Religiösa och teokratiska ideologier

Sedan den muslimske reformatorn Hassan al-Banna grundade det sunnimuslimska Muslimska brödraskapet i Egypten 1928 har rörelsen växt och är numera ett globalt nätverk med många förgreningar. Men hur opererar egentligen denna politiska rörelse i praktiken?

Antropologen och författaren Florence Bergeaud-Blackler myntar här ett nytt ord, broderism, för att förstå hur Muslimska brödraskapet utövar sin makt och skapar sig inflytande över allt fler institutioner runt om i Europa. Hennes bok är en hård vidräkning med en utbredd naivitet inför krafter som utnyttjar religionsfriheten för att ta över institutioner och utöva förtryck, inte minst mot andra muslimer.

När en konservativ salafistisk kultur spred sig i Sverige i början av 2010-talet valde de flesta medier och journalister att inte rapportera om utvecklingen. Varför? Rädslan att gå rasistiska ärenden eller ytterligare peka ut en redan utsatt grupp gjorde att man undvek detta viktiga arbete.

I Den omhuldade islamisten berättar Magnus Sandelin om sin unika och ofta halsbrytande kartläggning av personerna som bildade nätverken. Fram stiger en berättelse om en i Sverige både missionerande salafism, som ekonomiskt och ideologiskt stödjer IS och andra terrorgrupper, liksom en rekryterande salafism som sänder ungdomar och familjer att strida utomlands.

Sedan terrorn på Drottninggatan 2017 har radikaliseringen i Sverige ändrat skepnad, men det betyder inte att faran är över.

Byggnader har en fasad och en insida, det har även människor och politiska partier

Efter 37 år i journalistiken tar Lars Adaktusson i februari 2013 steget över till andra sidan och blir medlem i Kristdemokraterna. Han vill engagera sig politiskt och arbeta för de grundläggande värderingar som han länge burit med sig om personlig frihet, socialt ansvarstagande och familjens betydelse. Samtidigt växer övertygelsen om att kristdemokratins människosyn och historiska idéarv är ovärderliga tillgångar i varje gott samhälle. Värderingarna tillsammans med en nyfikenhet på hur det ser ut bakom politikens fasader, hur de interna processerna fungerar och beslutsfattandet går till blir drivkrafter för spårbytet.

På detta följer en resa in i den politiska maktens centrum och en reell möjlighet att omsätta ideologisk övertygelse i praktisk politik. Först som Europaparlamentariker, sedan som riksdagsledamot och medlem av Kristdemokraternas partiledning. Men berättelsen rymmer mer här finns ett journalistiskt sanningssökande och en öppenhjärtig reflektion kring framgång, egna misstag och ett parti som brottas med sin identitet. Som kompromissar med klassisk kristdemokrati, tar tydliga steg till höger och retoriskt blir en tuffare variant av Moderaterna.

Lars Adaktusson skildrar kristdemokratins utveckling under tio spännande år och gläntar på dörren till en partikultur och ett ledarskap som reser frågetecken. Samtidigt ger han en inblick i vad som sker under ett uppmärksammat mediedrev och beskriver faran med att förtroendevalda och kolleger väljer tystnad framför civilkurage: Att konsekvent stå upp för bärande principer om fri debatt och öppet utbyte av åsikter är i grunden en fråga om demokratins tillämpning. Politiska företrädare som passivt ser på medan åsiktsmässig likriktning breder ut sig är i det perspektivet inte någon avgränsad eller partiintern angelägenhet.

Var kommer vi ifrån? Är livet ett resultat av blinda naturlagar – eller finns det ett syfte, en plan, en design bakom allt? Ja, svarar teorin om intelligent design. Den erbjuder ett till synes vetenskapligt alternativ till evolutionen. Teorin är en del i det kulturkrig mellan liberal demokrati och religiös fundamentalism som just nu utspelas i USA, och som har återverkningar även i Sverige.

I denna populärvetenskapliga debattbok visar författaren med skärpa, kunskap och berättarglädje hur teorin vuxit fram, inte ur nya vetenskapliga rön, utan som en strategi för att återinföra religiösa idéer i klassrummet och samhället. 

Boken synar noga argumenten för intelligent design och visar varför de inte håller. En gedigen genomgång av vad vetenskap är och inte är, liksom en saklig och balanserad diskussion av förhållandet mellan religion och vetenskap gör boken lämplig för alla – inte minst för studiegrupper – som intresserar sig för förhållandet mellan vetenskap och religion.

En tankeväckande, provocerande och aktuell bok om kunskapens roll i samhället – och varför det spelar roll vad vi bygger vår världsbild på. 

Lars Johan Erkell är cellbiolog och pensionerad universitetslektor och docent vid Inst. för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs Universitet. Han har länge varit engagerad i bildningsfrågor och populärvetenskap, bland annat genom bloggen Biolog(g).

I denna bok ges en samlad framställning av en föga uppmärksammad idéströmning under 1900-talet: den esoteriska och gröna fascismen. Många organisationer, personer och publikationer formade tankeströmningen. 

Läsaren möter såväl bekanta namn som Mircea Eliade och August Strindberg som numera glömda som Karl Maria Wiligut och Johann von Leers. Med analytisk skärpa bringar Göran Dahl reda i denna härva av idéer som beredde marken för nazismen. Idag har dessa tankeströmningar fått förnyad spridning.

"Jag tvingas konstatera", skriver Göran Dahl i ett nytt förord, "att Radikalare än Hitler?" dessvärre är mer aktuell idag än när den utgavs första gången.  

Göran Dahl är professor i sociologi och författare. Hans forskning har de senaste trettio åren främst ägnats den radikala högern. Utöver en rad artiklar i ämnet har han bland annat utgivit Radical Conservatism and the Future of Politics (1999). Hans senaste bok Folk och identitet (2018) utkom nyligen i engelsk översättning under titeln The Nature of Identitarianism (2023).