Daniel Castillo – författare

Förvaltningar har krävande uppgifter. Att även leva upp till värden om demokrati, rättssäkerhet och effektivitet är inte enkelt. Samtidigt vet vi att en pålitlig och icke-korrupt förvaltning som verkar i medborgarnas tjänst är ovärderlig. En väl fungerande förvaltning utgör ett slags samhällelig guldreserv.I den här boken redovisar ett tjugotal forskare studier av förvaltningens roll i samhället. I korta och kärnfulla kapitel visar forskarna vilka strömningar som finns i förvaltningen i dag, och hur dessa påverkar tjänstemännen och styrningen.Boken är tänkt att användas dels i utbildningar för studenter i offentlig förvaltning och andra samhällsvetenskapliga ämnen, dels i utbildningar för praktiker i statliga, regionala och kommunala förvaltningar. Boken kan också med fördel läsas av alla andra som vill veta mer om förvaltningen i samhället.

Det är numera en väletablerad bild att administrationen ökar i den offentliga sektorn – kanske i vårt samhälle i stort. Man kan till och med tala om att vi lever i ett administrationssamhälle. Trenden är att alltmer tid används till att utföra det vi kallar administrativt arbete. Det här sker inte bara i Sveriges offentliga sektor, utan det tycks i hög grad vara ett internationellt fenomen.Bokens grundtes är att offentliga organisationer utsätts för en komplex kravbild som gör att de använder mängder av sina resurser för att hantera dessa krav, vilket i sin tur leder till administrativt arbete – både på organisatorisk nivå och för de anställda i kärnverksamheten. Konsekvensen blir att man frågar sig hur de gemensamma resurserna ska användas, hur kvaliteten ska bibehållas samt hur den offentliga sektorn ska kunna upprätthålla sin legitimitet.Med den här boken förklarar vi varför administrationssamhället expanderar, det vill säga varför administrationen ökar i offentliga organisationer. Vi hoppas att våra analyser, och den förklaringsmodell vi lanserar, kan bidra till ett mer nyanserat och initierat perspektiv för den som vill förstå hur administration uppkommer och utvecklas.

I idealbilden av en moderniserad statsbildning är staten separerad från privata intressen, ett förhållande som utgör en av förutsättningarna för demokratins upprätthållande. På senare tid har det dock funnits anledning att ifrågasätta separationen. Politiska skandaler och korruption har fått ett större utrymme i den politiska debatten, då nära relationer mellan stat och företag uppdagats. Genom att analysera sponsring av statliga myndigheter och korruption inom det statliga Systemboloaget ger författaren en inblick i separationens sociala och organisatoriska förutsättningar. Med utgångspunkt i teorier om organisationsgränser, ekonomiska utbyten samt tillit och misstro visar studien att statliga reformer, inspirerade av marknadens logik, introducerat nya möjligheter för privata intressen att erhålla privilegier och inflytande över statlig verksamhet. Avhandlingen kastar sålunda ljus över de problem demokratiska stater kan ställas inför när de interagerar med företag. Daniel Castillo är sociolog och verksam vid Score (Stockholm Center for Organizational Research) och Sociologiska institutionen, Stockholms universitet.

Kan stressen i arbetslivet dämpas och arbetslösheten minskas genom att vi delar på jobben? Inom ett projekt i Västra Götalandsregionen har långtidsarbetslösa anställts för att utföra enklare arbetsuppgifter inom kommunal verksamhet. Syftet är att stödja och avlasta den kvalificerade personalen och samtidigt vidga arbetsmarknaden för att fler skall få ett arbete. Med start 2014 har Daniel Castillo genomfört en följeforskningsstudie av utvecklingsarbetet med projektet. Syftet är att ge en bild av hur modellens initieringsfas fungerat, beskriva de frågor och problem som hanterats under processens gång samt att undersöka det konkreta arbetet med att införa särskilda tjänster som kan avlasta den ordinarie personalen. Studien visar att den tillförda arbetskraften varit ett välkommet stöd på arbetsplatserna, samtidigt som det i praktiken varit svårt att införa tjänster som är tydligt avgränsade från den ordinarie personalens arbetsuppgifter. Daniel Castillo är fil. dr i sociologi och verksam vid Förvaltningsakademin, Södertörns högskola.

För personer med funktionsnedsättningar är chanserna att få och behålla en anställning betydligt sämre än för befolkningen i allmänhet. Under 2015 initierade Sveriges Kommuner och Landsting ett nätverk av kommuner som tillsammans har arbetat för att utveckla och organisera lokala projekt i syfte att förbättra förutsättningarn apå arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättningar. Samtidigt har satsningen syftat till att förbättra möjligheterna tillframtida kompetensförsörjning inom välfärdens organisationer, ett rekryteringsbehov som kommit att bli en allt viktigare fråga på senare år. I denna rapport har utvecklingsarbetet följts i fyra kommuner som deltagit i nätverket. Daniel Castillo är fil. dr i sociologi och verksam vid Förvaltningsakademin, Södertörns högskola

Arbetsmarknadsmodellen Breddad kompetensförsörjning i Skövde kommun syftar till att avlasta ordinarie kommunal personal och förbättra deras arbetssituation. Genom en ökad arbetsdelning övertar arbetslösa arbetsuppgifter som inte kräver någon formell kompetens, vilket gör att ordinarie personal kan fokusera på sitt kärnarbete. Detta forskningsprojekt har undersökt praktiska förutsättningar för arbetsdelning vid fyra kommunala enheter. Studien visar att det överlag behövs mer personal och att förutsättningarna för arbetsdelning skiljer sig mellan verksamheterna. Avlastningen har trots detta främjat verksamhetens kvalitet, personalens arbetstillfredsställelse och minskat stressen. En framtida utmaning är dock finansieringen av de nya tjänsterna. Daniel Castillo är fil. dr i sociologi och forskningsassistent Mikael Ljung är fil. master i sociologi, båda verksamma vid Förvaltningsakademin, Södertörns högskola.

Syftet med rapporten är att undersöka och diskutera vilka administrativa effekter den indirekta statliga styrningen ger i den kommunala verksamheten. Kommunernas verksamheter styrs av en mängd olika styrsignaler i form av direkt, indirekt och efterhandsstyrning. Statliga myndigheter har i detta en roll som uttolkare, översättare och förmedlare av styrning. Studien visar att den komplexa styrbilden, mängden aktörer som är involverade i den indirekta styrningen, hörsammandet av efterhandsstyrningen och dominansen av ängsliga byråkrater och duktiga administratörer tillsammans bidrar till en överproduktion av administration inom skola, förskola och primärvård. Fil. dr Daniel Castillo är sociolog och Anders Ivarsson Westerberg är professor i Offentlig förvaltning. Båda är verksamma vid Förvaltningsakademin, Södertörns högskola.

Utgångspunkten för den här rapporten är frågan om det spelar någon roll var i polisorganisationen utredningar av brott i nära relation genomförs. Genom intervjuer med polisanställda på polisområdes- och lokalpolisområdesnivå, åklagare och andra verksamhetsexperter har frågor om utredningsorganisation, arbetsmiljö, samverkan och utredningsresultat avseende brott i nära relation undersökts inom ramen för en försöksverksamhet vid tre lokalpolisområden. Studien visar att det finns såväl för- som nackdelar med att decentralisera utredningar av brott i nära relation. Fördelarna är bland annat ökade möjligheter till samverkan såväl internt som med det omkringliggande samhället medan nackdelarna kan vara att den specialiserade utredningsverksamheten riskerar att integreras med andra arbetsuppgifter vid lokalpolisområdet.

De senaste decennierna har polisens användning av tjänstevapen återkommande hamnat i fokus, inte minst efter ett antal uppmärksammade incidenter. Forskningen visar att skott ofta avlossas under stress, rädsla och svåra förhållanden, exempelvis under svaga ljusförhållanden och på korta avstånd. Dessa faktorer påverkar polisers perception, beslutsfattande och träffsäkerhet, vilket kan innebära risker för både allmänheten och poliserna själva. I denna rapport undersöker vi om ny teknologi i form av optiska riktmedel, så kallade rödpunktsikten, kan bidra till ökad säkerhet i situationer där polisen tvingas använda sitt vapen. Genom en explorativ experimentstudie jämförs optiska riktmedel med polisens traditionella öppna riktmedel för att undersöka om de kan stärka polisers informationsbearbetning och förbättra träffsäkerheten.