Vi lever sedan slutet av 1990-talet i ett samhälle där intresset för utvärdering och närbesläktade aktiviteter som uppföljning, kvalitetsmätning, tillsyn och revision tycks eskalera mer och mer för varje år som går. Utvärdering sägs generera information som är viktig för verksamhetsutveckling, politisk styrning, kontroll och ansvarsutkrävande. Utgångspunkten i denna bok är att utvärdering inte självklart ska ses som en ”god” aktivitet. Inbyggt i utvärdering finns också en potentiell kraft som kan påverka politik och verksamheter på oönskat vis. I bokens fokus står de växande krav på att mäta kvalitet som under senare år riktats mot många offentliga verksamheter, inte minst inom skola och socialtjänst där många av bokens exempel hämtas ifrån. Med utgångspunkt i internationell litteratur i ämnet tillhandahåller boken praktiska anvisningar för hur man ska förstå, planera, genomföra och använda kvalitetsmätningar, men problematiserar samtidigt mätandets logik, metod och användning. Perspektivet är med avsikt kritiskt och ifrågasättande.
Boken är angelägen för studenter inom bl.a. offentlig förvaltning, pedagogik och socialt arbete, samt för yrkesverksamma inom den offentliga sektorn som behöver skaffa sig en medveten hållning till utvärdering.
Andra upplagan

Vi lever sedan slutet av 1990-talet i ett samhälle där intresset för utvärdering och närbesläktade aktiviteter som uppföljning, kvalitetsmätning, tillsyn och revision tycks eskalera mer och mer för varje år som går. Utvärdering sägs generera information som är viktig för verksamhetsutveckling, politisk styrning, kontroll och ansvarsutkrävande. Utgångspunkten i denna bok är att utvärdering inte självklart ska ses som en ”god” aktivitet. Inbyggt i utvärdering finns också en potentiell kraft som kan påverka politik och verksamheter på oönskat vis. I bokens fokus står de växande krav på att mäta kvalitet som under senare år riktats mot många offentliga verksamheter, inte minst inom skola och socialtjänst där många av bokens exempel hämtas ifrån. Med utgångspunkt i internationell litteratur i ämnet tillhandahåller boken praktiska anvisningar för hur man ska förstå, planera, genomföra och använda kvalitetsmätningar, men problematiserar samtidigt mätandets logik, metod och användning. Perspektivet är med avsikt kritiskt och ifrågasättande.
Boken är angelägen för studenter inom bl.a. offentlig förvaltning, pedagogik och socialt arbete, samt för yrkesverksamma inom den offentliga sektorn som behöver skaffa sig en medveten hållning till utvärdering.
Andra upplagan

Vi lever sedan slutet av 1990-talet i ett samhälle där intresset för utvärdering och närbesläktade aktiviteter som uppföljning, kvalitetsmätning, tillsyn och revision tycks eskalera mer och mer för varje år som går. Utvärdering sägs generera information som är viktig för verksamhetsutveckling, politisk styrning, kontroll och ansvarsutkrävande. Utgångspunkten i denna bok är att utvärdering inte självklart ska ses som en ”god” aktivitet. Inbyggt i utvärdering finns också en potentiell kraft som kan påverka politik och verksamheter på oönskat vis. I bokens fokus står de växande krav på att mäta kvalitet som under senare år riktats mot många offentliga verksamheter, inte minst inom skola och socialtjänst där många av bokens exempel hämtas ifrån. Med utgångspunkt i internationell litteratur i ämnet tillhandahåller boken praktiska anvisningar för hur man ska förstå, planera, genomföra och använda kvalitetsmätningar, men problematiserar samtidigt mätandets logik, metod och användning. Perspektivet är med avsikt kritiskt och ifrågasättande.
Boken är angelägen för studenter inom bl.a. offentlig förvaltning, pedagogik och socialt arbete, samt för yrkesverksamma inom den offentliga sektorn som behöver skaffa sig en medveten hållning till utvärdering.
Andra upplagan