Gina Gustavsson - Böcker
209 kr
Skickas
Liberaler, kommer vi att upptäcka, ska inte bara undvika att irra bort sig i den mörka, djupa skogen där populisternas lockrop ekar. De måste också våga lämna upplysningens raka alléer och symmetriska buxbomshäckar. För bortom harmonin och förutsägbarheten finns ett vildare, öppnare och mer romantiskt landskap. Ett där igelkottarna rullar ihop sig av rädsla, medan rävarna vigt och nyfiket pilar in och ut ur skuggorna.
I stora delar av världen har liberala ideal och rörelser lidit oroväckande nederlag. Hur ska den som ändå tror på individen och friheten lyckas hålla sig upprätt genom denna kris? Om liberalismen ska överleva krävs självrannsakan och vitalisering av ett förlorat etos.
I Det öppna sinnelaget – och dess fiender tar Gina Gustavsson med läsaren på en upptäcktsfärd genom seklerna, från 1700-talets franska salonger till folkomröstningen om Brexit 2016. Här finns Germaine de Staël och Benjamin Constant på flykt undan Napoleons tyranni, John Stuart Mill och Harriet Taylor som längtar efter frihet i både det privata och offentliga livet, och Isaiah Berlin och Anna Achmatova som möts en vinternatt i Leningrad när kalla krigets skuggor kryper allt närmare.
Gustavsson finner i dessa liberalismens portalfigurer rötterna till ett liberalt etos som förenar förnuft och känsla, men också en varning: Även i de mest liberala samhällen pågår en ständig dragkamp mellan öppenhet och slutenhet, och för att värna om individen och friheten måste slå vakt om det öppna sinnelaget.
1 147 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
Reconsidering religion, law and democracy : new challanges for society and research
196 kr
Skickas
204 kr
Skickas
Stolta och blyga på samma gång, bära det bästa de ensamt. Så beskrev poeten Oscar Levertin svenskarna kring förra sekelskiftet. Men våren 2020, när coronaviruset svepte in över världen, visade det sig att ensamheten inte bara gällde det bästa. Även det sämsta ville svenskarna helst bära ensamt. Medan land efter land stängde ned samhället för att stävja smittspridningen valde Sverige en annan väg. Ansvaret för att inte sprida ett lömskt och dödligt virus lades i stället på den enskilde.
Sverigebilden har länge präglats av välfärdsstaten, tryggheten och kollektivet. Men så kom coronaviruset. Plötsligt, mitt i en av de största internationella kriserna i modern tid, slöt svenskarna upp kring en högriskstrategi som lade ansvaret på individen. Varför?
Mot bakgrund av sin forskning om nationell identitet menar statsvetaren Gina Gustavsson att pandemin aktiverade en sårad svensk stolthet. Vi är smygpatrioter och statsindividualister som söker självförverkligande. Vi vill inte framstå som auktoritära men tyr oss gärna till en trygg landsfader när det stormar. Vi föraktar oron och dyrkar barndomen. Vi är, helt enkelt, långt ifrån det rationella, känslobefriade och identitetslösa folk vi tror oss vara.
Gina Gustavsson är docent i statskunskap vid Uppsala universitet och fristående kolumnist i Dagens Nyheter.