Liberalism och centerideologier

Gunnar Ericsson är inte lika välkänd som sin syster Astrid Lindgren, men hans korta livsbana, 1906-1974, rymde osannolikt många bedrifter på helt olika områden, både politiska och konstnärliga.  Hela sitt liv levde han i nära samspel med sin berömda syster. 

 I boken skildras det genom brev, bilder och Astrids och Gunnars egna barndomsminnen. De sistnämnda känns igen i Bullerbyböckerna Som riksdagsman motionerade han flitigt, bland annat om Ölandsbro och högertrafik, och han var huvudperson när ett av Europas största politiska ungdomsförbund, SLU, byggdes upp med mer än hundratusen medlemmar.   

Den insats han själv värderade högst var jordbrukshjälpen till Finland under andra världskriget. Det gjorde honom till en välkänd person i Finland och nära vän till president Kekkonen De humoristiska årskrönikorna om hans samtid, klädd i vikingatida utstyrsel, Svitjodböckerna, illustrerade av EWK, blev storsäljare under 18 år.

Författare är journalisterna Håkan Larsson från Sverige och Lauri Kontro från Finland, båda med chefredaktörskap och ett antal böcker på sin meritlista, samt Gunvor Ruhnström, som är dotter till Gunnar Ericsson, och hennes man, Leif Ruhnström. 

Kontroll har blivit vår tids stora politiska löfte. Politik handlar inte längre främst om frihet, rättvisa eller jämlikhet, utan om att politiken ska kunna utöva kontroll. Från Brexitkampanjen i Storbritannien till välfärdsdebatten i Sverige heter det att politiken ska ta tillbaka kontrollen .

De som vill ta tillbaka kontrollen i Sverige riktar sig ofta mot de politiska förändringar som genomfördes under ett drygt kvartssekel från mitten av 1980-talet, och som innebar att reglerade marknader och offentliga monopol öppnades upp för konkurrens, mångfald och valfrihet.

Kritikerna menar att liberaliseringarna inneburit försämringar i kvalitet, tillgänglighet och jämlikhet, och – framför allt – att politiken inte längre är herre över utvecklingen. Vi har avsagt oss demokratisk kontroll över gemensamma angelägenheter. De löften som liberaliseringspolitiken en gång ställde ut har inte infriats. Men stämmer det verkligen?

I Mer ordning, mindre kontroll går Fredrik Johansson tillbaka till källorna för att försöka svara på vad det var som gjorde att man om- och avreglerade, privatiserade och konkurrensutsatte. Vilka problem upplevde man, och hur tänkte man lösa dem? Hade man kontroll på 1970- och 1980-talen? Och hur har det gått? Har vi blivit ett bättre land genom de reformer som genomfördes? Blev det som man tänkte sig?

Mitt under 1970-talets vänstervåg bildade ett tjugotal liberala ungdomar en enhetsfront för mänskliga rättigheter i Europas kommuniststyrda diktaturer: Östeuropeiska Solidaritetskommittén, ÖESK.  Vilka var aktivisterna och hur påverkade fronten Sverige under det kalla krigets sista femton år? I Stoppa Sovjetimperialismen!  berättas för första gången ÖESK:s historia.

Den första spektakulära aktionen riktades mot det sovjetiska propagandajippot Kulturdagarna på Skansen i Stockholm våren 1979. Demonstrationen ledde till konfrontationer med KGB-agenter och svensk polis. Aktionen följdes upp av flera protester mot diktaturen i DDR och Polen. Kontakter knöts med oppositionella i flera kommuniststyrda länder.

Trots att aktivisterna var hatade av den Moskvavänliga vänstern och ignorerades av såväl socialdemokratin som stora delar av borgerligheten, förändrade ÖESK det politiska Sverige. Det var första gången i modern tid som borgerligt sinnade människor använde vänsterns metoder för att nå fram med sitt budskap.   

Magnus Utvik är författare till två uppmärksammade böcker om Vänsterpartiet. I arbetet med den här boken har han intervjuat en rad tidigare aktivister i ÖESK. Han kastar nytt ljus över kampen för demokrati och frihet i en tid då många trodde att sovjetsystemet skulle bestå för evigt. 

Om friheten, utgiven 1859, anses av många vara liberalismens mest centrala verk och har haft oöverskådligt inflytande på det politiska tänkandet. Här diskuterar John Stuart Mill hur statens makt över individen bör begränsas i det demokratiska samhället och landar bland annat i den omdebatterade skadeprincipen, att alla är fria att vara och göra som de vill så länge de inte skadar andra. Han hinner också beröra bland annat den individuella frihetens historia, yttrandefrihetens värde och hur individuell kreativitet kan uppmuntras i större samhällen.

Denna återutgivning av Alf Ahlbergs översättning innehåller också ett efterord av Carl-Göran Ekerwald.

Liberalismen har på senare år inte bara utmanats av populister på högerkanten, utan även av en förnyad, progressiv vänsterrörelse. Kritiken från vänsterkanten utvecklades ur en anklagelse – som förvisso var korrekt – om att liberala samhällen inte levde upp till sina egna ideal om lika behandling av alla grupper.

Kritiken vidgades över tid och kom att även rikta sig mot liberalismens grundläggande ideal som sådana, såsom premissen om universell mänsklig jämlikhet och mot betydelsen av yttrandefrihet och vetenskaplig rationalism som metoder för att nå kunskap.

I Missnöjets tid genomlyser Francis Fukuyama både högerns och vänsterns kritik av liberalismen – och tar sikte mot ideologins grund: principerna om jämställdhet och individens frihet. Boken är en tungviktarens uppgörelse med liberalismens motståndare och visar samtidigt på möjligheten att, trots dess brister, värdera liberalismens förtjänster framför illiberala alternativ.

"Förtjänar att läsas av alla med intresse för ekonomisk politik" (The Economist)  

Under efterkrigstiden kom Chicago att bli symbol för den globala liberaliseringen. Chicagouniversitetets ledande ekonomer utövade med sina analyser ett enormt inflytande över den ekonomiska politiken runt om i världen. Den gamla industristaden Chicago hade blivit nyliberalismens epicentrum.  

I Chicagoskolan skildrar Lanny Ebenstein den klassiska liberalismens utveckling i Chicago, från universitetets grundande 1892 fram till idag. Boken presenterar och granskar den nationalekonomiska institutionens mest namnkunniga forskare: Milton Friedman, George Stigler, Henry Simons, Friedrich Hayek och många fler.    

Lanny Ebenstein är statsvetare och historiker vid University of California. Han har skrivit ett stort antal böcker om det politiska och ekonomiska tänkandets historia, bland annat biografier över Milton Friedman och Friedrich Hayek.

Boken skildrar på ett lättsamt men sanningsenligt sätt livet och vardagsarbetet i riksdagen och det som hände runt Gunnar Hedlund, Thorbjörn Fälldin, Karin Söder och Olof Johansson mellan åren 1968 och 1998. Författaren har arbetat nära dem alla, bland annat som politisk sakkunnig i regeringen Fälldin.    

Bland annat berättare författaren, som i tolv år hade ansvar för försvarsfrågor som ledamot i Försvarsutskottet och ledamot i åtta försvarsutredningar under 1970 80 talen,  om många principbeslut på försvarspolitikens område, bland annat om JAS.   Läsaren får en bild av Torbjörn Fälldins sällsynta styrka och personlighet.

Men också hur Centerpartiet svängde i väljarstöd mellan landsort och tätort.

Gunnar Björk har varit riksdagsledamot 1971 91, statssekreterare i regeringen Bildt 1991-1992, politiskt sakkunnig hos statminister Fälldin, kommunminister Antonsson, försvarsminister Torsten Gustafsson och industriminister Nils G Åsling. Mellan åren 1992 och 2002 var Gunnar Björk landshövding i Dalarna.

Sedan några årtionden är både liberalism och socialism på stark tillbakagång och utsatta för hård kritik – ofta från nya och oväntade håll. Den svenska demokratin har kommit på obestånd. I sin första populärvetenskapliga bok ger Bo Rothstein läsaren ett noga underbyggt förslag, det han kallar liberal socialism: en väg bort från en fruktans politik i riktning mot mellanmänsklig tillit som grund för ett demokratiskt samhälle – och en demokratisk ekonomi. Tanken är lika klar som radikal: Liberalismens löfte om respekt för individens autonomi och socialismens löfte om social och ekonomisk rättvisa borde kunna ta varandra i hand.

Vad är rättvisa? Vad ger staten legitimitet? Vilka är källorna till välstånd?

Liberaler har länge brottats med dessa eviga frågor. I Ny liberalism introduceras åtta samtida tänkare, som har varit betydelsefulla för utvecklingen av liberal filosofi och ideologi under de senaste årtiondena.

De politiska filosoferna John Tomasi, David Schmidtz, Jan Narveson, Michael Huemer och Chandran Kukathas ekonomhistorikern Deirdre McCloskey, ekonomen Kenneth Binmore och socialpsykologen Jonathan Haidt presenteras av sakkunniga svenska författare i var sitt kapitel i denna antologi som sammanställts av Patrick Krassén. De flesta av tänkarna har aldrig tidigare presenterats på svenska.

Ny liberalism vänder sig till alla med intresse för politisk filosofi. Den kan läsas både av den som har enbart grundläggande kunskaper och den som har ägnat många år åt fördjupning i liberalismens ideologiska grundvalar. Sedan den första utgåvan 2018 har två nya kapitel lagts till.

Antologin innehåller texter av: Jesper Ahlin Marceta, Fritz-Anton Fritzson, Alexander Funke, Ebba Karlsson, Patrick Krassén, Niklas Elert, Andreas Bergh och Mattias Svensson

Sagt om boken

Den liberala idétraditionen har alltid varit i rörelse, för att kunna vara relevant för nya tider. I Ny liberalism får vi goda introduktioner till sex tänkare som har stått för några av de viktigaste bidragen till vidareutvecklingen av liberal teori under de senaste årtiondena.  -Lars Fr. H. Svendsen, professor i praktisk filosofi vid Universitetet i Bergen

Försvaret av ett fritt samhälle måste vara ett intellektuellt äventyr, menade Hayek. Det har det inte varit på ett tag.  Därför är denna volym, och tänkarna som presenteras i den, så angelägen. Här är det fria samhället återigen ett intellektuellt äventyr som kittlar tanken och fantasin.  -Johan Norberg, författare och idéhistoriker

Varför lyda lagen? Hur långt sträcker sig mina solidariska förpliktelser? Är ingenting heligt? I en tid när 'liberal' alltmer blivit en identitet är det befriande att lyfta blicken mot de eviga liberala spörsmålen, som vi här får aptitretande ingångar till via sentida liberala tänkare som hittills varit okända för en svensk publik.  -Gina Gustavsson, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet och fristående kolumnist i Dagens Nyheter. Om redaktören 

PATRICK KRASSÉN är jur. kand. och fil. kand. i statsvetenskap från Stockholms universitet. Han har bland annat varit redaktör för tidskriften Liberal Debatt, ledarskribent i Svenska Dagbladet och redaktör och medförfattare till boken Den nödvändiga vinsten (Timbro 2014).

Inte sedan 1900-talets början har liberalismen varit så hårt angripen från både höger och vänster som i dag. Vår tids förtroendekris för liberala idéer och institutioner har skapat en kris för hela det demokratiska systemet.

Tusen små framsteg är ett manifest som hämtar kraft ur de röster som skapade och utvecklade den liberala tanketraditionen, från Montaigne och Mill till medborgarrättsrörelsen. Mot bakgrund av detta framhäver Adam Gopnik att liberalismen inte är någon form av medelväg. Vad den vill åstadkomma – och i praktiken har åstadkommit – är radikala förändringar med humana medel. Det gör den till ett av mänsklighetens största moraliska äventyr. I detta auktoritära tidevarv hänger vår frihet att forma våra egna liv på dess fortlevnad.

Med ett förord av Bengt Westerberg.

Liberaler, kommer vi att upptäcka, ska inte bara undvika att irra bort sig i den mörka, djupa skogen där populisternas lockrop ekar. De måste också våga lämna upplysningens raka alléer och symmetriska buxbomshäckar. För bortom harmonin och förutsägbarheten finns ett vildare, öppnare och mer romantiskt landskap. Ett där igelkottarna rullar ihop sig av rädsla, medan rävarna vigt och nyfiket pilar in och ut ur skuggorna.

I stora delar av världen har liberala ideal och rörelser lidit oroväckande nederlag. Hur ska den som ändå tror på individen och friheten lyckas hålla sig upprätt genom denna kris? Om liberalismen ska överleva krävs självrannsakan och vitalisering av ett förlorat etos.

I Det öppna sinnelaget – och dess fiender tar Gina Gustavsson med läsaren på en upptäcktsfärd genom seklerna, från 1700-talets franska salonger till folkomröstningen om Brexit 2016. Här finns Germaine de Staël och Benjamin Constant på flykt undan Napoleons tyranni, John Stuart Mill och Harriet Taylor som längtar efter frihet i både det privata och offentliga livet, och Isaiah Berlin och Anna Achmatova som möts en vinternatt i Leningrad när kalla krigets skuggor kryper allt närmare.

Gustavsson finner i dessa liberalismens portalfigurer rötterna till ett liberalt etos som förenar förnuft och känsla, men också en varning: Även i de mest liberala samhällen pågår en ständig dragkamp mellan öppenhet och slutenhet, och för att värna om individen och friheten måste slå vakt om det öppna sinnelaget.