Lena Lindgren - Böcker

Människobehandlande organisationer är en antologi som ger en bred överblick över välfärdens kärnverksamheter vården, skolan och omsorgen, och beskriver vad som utmärker och skiljer dessa verksamheter från privata företag och organisationer när det gäller uppdrag, organisation, ledarskap och förändringsarbete.

I den första utgåvan från 2015 var utgångspunkten de förändringar som globaliseringen, teknikutvecklingen och marknadiseringen i form av New Public Management (NPM) medfört för de människobehandlande organisationerna. I denna andra utgåva har författarna, förutom att uppdatera och förnya innehållet utifrån aktuell forskning, även tagit hänsyn till andra betydande händelser i omvärlden, som flyktingkrisen i mitten av 2010-talet och coronapandemin. Dessutom har de följt upp det ökande intresset för granskning och kontroll och den växande kritiken mot NPM. Är alternativet en mer tillitsbaserad ledning och styrning inom välfärdssektorn?

Sex nya kapitel har tillkommit. De tar upp kunskapsbildning och forskning om människobehandlande organisationer, migration och flyktingmottagande, hur man hanterar hög belastning inom grässrotsbyråkratier, standardisering och horisontell kunskapsstyrning, chefers roll och vardag inom socialtjänsten samt tillsyn inom social barnavård.

Människobehandlande organisationer vänder sig till studerande på socionom-, läkar-, vård- och lärarutbildningar liksom studerande inom ekonomi, statsvetenskap, psykologi, sociologi och offentlig förvaltning. Den är även avsedd för praktiskt verksamma i människobehandlande organisationer.

Bokens redaktörer Staffan Johansson, Peter Dellgran och Staffan Höjer är professorer i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Övriga författare är forskare inom socialt arbete eller angränsande områden vid ett flertal svenska universitet.

Utvärdering är idag en institutionaliserad och professionaliserad aktivitet som genom att bidra med kunskap om offentliga verksamheters måluppfyllelse, kvalitet, nytta och kostnad utgör en grundpelare i en fungerande demokrati. Samtidigt finns en växande kritik som bygger på att utvärdering, med ett alltför ensidigt fokus på mätbarhet, har blivit både tidskrävande och kommit att producera massiva kunskapsflöden med oklar användning.Utöver denna kritik har samhälleliga förändringar, som digitalisering, och komplexa samhällsproblem, som klimatförändringar, fattigdom och gränsöverskridande kriminalitet, tvingat både beslutsfattare och utvärderare att agera i okänd terräng. Bokens övergripande syfte är att lyfta fram och diskutera vilka konsekvenser dessa utmaningar kan tänkas få för utvärderingars praktik och funktion i politik och förvaltning.I Utvärdering i en osäker tid bidrar en grupp erfarna utvärderare och utvärderingsforskare med var sitt kapitel till ett kvalificerat samtal om utvärdering, främst inom offentlig sektor men även i privata och ideella sammanhang. Boken vänder sig till studenter och yrkesverksamma som i sitt framtida eller nuvarande arbete behöver förhålla sig till planering, genomförande och/eller användning av utvärdering.

Vi lever sedan slutet av 1990-talet i ett samhälle där intresset för utvärdering och närbesläktade aktiviteter som uppföljning, kvalitetsmätning, tillsyn och revision tycks eskalera mer och mer för varje år som går. Utvärdering sägs generera information som är viktig för verksamhetsutveckling, politisk styrning, kontroll och ansvarsutkrävande. Utgångspunkten i denna bok är att utvärdering inte självklart ska ses som en ”god” aktivitet. Inbyggt i utvärdering finns också en potentiell kraft som kan påverka politik och verksamheter på oönskat vis. I bokens fokus står de växande krav på att mäta kvalitet som under senare år riktats mot många offentliga verksamheter, inte minst inom skola och socialtjänst där många av bokens exempel hämtas ifrån. Med utgångspunkt i internationell litteratur i ämnet tillhandahåller boken praktiska anvisningar för hur man ska förstå, planera, genomföra och använda kvalitetsmätningar, men problematiserar samtidigt mätandets logik, metod och användning. Perspektivet är med avsikt kritiskt och ifrågasättande.Boken är angelägen för studenter inom bl.a. offentlig förvaltning, pedagogik och socialt arbete, samt för yrkesverksamma inom den offentliga sektorn som behöver skaffa sig en medveten hållning till utvärdering.Andra upplagan

Under de senaste årtiondena har användningen av olika granskningsformer för att undersöka, kontrollera och bedöma resultatet av offentlig politik ökat lavinartat. I Sverige och i andra länder investerar regeringar omfattande resurser och politisk tilltro till granskningars positiva effekter. Men vad innebär all denna granskning? Hur är det tänkt att olika former av granskning ska fungera? Är granskning alltid av godo?I Uppdrag offentlig granskning beskrivs, jämförs och analyseras fem granskningsformer: tillsyn, revision, utvärdering, ackreditering samt kvalitets- och rankningssystem. Jämförelsen sker med avseende på gemensamma kännetecken och specifika särdrag, orsaker till varför användningen har ökat samt vilka problem de olika granskningsaktiviteterna antas vara en lösning på. I boken problematiseras och diskuteras också granskningsfenomenets orsaker och funktioner i ett nutida samhälleligt och demokratiteoretiskt perspektiv. Särskild uppmärksamhet riktas mot de effekter, både positiva och negativa, som granskning av offentlig politik och verksamhet kan få för ansvarsutkrävande, verksamhetsutveckling och förtroendet för det demokratiska systemet.Boken vänder sig i första hand till studenter i offentlig förvaltning och statsvetenskap, men också till studenter i andra samhällsvetenskapliga ämnen som till exempel socialt arbete, företagsekonomi, sociologi samt till anställda i kommuner och stat med intresse för granskningens teori och praktik.