får allt detta granskande? Är det verkligen rätt saker som granskas? Vilka granskningar skulle vi klara oss utan, och vilka kommer sällan till stånd trots att de vore önskvärda?Förvaltningsakademin är en mångvetenskaplig centrumbildning vid Södertörns högskola som bedriver forskning om förvaltning, erbjuder uppdragsutbildning och verkar för kvalificerade möten mellan forskning och praktik.

Alla tillgängliga studier och undersökningar pekar mot att det administrativa arbetet ökar och tar upp allt mer av arbetstiden för de anställda, inte minst inom offentlig sektor. Det ska dokumenteras, skrivas rapporter, utvärderingar och planer. Det ska deltas i budgetmöten, ges synpunkter på den nya kvalitetspolicyn eller så ska anställda utsättas för revisorernas granskande blickar. Det finns otaliga exempel på klagomål från olika håll från dem som arbetar i offentlig sektor att det administrativa arbetet tycks öka och stjäl tid från de ”vanliga” eller ”riktiga” arbetsuppgifterna. Samtidigt sparas det alltmer på det administrativa stödet i form av sekreterare eller assistenter, vilket gör att administrativt arbete i allt större omfattning flyttar ut på varje anställd, ett slags ”amatörisering” av det administrativa arbetet.I den här boken diskuteras fenomenet administration och dess förändring. En viktig förklaring till varför administrationen ökar är de organisationsreformer, kallade New Public Management, som genomförts i den offentliga sektorn. Det vi ser kan formuleras som ett slags systemfel eller organisationsparadox: Alla dessa administrativa pålagor och krav gör inte att organisationer fungerar bättre, leder inte till öppenhet och effektivitet i samhället i stort, utan leder i stället till att vi riskerar att administrera oss till döds.Förvaltningsakademin är en mångvetenskaplig centrumbildning vid Södertörns högskola som bedriver forskning om förvaltningen, uppdragsutbildning och som verkar för kvalificerade möten mellan forskning och praktik.

Den 1 januari 2015 sjösattes den största omorganisationen i svensk statsförvaltning någonsin. Polisen gick samman till en enda myndighet, från att ha varit 21 länsmyndigheter och en Rikspolisstyrelse. I den här boken beskrivs hur polisreformen 2015 gick till, och omorganisationen förklaras med hjälp av teorier om organisationsförändring och reformer.Författaren utgår ifrån två grundläggande idéer: att polisen i princip består av två organisationer – själva polisarbetet respektive den administrativa stödverksamheten – samt att reformer i polisen har en längre historia, vilket påverkar både hur man tänker kring organisering och styrning och möjligheterna att genomföra reformer.Ambitionen är att beskriva vad som hände, men också att förstå och i viss mån förklara varför det blev en reform, varför den genomfördes på det sätt som gjordes och varför den inte riktigt blev som man tänkt sig.

Institutet för utbildningsrätt – IfU – höll i november 2018 en nationell konferens på temat rättssäker utbildning. Detta är en antologi med bidrag på det temat. I antologin diskuteras flera utbildningsrättsliga aspekter som på olika sätt berör frågan om vad en rättssäker utbildning är. Analyserna spänner över vida områden såsom brott i skolan, barns och elevers fri- och rättigheter, reglers komplexitet och rättssäkerhet, dokumentationskrav och rättssäkerhet, formell och reell rättssäkerhet samt privaträttsliga reglers betydelse när utbildningens kvalitet brister. OBS! Denna andra upplaga har oförändrat innehåll jämfört med den första upplagan (ISBN 9789173770741). Endast bandtypen är ändrad från hårdband till mjukband.

Skolinspektion förväntas enligt offentliga policydokument leda till en rad positiva effekter för både skolor och elever. Men om man skrapar på ytan – vilka är de bakomliggande idéerna, hur ser strukturerna ut och vad leder egentligen skolinspektion till? I denna rapport presenteras en studie av skolinspektion där företrädare för både Skolinspektionen, skolhuvudmän och skolor intervjuats. Studien visar bland annat att • den vetenskapliga grund skolinspektion vilar på är i flera led tolkningar och sammanfattningar av delvis helt motstridiga forskningsresultat, • skolinspektion tar tid, kraft och resurser från den löpande skolverksamheten, • för att bli granskningsbar reduceras skolans komplexa verklighet till kortfattade presentationer och måldokument. Och inget av detta ger mätbara positiva effekter på verksamheten i klassrummet. Som möjlig väg framåt föreslås att skolinspektionens verksamhet vrids mer mot skolutveckling och främjande granskning. Anders Ivarsson Westerberg är docent i företagsekonomi och verksam vid Förvaltningsakademin, Södertörns högskola.

Genom en rad reformer har hemtjänsten förändrats från att vara en kommunal verksamhet till att idag omfatta både privata bolag och olika kommunala enheter. Grundidén med förändringarna var att verksamheten skulle målstyras och effektiviseras. Denna studie visar att det administrativa arbetet ökat avsevärt, främst högre upp i organisationen. För vårdbiträdena har däremot tidspressen och detaljstyrningen ökat och det finns skäl att ifrågasätta om verksamheten har kostnadseffektiviserats. Slutsatsen blir att ekonomi prioriteras framför omsorg. Sättet som hemtjänsten är organiserad på har lett till tidsbrist, bristande kontinuitet och att omsorgsarbetet med de äldre får stå tillbaka. Mikael Ljung är masterstudent och forskningsassistent och Anders Ivarsson Westerberg är docent i företagsekonomi och verksam vid Förvaltningsakademin, Södertörns högskola.

Syftet med rapporten är att undersöka och diskutera vilka administrativa effekter den indirekta statliga styrningen ger i den kommunala verksamheten. Kommunernas verksamheter styrs av en mängd olika styrsignaler i form av direkt, indirekt och efterhandsstyrning. Statliga myndigheter har i detta en roll som uttolkare, översättare och förmedlare av styrning. Studien visar att den komplexa styrbilden, mängden aktörer som är involverade i den indirekta styrningen, hörsammandet av efterhandsstyrningen och dominansen av ängsliga byråkrater och duktiga administratörer tillsammans bidrar till en överproduktion av administration inom skola, förskola och primärvård. Fil. dr Daniel Castillo är sociolog och Anders Ivarsson Westerberg är professor i Offentlig förvaltning. Båda är verksamma vid Förvaltningsakademin, Södertörns högskola.