Modern tysk klassiker & tidsskildring i efterlängtad nyutgåva

Emma är gravid i andra månaden och gifter sig med Johannes Pinneberger. Det är i början på 1930-talet, den ekonomiska krisen har slagit hårt mot Tyskland, och snart förlorar Johannes sitt jobb som bokhållare. Med hjälp av sin mamma får han anställning som säljare i ett varuhus i Berlin, men konkurrensen är stenhård. Kollegor ställs mot kollegor, och i ett desperat försök att nå den försäljning som krävs begår Johannes ett ödesdigert misstag. Hur ska det gå för Pinnebergs? utkom första gången 1932. Med sina dramatiska beskrivningar av livet under åren efter börskraschen 1929 blev den en omedelbar framgång och har med tiden etablerat sig som en modern klassiker, inte minst på grund av sin skildring av Weimarrepublikens sista dagar. I översättning av Gerd Bausch-Lilliehöök.

HANS FALLADA [1893-1947] var en tysk författare och räknas till en av 1900-talets stora. Till följd av en svår olycka vid sexton års ålder led han större delen av sitt liv av både fysiska och psykiska besvär. I en misslyckad duell, tänkt som ett maskerat självmord, dog en av hans närmsta vänner, Hanns Dietrich von Necker, varefter Fallada tillbringade långa perioder på olika mentalvårdsinrättningar. Hur ska det gå för Pinnebergs? är den första och mest berömda av Hans Falladas romaner.

Året är 1940 och i huset på Jablonskistrasse 55 i Berlin bor en samling småskurkar, råbarkade SS-män, horor, en pensionerad domare och romanens två huvudpersoner: verkmästarparet Otto och Anna Quangel. Här bor också en gammal ensam judisk dam, vars liv får ett fasansfullt slut.

Otto och Anna är skötsamma och tystlåtna – ett strävsamt arbetarklasspar. Men när de nås av beskedet att deras son stupat i kriget ter sig livet plötsligt meningslöst. Så småningom inleder de en modig, om än patetisk, kamp mot nazismen som ger deras tillvaro ett nytt innehåll. På olika platser runtom i Berlin lägger de ut hundratals handtextade kort som manar till motstånd, kort som kan plockas upp av vem som helst.

Den karriärhungrige kommissarie Escherich skyr inga ansträngningar för att hitta de skyldiga bakom de handskrivna lapparna och kommer paret allt närmare. Jakten utvecklas till en katt-och-råtta-lek som pågår under mer än två års tid med både komiska och skräckfyllda scener.

Över alltsammans hänger en stämning av brutalt förtryck som genomsyrar vardagen för människorna i Berlin – varje möte, ord och handling måste vägas mot en paranoid nazistisk maktapparat. Men trots regimens brutala skräckvälde överlever ändå medmänsklighet och kärlek.

Ensam i Berlin är en lektion i historia, i förtryckets anatomi och samtidigt en nervpirrande bladvändare – en moralisk thriller, lika gripande och spännande som en spionroman av le Carré. Författaren och Auschwitzöverlevaren Primo Levi kallade boken för ”det bästa som någonsin skrivits om det tyska motståndet”.

Berättelsen är baserad på Falladas egna erfarenheter under nazismen och skrevs på några få veckor hösten 1946. Boken har tidigare filmatiserats för både tv och bio och det finns nu planer för en nyinspelning.

Ensam i Berlin (Jeder stirbt für sich allein) gavs första gången ut i Sverige 1948 med titeln En mot alla – då med flera centrala avsnitt strukna. Lind & Co är stolta över att här kunna presentera den första kompletta svenska utgåvan.

Hans Fallada– eller Rudolf Ditzen som var hans riktiga namn – föddes 1893. Hans liv kom att bli mycket dramatiskt med inslag som dråp, förskingring, självmordsförsök, mentalsjukdom, alkohol- och narkotikamissbruk. Trots censur och politisk förföljelse valde Fallada att stanna i Tyskland under kriget och räknas numera som en av landets verkligt betydelsefulla 1900-talsförfattare. Han dog 1947, några månader innan Ensam i Berlin publicerades.

"Jag har levt samma liv som alla andra, den vanliga människans liv."

Hösten 1944, mitt under brinnande världskrig, sammanfattar Hans Fallada sitt liv i en fängelsecell. I hemlighet och under ständig rädsla för upptäckt skriver han sig fri från nazitidens mardrömmar. Hans uppriktiga och ibland provocerande fängelsedagbok betraktades länge som borttappad. Nu finns den översatt till svenska av Sofia Stenström.

"Dagboken skriver han tvångsmässigt med uppenbar fara för sitt liv. Stilen är närapå mikroskopisk och han skriver på alla ledder, upp och ner och mellan raderna för att dölja det egentliga innehållet. På ytan ser det ut som en roman (På livstid) och en handfull noveller. Dolt i manuskriptet finns Falladas erfarenheter av nazismens Tyskland med formuleringar som omedelbart skulle skicka honom och många andra till koncentrationsläger. Han lyckas smuggla ut manuskriptet under en permission."

Jonas Thente, Dagens Nyheter

"Den tyske författaren Hans Fallada har lyfts upp på senare år genom en massiv utgivning av Lind & Co, somligt återutgivet, somligt för första gången på svenska [...] I mitt främmande land är en berättarglad memoar där kontrasterna mellan den lite naiva hållningen i trettiotalets början och krigets alla bördor blir så mycket tydligare när det är en helt vanlig människa som noterar"

Ulrika Stahre, Aftonbladet

Fallada’s frank and sometimes provocative memoirs were thought for many years to have been lost. They are published here for the first time.

Modern tysk klassiker & tidsskildring i efterlängtad nyutgåva

Emma är gravid i andra månaden och gifter sig med Johannes Pinneberger. Det är i början på 1930-talet, den ekonomiska krisen har slagit hårt mot Tyskland, och snart förlorar Johannes sitt jobb som bokhållare. Med hjälp av sin mamma får han anställning som säljare i ett varuhus i Berlin, men konkurrensen är stenhård. Kollegor ställs mot kollegor, och i ett desperat försök att nå den försäljning som krävs begår Johannes ett ödesdigert misstag. Hur ska det gå för Pinnebergs? utkom första gången 1932. Med sina dramatiska beskrivningar av livet under åren efter börskraschen 1929 blev den en omedelbar framgång och har med tiden etablerat sig som en modern klassiker, inte minst på grund av sin skildring av Weimarrepublikens sista dagar. I översättning av Gerd Bausch-Lilliehöök.

HANS FALLADA [1893-1947] var en tysk författare och räknas till en av 1900-talets stora. Till följd av en svår olycka vid sexton års ålder led han större delen av sitt liv av både fysiska och psykiska besvär. I en misslyckad duell, tänkt som ett maskerat självmord, dog en av hans närmsta vänner, Hanns Dietrich von Necker, varefter Fallada tillbringade långa perioder på olika mentalvårdsinrättningar. Hur ska det gå för Pinnebergs? är den första och mest berömda av Hans Falladas romaner.

Året är 1940 och i huset på Jablonskistrasse 55 i Berlin bor en samling småskurkar, råbarkade SS-män, horor, en pensionerad domare och romanens två huvudpersoner: verkmästarparet Otto och Anna Quangel. Här bor också en gammal ensam judisk dam, vars liv får ett fasansfullt slut.

Otto och Anna är skötsamma och tystlåtna – ett strävsamt arbetarklasspar. Men när de nås av beskedet att deras son stupat i kriget ter sig livet plötsligt meningslöst. Så småningom inleder de en modig, om än patetisk, kamp mot nazismen som ger deras tillvaro ett nytt innehåll. På olika platser runtom i Berlin lägger de ut hundratals handtextade kort som manar till motstånd, kort som kan plockas upp av vem som helst.

Den karriärhungrige kommissarie Escherich skyr inga ansträngningar för att hitta de skyldiga bakom de handskrivna lapparna och kommer paret allt närmare. Jakten utvecklas till en katt-och-råtta-lek som pågår under mer än två års tid med både komiska och skräckfyllda scener.

Över alltsammans hänger en stämning av brutalt förtryck som genomsyrar vardagen för människorna i Berlin – varje möte, ord och handling måste vägas mot en paranoid nazistisk maktapparat. Men trots regimens brutala skräckvälde överlever ändå medmänsklighet och kärlek.

Ensam i Berlin är en lektion i historia, i förtryckets anatomi och samtidigt en nervpirrande bladvändare – en moralisk thriller, lika gripande och spännande som en spionroman av le Carré. Författaren och Auschwitzöverlevaren Primo Levi kallade boken för ”det bästa som någonsin skrivits om det tyska motståndet”.

Berättelsen är baserad på Falladas egna erfarenheter under nazismen och skrevs på några få veckor hösten 1946. Boken har tidigare filmatiserats för både tv och bio och det finns nu planer för en nyinspelning.

Ensam i Berlin (Jeder stirbt für sich allein) gavs första gången ut i Sverige 1948 med titeln En mot alla – då med flera centrala avsnitt strukna. Lind & Co är stolta över att här kunna presentera den första kompletta svenska utgåvan.

Hans Fallada– eller Rudolf Ditzen som var hans riktiga namn – föddes 1893. Hans liv kom att bli mycket dramatiskt med inslag som dråp, förskingring, självmordsförsök, mentalsjukdom, alkohol- och narkotikamissbruk. Trots censur och politisk förföljelse valde Fallada att stanna i Tyskland under kriget och räknas numera som en av landets verkligt betydelsefulla 1900-talsförfattare. Han dog 1947, några månader innan Ensam i Berlin publicerades.

"Jag har levt samma liv som alla andra, den vanliga människans liv."

Hösten 1944, mitt under brinnande världskrig, sammanfattar Hans Fallada sitt liv i en fängelsecell. I hemlighet och under ständig rädsla för upptäckt skriver han sig fri från nazitidens mardrömmar. Hans uppriktiga och ibland provocerande fängelsedagbok betraktades länge som borttappad. Nu finns den översatt till svenska av Sofia Stenström.

"Dagboken skriver han tvångsmässigt med uppenbar fara för sitt liv. Stilen är närapå mikroskopisk och han skriver på alla ledder, upp och ner och mellan raderna för att dölja det egentliga innehållet. På ytan ser det ut som en roman (På livstid) och en handfull noveller. Dolt i manuskriptet finns Falladas erfarenheter av nazismens Tyskland med formuleringar som omedelbart skulle skicka honom och många andra till koncentrationsläger. Han lyckas smuggla ut manuskriptet under en permission."

Jonas Thente, Dagens Nyheter

"Den tyske författaren Hans Fallada har lyfts upp på senare år genom en massiv utgivning av Lind & Co, somligt återutgivet, somligt för första gången på svenska [...] I mitt främmande land är en berättarglad memoar där kontrasterna mellan den lite naiva hållningen i trettiotalets början och krigets alla bördor blir så mycket tydligare när det är en helt vanlig människa som noterar"

Ulrika Stahre, Aftonbladet

Fallada’s frank and sometimes provocative memoirs were thought for many years to have been lost. They are published here for the first time.