Politiska ideologier och rörelser

»Han är en ljusglimt i gudaskymningen.« - DN»Halldorf är förmodligen vår främste samtida pedagog när det gäller att förklara de långa och stora linjerna i relationen mellan religion och politik.«- Dagen»Därför, jag vågar faktiskt påstå det, är Makten och det heliga nödvändig läsning. Vi är många som talar om behovet av ökad bildning. Halldorf levererar den.«- ExpressenReligionen är tillbaka på den politiska scenen. Det märks i Washington och Moskva, i Mellanöstern och till och med i Sverige. Varför har politiska ledare, efter år av sekularisering, åter börjat anamma religionen som politisk kraft? Och varför tycks det fungera? Joel Halldorf menar att det hänger samman med att ideologierna förlorat sin attraktionskraft och politiken sina visioner. Luften har gått ur 1900-talets stora rörelser eftersom de tappat kontakt med det han kallar det heliga – något bortom uppdelningen mellan religiöst och sekulärt, som inte bara skänker livet mening utan också kan ge politiska rörelser kraft och riktning. I Makten och det heliga analyserar Halldorf den religiösa våg som sveper över världspolitiken och frågar vad som driver den – och hur den kan hanteras.

Socialdemokraterna i Sverige är ett exempellöst framgångsrikt parti som har haft makten i mer än 75 år under det senaste seklet och hade under flera år 45–50 procent av väljarstödet. Och detta i en fungerande demokrati, utan riggade val. Det är stort. Partiet har varit skickligt på att förstå folkviljan, omsätta den i praktisk politik och genomföra reformer. 

De har förstås haft god hjälp av konjunkturer, efterkrigstidens krossade Europa och hotet från kommunismen på andra sidan järnridån – den demokratiska socialismen var för många bättre än rå kapitalism eller hårdför kommunism. Partiet lyckades med sin gyllene medelväg vara vän med både folket och kapitalet. 

Det är kanske just medelvägen som lett till att partiet så småningom tappar bort sin själ. Balanserandet, att hålla motstridiga krafter i schack – och samtidigt hålla sig kvar vid makten för att kunna bedriva politik – har gjort kompromissandet till en stor konst.

Sverige ansågs vara det land som kommit allra längst vad gäller välfärd, jämlikhet och jämställdhet i hela världen – och företrädare som Tage Erlander, Ernst Wigforss, Alva och Gunnar Myrdal, Olof Palme var omtalade vida omkring. Det gick att bygga socialismen i vår tid hävdade de.

Men vad hände sedan? Den djupa ekonomiska krisen på 90-talet omvandlade partiet i grunden. Den nyliberala vändning som partiet genomdrev har på sistone blivit allt tydligare med urgröpt välfärd och växande ojämlikhet.  

Kjell Östberg undersöker partiets utveckling från födelsen fram till i dag – och det han ser är ett parti som sakta men säkert bytt ut varje mening i partiprogrammet och som 2026 är något HELT annat från när det grundades. Så vad vill socialdemokratin idag? Kan partiet, vill partiet, hitta tillbaka till rötterna eller finns det en helt ny demokratisk socialism att utveckla? Det är en uppfriskande kritisk bok om världens mest framgångsrika parti.

"Mellan makten och rörelsen är välskriven, lärorik och lustfylld. Jag kan inte minnas något liknande verk av samma klass om den svenska socialdemokratins historia." Göteborgs-Posten, Roland Poirier Martinsson

"Det är allmänbildande läsning och en detaljerat tecknad samtidshistoria som varje röstande medborgare har anledning att känna till." BTJ, Emma Svensson Duque

En urstark självbiografi från en av landets starkaste, och viktigaste, röster.

Nalin Baksi har alltid vågat tala när andra tiger. Som en av Socialdemokraternas klarast lysande stjärnor tog hon första striden – för kvinnor, muslimer och andra utsatta minoriteter, mot hedersförtryck, islamism, gubbvälde och rasism. Och mot den konflikträdsla som är svår att beskriva som annat än typisk svensk.

Hon blev snabbt en av Sveriges mest tongivande politiker men hon fick betala ett högt pris för sitt mod.

Nu berättar Nalin Baksi för första gången om att spela fotboll i Kurdistan, fighterna med Göran Persson, den djupa vänskapen med Anna Lindh och maktspelet i socialdemokratins slutna rum. Men också om hatet och hoten som tvingade bort henne från politiken, hennes egen familjs mörka hemligheter – och morden på hennes två fastrar.

Mina strider är en berättelse om att bära smärta och styrka, om värmen i gemenskap och vikten av principer. Det är en berättelse om vad det kostar att vägra vara tyst.

"Personlig och rörande" Värmlands folkblad

"Bokens titel är Mina strider men den hade lika gärna kunnat heta Klar­språk . När Nalin Baksi säger som det är åker brallorna ner på såväl politiker som kulturpersonligheter." Svenska Dagbladet

"I en tid då så mycket i världen är outsägligt deprimerande ger Nalin Baksis nya bok en upplyftande insikt: att saker faktiskt går att förändra. (...) framför allt är den en bok om politik som något bortom motioner, riksdagsdebatter och rävspel. Något konkret." Dagens Nyheter

"Det är som om hon har konfronterat så många relativiserande resonemang i frågor kopplade till integration, identitet och kvinnors rättigheter att hon till slut måste samla sina dyrköpta erfarenheter i en slags stridsskrift." Jönköpingsposten

"Mina strider är en engagerande självbiografi och en viktig tidsspegel" Expressen 

Lea växer upp i det stalinistiska Albanien. Det är en tillvaro präglad av isolering, övervakning och umbäranden. Men Lea anar inget av detta. Hon är stolt över sitt fria och jämlika land, och helt ovetande om det pris hennes familj betalat för att överleva. År 1990 ändras allt. Regimen faller, men den nyvunna friheten visar snart ett annat ansikte, också det brutalt och skoningslöst.

Fri – En uppväxt vid historiens slut är en överväldigande och knivskarp berättelse om att växa upp i skiftet mellan kommu­nism och kapitalism.

Många stod undrande när Steve Bannon, Trumps chefsideolog, plötsligt och utan vidare förklaring refererade till den radikale 1900-talsfilosofen Julius Evola i ett tal. Plötsligt antyddes en oväntat stark koppling mellan Trumps stab och en beryktat dunkel världsåskådning: Den filosofiska traditionalismen. På senare tid har traditionalismen börjat dyka upp i sammanhang kopplade till den radikala högern, men tankegodset går långt tillbaka. I grunden finns den så kallade perennialismen (philosophia perennis), vars centrala idé är att alla religioner utgår från en gemensam kärna och bildar en evig helig ordning. Denna heliga ordning kan endast förstås av de verkligt djupsinniga tänkarna, även om dess inflytande kan sippra ut till allmänheten. Låter det dunkelt? Det är det också. Mark Sedgwick har med sin mångåriga forskning lyckats belysa en av världens mer ljusskygga antimodernistiska rörelser. För en bredare publik kartlägger han här traditionalismens samröre med alltifrån hinduiska kastsystem på 1600-talet, modern sufism, den högerradikala kritiken mot modernitet till dagens digitala kulturkrigare och antietablissemangsrörelser.

An imaginative investigation into dignity and historical injustice through the story of a family from the fall of the Ottoman Empire to the dawn of Communism in the Balkans

'There must be hope somewhere, between memory and imagination. Perhaps it takes the form of faith in the redeeming power of art.'When Lea Ypi discovers a photo of her grandmother, Leman, honeymooning in the Alps in 1941 posted by a stranger on social media, she is faced with unsettling questions. Growing up, she was told records of her grandmother's youth were destroyed in the early days of communism in Albania. But there Leman was with her husband, Asllan Ypi: glamorous newlyweds while World War II raged.What follows is a thrilling reimagining of the past, as we are transported to the vanished world of Ottoman aristocracy, the making of modern Greece and Albania, a global financial crisis, the horrors of war and the dawn of communism in the Balkans. While investigating the truth about her family, Ypi grapples with uncertainty. Who is the real Leman Ypi? What made her move to Tirana as a young woman and marry a socialist who sympathized with the Popular Front while his father led a collaborationist government? And why was she smiling in the winter of 1941?By turns epic and intimate, profound and gripping, Indignity explores what it means to survive in an age of extremes. It reveals the fragility of truth, both personal and political, and the cost of decisions made against the tide of history. Through secret police reports of communist spies, court depositions, and Ypi's memories of her grandmother, we move between present and past, archive and imagination, fact and fiction. Ultimately, she asks, what do we really know about the people closest to us? And with what moral authority do we judge the acts of previous generations?

I dag möter vi en pågående global industrialisering utan motstycke i mänsklighetens historia, med åtföljande urbanisering, modernisering och övergång till kapitalistisk penningekonomi runt om i världen. De nya sociala och kulturella förhållandena globalt, och löntagarnas nya ställning och situation globalt, har dock påtagliga likheter med situationen i Europa under den framträngande industrialiseringen vid mitten av 1800-talet. Där och då författade Karl Marx sitt huvudarbete Das Kapital, ett av de mest betydande verken i samhällsvetenskapens och den politiska idédebattens historia. Marx teori om kapitalismen som en historieförändrande och samhällsomformande institutionell struktur och dess tillhörande sociala relationer, där kapitalets vinstmotiv är den centrala drivkraften, har därmed fått en förnyad och paradoxal aktualitet.

I sin reviderade inledning till denna sjunde upplaga av Kapitalets första bok ger statsvetaren Mats ­Lindberg en introduktion till verket och till Marx teori, en vidare­utveckling av resonemangen i hans inflytelserika doktorsavhandling och studiehandledning Att studera Kapitalet.

I samband med återutgivningen av Ivan Bohmans översättning av första boken 2013 gav Arkiv förlag även ut en ny utgåva av Att studera Kapitalet. Den innehåller förklaringar till Marx begrepp kapitel för kapitel, samt flera hundra kommentarer till och korrigeringar av översättningen. Missa inte heller vårt Supplement till första boken där Mats Lindberg i detalj redogör för problemen med att översätta de centrala begreppen i Kapitalet.

"En gång var Kapitalet sin tids främsta sammanfattande berättelse om moderniteten, kapitalismen och lönarbetet. Jag skulle vilja ställa frågan om Kapitalet i dag, trots all vår samhällsvetenskapliga teoriutveckling och alla våra framsteg i olika samhällsvetenskapliga discipliner, fortfarande kanske är den mest heltäckande teorin om den moderna människans motsägelsefulla och institutionellt inbäddade livsvillkor." Ur Mats Lindbergs inledning (inledningen finns även tillgänglig som särtryck)

Den välkända författaren och politiska debattören Per Wirtén ser tillbaka på den politiska utvecklingen under de senaste 30 åren och resonerar om framtiden. Den liberala epoken har nu ersatts av en hårt konservativ och nationalistisk. Frihetens fiender har medvind.

Vart tog idéerna om frihet, jämlikhet och solidaritet vägen? Finns det hopp om demokratin? Kan vi tro på framtiden? När övergick hoppets princip till rädslans politik?

Med avstamp i centrala 1900-talstänkare som Hanna Arendt, Jürgen Habermas, Elin Wägner och Albert Camus iakttar han samtiden och tar med sig läsaren till Palestina, USA och Stockholms södra förorter. Vad är egentligen en människa och ett samhälle? Han funderar över sitt radikala arv och påminner sig sin demokratiska skolning i missionsförbundet, 1970-talets Palestinagrupper och inger oss hopp om möjlighet och framtid.

Under 1970-talet svepte vänstervindar genom Sverige – och rakt in i seriernas värld. Plötsligt fylldes rutorna av klasskamp, befrielserörelser och onda direktörer, men också fascistiska statskupper och blågul slavhandel. Orättvisorna hemma och ute i världen fick pratbubblorna att koka och försäljningssiffrorna att gå i taket. Till och med de mest kommersiella serierna ägnade sig åt revolutionsromantik och internationell solidaritet. För att inte nämna en och en annan slängkyss till Mao eller Fidel Castro.

I Kamrat Bamse tar serieforskaren Robert Aman med oss till en tid då serierna stod mitt i samhällsdebatten. Vi får möta ett Sverige i en politisk och social brytningstid genom några av tidens mest inflytelserika serier: Bamse, Johan Vilde, Mystiska 2:an och Tumac. Här sitter åsikterna på första parkett, paketerade i ett format som når långt utanför de politiska rörelsernas vanliga kretsar.

Robert Aman (f. 1982) är kulturskribent, serieforskare och biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet. 

Sagt om hans tidigare bok När fantomen blev svensk (Daidalos, 2022):

»I en underhållande och skarp analys undersöker Robert Aman hur en amerikansk superhjälte blev en osannolikt stark svensk populärkulturell ikon och ideologisk kraft.»/Erik Jersenius, Corren

»Aman har rott i land något så ovanligt som ett folkbildande uppdrag som lyckas beröra alla: nostalgiska gubbar, Sverigevänner, gammelvänster och postkoloniala teoretiker förenen eder!»/Valerie Kyeyune Backström, Expressen

"Vänsterns nya fixstjärna." SvD.

Inför klimatkrisen blir Karl Marx ekologiska kritik mer relevant än någonsin. Den japanska forskaren Kohei Saito visar varför marxister under 1900-talet mestadels bortsåg från Marx idéer om ekologi och hur livet under antropocen – människans tidsålder – slutligen får dem att finna sin verkan. Utifrån nytt material som publicerats i Karl Marx och Friedrich Engels samlade verk presenterar Saito en helt ny sida av Marx alternativ till det kapitalistiska samhället och föreställningen om tillväxt. Denna radikala nytolkning av den sene Marx gjuter nytt liv i debatten om förhållandet mellan människa och planet, samhälle och natur, rovdrift och klimatapokalyps.

Kohei Saito (född 1987) är en japansk filosof, verksam vid University of Tokyo. Han var medredaktör för volym 18 i Marx-Engels-Gesamtausgabe, ett arbete som också utgjorde en avhandling vid Humboldtuniversitetet i Berlin 2017. År 2021 gav han ut boken Capital in the Anthropocene, som startade en våg av marxistiskt tänkande hos yngre japaner och sålde en halv miljon exemplar i hemlandet. Marx i antropocen utkom 2023 och blir Saitos första bok i svensk översättning.

". . . ett glasklart manifest tar form som parar ihop det röda och det gröna." Göran Greider, Aftonbladet.

"Vi agerar så totalt irrationellt nu. De som inser det måste tänka tvärs emot allt vad som räknas som rimligt." Nina Björk, DN.

Sedan den muslimske reformatorn Hassan al-Banna grundade det sunnimuslimska Muslimska brödraskapet i Egypten 1928 har rörelsen växt och är numera ett globalt nätverk med många förgreningar. Men hur opererar egentligen denna politiska rörelse i praktiken?

Antropologen och författaren Florence Bergeaud-Blackler myntar här ett nytt ord, broderism, för att förstå hur Muslimska brödraskapet utövar sin makt och skapar sig inflytande över allt fler institutioner runt om i Europa. Hennes bok är en hård vidräkning med en utbredd naivitet inför krafter som utnyttjar religionsfriheten för att ta över institutioner och utöva förtryck, inte minst mot andra muslimer.

Martin Heidegger, Carl Schmitt och Ernst Jünger tillhörde den liberala demokratins mest skarpsinniga kritiker, kom alla att på ett eller annat sätt att ansluta sig till nazismen och har var och en satt 1900- och 2000-talets tänkande i rörelse.

Svante Nordin berättar här vår tids politiska historia utifrån tre lika omstridda som inflytelserika tyska tänkare. Efter att den västliga liberalismen och kapitalismen befäst sin roll som det enda politiska alternativet har de ålagts rollen som världsandens partisaner i kamp mot ett globalt herravälde. Intresse för deras frågor och problemställningar har väckts från höger till vänster, hos tänkare som Michel Foucault, Jacques Derrida, Giorgio Agamben, Slavoj Žižek och Aleksandr Dugin.

Idag är arvet från de tre filosoferna kanske mer brännande än någonsin tidigare.