Högerradikalism och högerextremism

Martin Heidegger, Carl Schmitt och Ernst Jünger tillhörde den liberala demokratins mest skarpsinniga kritiker, kom alla att på ett eller annat sätt att ansluta sig till nazismen och har var och en satt 1900- och 2000-talets tänkande i rörelse.

Svante Nordin berättar här vår tids politiska historia utifrån tre lika omstridda som inflytelserika tyska tänkare. Efter att den västliga liberalismen och kapitalismen befäst sin roll som det enda politiska alternativet har de ålagts rollen som världsandens partisaner i kamp mot ett globalt herravälde. Intresse för deras frågor och problemställningar har väckts från höger till vänster, hos tänkare som Michel Foucault, Jacques Derrida, Giorgio Agamben, Slavoj Žižek och Aleksandr Dugin.

Idag är arvet från de tre filosoferna kanske mer brännande än någonsin tidigare.

Vem är den gåtfulle tysken......som åker runt i Sverige våren och sommaren 1804? Han beskriver kärleksfullt Sveriges natur, ljus och folk – särskilt kvinnor. Samtida svenskar säger förtjust att han upptäckt ett nytt storslaget Sverige åt dem.

Men han förvandlas till en hätsk propagandist som gällt predikar hat och hetsar mot judar och fransmän. Han kom att ses som en av Tysklands största propagandamakare – som lärt sig sin aggressiva stil av svenskar.

Ernst Moritz Arndt (1769–1860), född i dåvarande Svenska Pommern, var en gång den mest omtyckte tysken samtidigt som han ofta ses som en tidig föregångare till nazism och ”ekofascism”.

Järnår skildrar hans resa, hans förvandling och stämningarna i ett Sverige som tyngs av censur och åsiktsförtryck. Boken följer även den fanatiske censorn Bergman som övervakar Arndt på resan och på kuppen lär sig älska Sverige.

Arndt har idag blivit kultklassad av nynazister och har tidigare hyllats både av Hitlers nazister och av DDR:s kommunister, ett omdebatterat människoöde under en omvälvande tidsepok. Än idag strider man i Tyskland om hans eftermäle.

Många stod undrande när Steve Bannon, Trumps chefsideolog, plötsligt och utan vidare förklaring refererade till den radikale 1900-talsfilosofen Julius Evola i ett tal. Plötsligt antyddes en oväntat stark koppling mellan Trumps stab och en beryktat dunkel världsåskådning: Den filosofiska traditionalismen. På senare tid har traditionalismen börjat dyka upp i sammanhang kopplade till den radikala högern, men tankegodset går långt tillbaka. I grunden finns den så kallade perennialismen (philosophia perennis), vars centrala idé är att alla religioner utgår från en gemensam kärna och bildar en evig helig ordning. Denna heliga ordning kan endast förstås av de verkligt djupsinniga tänkarna, även om dess inflytande kan sippra ut till allmänheten. Låter det dunkelt? Det är det också. Mark Sedgwick har med sin mångåriga forskning lyckats belysa en av världens mer ljusskygga antimodernistiska rörelser. För en bredare publik kartlägger han här traditionalismens samröre med alltifrån hinduiska kastsystem på 1600-talet, modern sufism, den högerradikala kritiken mot modernitet till dagens digitala kulturkrigare och antietablissemangsrörelser.

Hur kan det komma sig att det stora flertalet tyska universitetsfilosofer gav sitt stöd till Hitler och nazismen 1933. Vilka argument användes för att legitimera det som Martin Heidegger kallade rörelsens ”inre storhet och sanning”? Hur ska man förklara den utbredda antisemitismen bland tyska filosofer långt före Hitlers makt­övertagande?Boken är en skrämmande skildring av en intellektuell civilisationskollaps, av hur tyska filosofer inte bara var villiga att gå den nya regimens ärenden utan redan under Weimarrepublikens kaotiska år bidrog till att utveckla det totalitära tankegodset. Tre filosofer som bekände sig till det nationalsocialistiska projektet behandlas in­gående: Martin Heidegger och de idag glömda, men den gången centrala gestalterna, Alfred Baeu­mler och Ernst Krieck. Den så kallade ”judefrågan” ges en idéhistorisk belysning och vi får ta del av nationalsocialistiska filosofers och teologers försök att frikoppla kristendomen från judendomen och att anknyta till fornnordisk religion. En fråga som diskuterades på största allvar var: vilket blod rann i Jesu ådror?Nils Gilje är professor emeritus i filosofi. Han har varit verksam vid universitetet i Bergen. På svenska finns böckerna "Samhällvetenskapernas förutsättningar" (med Harald Grimen) och "Her­meneutik som metod: en historisk introduktion". Båda är utkomna på Daidalos.

I mer än ett århundrade har regeringar svarat på finansiella kriser med åtstramningspolitik sänkta löner, minskade offentliga utgifter och försvagad välfärd i syfte att rädda statsfinanserna. Politiken har blidkat långivare men samtidigt haft förödande effekter på den sociala välfärden i länder över hela världen. Idag måste frågan därför ställas: tänk om sunda statsfinanser aldrig var målet?

I Kapitalets ordning utforskar ekonomen Clara E. Mattei åtstramningspolitikens intellektuella ursprung för att avtäcka dess ursprungliga motiv: att skydda kapitalet i tider av social oro och folkliga protester. Resultatet är en svidande uppgörelse med den åtstramningsideologi som ännu förhärskar inom nationalekonomin och i den politiska maktens centrum. Med förord av Daniel Suhonen.

Svensk översättning av Charlotte Sjögren.

»I ett rappt tempo med tydlig struktur i kapitlen, där personliga berättelser blandas med analys, fångas ännu ett av 1900-talets fascinerande men också skrämmande skeenden.« Sundsvalls tidning »En utomordentlig skildring, med utförlig analys av soldaternas drivkrafter« Hemvärnet

Med dödskallar och SS-runor på sina uniformer marscherade de ut i andra världskriget. De svor Adolf Hitler evig trohet och blev hans politiska soldater, hans livgarde. Under nazisternas tolv år vid makten växte Waffen-SS från några hundra man till en miljonarmé - varav så många som 250 000 var icke-tyska frivilliga - som sattes in på nästan alla fronter i kriget. Djupt indoktrinerade med nazistisk ideologi stred de för att förvandla Europa till ett tusenårigt storgermanskt rike.

Med stöd av senare års forskning, egna arkivstudier och brevväxling med SS-veteraner tecknar Lennart Westberg bilden av Waffen-SS ideologiska rötter, organisationens framväxt, dess massförbrytelser och dess fall. Det är en fascinerande och skrämmande inblick i Tredje rikets innersta krets. Men här ryms också berättelsen om hur SS-veteranerna åter blev en del av samhället efter kriget och hur många av dem försökte föra det nazistiska tankegodset vidare till nya generationer.

En av världshistoriens farligaste totalitära ideologier är fascismen. Sedan den växte fram i Italien under början av 1900-talet har den tagit strid mot demokrati, socialism och liberalism samt bejakat samhällets orättvisor. Sporrad av extrem nationalism och drömmar om expansion har den inspirerat till krig och invasioner. Som ledmotiv har den haft den starkes överlevnad, på bekostnad av förnuftet.

Dick Harrison berättar om fascismens framväxt med fokus på grundaren Benito Mussolini, den italienska nationens obestridde ledare i två decennier. Från Italien spred sig ideologin över hela jorden, till ett myller av grupper från Latinamerika till Östasien.

Med erfarenheterna från historien visar Harrison hur viktigt det är att vara på sin vakt, för människan är sällan farligare än när hon ikläder sig rollen som diktatorisk drömmare och visionär.

Nils Flyg och Sven Olov Lindholm var under 1930- och 40-talen ledare för två skilda politiska partier i Sverige. Flyg var kommunist och Lindholm nationalsocialist. Under sina respektive liv kom de båda dock att göra uppseendeväckande ideologiska förflyttningar. Flyg styrde från det sena 1930-talet och framåt sitt parti i armarna på den tyska nazismen. Lindholm å andra sidan blev småningom FNL-demonstrant och fredsaktivist och förkunnade att han röstade på Vänsterpartiet kommunisterna. Kommunisten Flyg blev alltså nazist, medan nazisten Lindholm blev kommunist.

I Renegater analyserar och jämför historikern Johan Stenfeldt dessa mäns individuella ideologiska utveckling. Vilka likheter i tankesätt står att finna? Och var uppstår skiljelinjerna? Även om symmetrin i det svenska fallet är unik har liknande politiska ståndpunktsbyten och uppbrott kunnat ses också på andra håll i Europa under 1900-talet. Hur förhåller sig Flygs och Lindholms avhopp till andra renegaters? Kanske representerar de svenska fallen i själva verket en fast punkt i en föränderlig omvärld?

Under SS-officeren Otto von Wächters tid som guvernör i Galizien skickades hundratusentals judar och polacker till en säker död. Efter freden 1945 jagade segrarmakterna honom, brottsrubriceringen var massmord. Men von Wächter lyckades fly undan rättvisan. Först till alperna, där han höll sig gömd i tre år, sedan till Vatikanen, där han dog 1949 under mystiska omständigheter precis innan han skulle fly till Argentina.

Philippe Sands följer upp mästerverket Vägen till Nürnberg med en berättelse som också den skildrar jakten på rättvisa efter andra världskriget. Med hjälp av dagböcker och brev återskapar han Otto von Wächters uppgång och fall, men lyckas med skickligt detektivarbete även fånga gåtan kring nazistens död, som hämtad ur en förstklassig spionroman.

En ny form av fascism breder i dag ut sig över världen och förstör själva grunden för all samvaro. Den nya fascismen opererar i det mellanrum där samliv, mening och politik blir till. Genom att överlasta detta mellanrum, genom att fylla det med ett överskott av mening, gör fascismen samexistensen tvetydig och tömd på mening. Vår tids fascism är en tvetydighetens fascism som kortsluter allt den vidrör, inklusive antifascistiskt motstånd. Där denna tvetydiga fascism drar fram förblir inget entydigt, inget utom själva det fascistiska slutmålet: död och utplåning.

Hur kan vi förstå detta dödsbringande skeende och hur ska vi bemöta det? I sju kapitel undersöker Marcia Sá Cavalcante Schuback den nya fascismen och dess kopplingar till historien, till kapitalismen, till den moderna tekniken och till vad hon beskriver som en ontologisk mutation, en förvandling av förvandlingen själv. Som motakt mot den fascistiska ödeläggelsen genomför hon också tre precisionsövningar som tar stöd i musik och poesi. Boken avslutas med en brevväxling mellan författaren och poeten Gabriel Itkes-Sznap och med essän "En metodisk erövring" av poeten och filosofen Paul Valéry.

Mellan lögn och verklighet: en essä om tvetydighetens fascism är en reviderad och utökad version av en essä från 2021 skriven på brasiliansk portugisiska. Stora delar av den essän har översatts av Fredrika Spindler, men författaren har också tillfogat nya kapitel och fortsatt sitt tänkande med en svensk publik för ögonen.