För inte alls länge sedan var osvenskt ett positivt laddat begrepp och svenskt något trist och föga eftersträvansvärt. Förekomsten av en specifikt svensk kultur och svenska värderingar förnekades, och den som ville hissa svenska flaggan betraktades som suspekt.

Nu är svenskhet på allas läppar. Politiker till höger och vänster åberopar svenska värderingar som universallösning på allt ifrån gängkriminalitet till arbetslöshet, en svensk kulturkanon har införts, språkkrav diskuteras liksom ett test i svenskhet för nya svenskar. Nationalism har blivit rumsrent, och det är inte bara tillåtet, utan påbjudet, att vara stolt över Sverige.

Vad är då svenskt ? Är det en uppsättning värderingar och normer? En känsla, en attityd eller en relation? Finns det en sund nationalism? Och – måste alla som bor i Sverige vilja vara svenskar?

I Svenska värderingar diskuterar Ann Heberlein, teologie doktor i etik, dessa och andra frågor relaterade till svenskhet och ger dessutom förslag till vilka dessa mytiska svenska värderingar som åberopas bör vara.

Donald Trump och Vladimir Putin har givit ansikten åt dagens globala och konservativa nationalism, som känns igen på auktoritärt styre och motvilja mot mångfald. De har stödtrupper på många håll. De ignorerar, stänger ute eller ockuperar andra. 

Maktlösheten växer hos många. Författarna i denna bok är emellertid hoppfulla. Vi som vill ha rättvisa är fler och när vi samarbetar är vi starkare. Vi kan göra motstånd, forma allianser och utveckla alternativ. Breda geografiska utblickar och politiska analyser med exempel från Asien, Afrika och Latinamerika, men även från Europa och Sverige ger läsaren kunskap och redskap för solidarisk politik.

Trettiosex forskare och sakkunniga skriver om internationell solidaritet och motstånd mot den globala konservativa nationalismen. De visar att världen egentligen är full av hopp.

Medverkar gör: Sven-Eric Liedman, Olle Törnquist, Lars Rudebeck, Anders Sjögren, Vegard Bye, Inga Näslund, Eva Hansson, Kristian Stokke, Arild Engelsen Ruud, Einar Braathen, Andrés Rivarola Puntigliano, Martin Sandgren, Marianne Millstein, Odd Karsten Tveit, Nils Butenschøn, Selma Sofia Forfod Yssen, Mohammad Fazlhashemi, Omar Sheikhmous, Helena Lindholm, Aase Mygind Madsen, Elinor Odeberg, Staffan Laestadius, Stefan de Vylder, Benedicte Bull, Einar Braathen, Anna Sundström, Oscar Ernerot, Pierre Schori, Mikael Leyi, Lina Stenberg, Ulf Bjereld, Ruben Wågman, Maria Nyberg, Ulf Carmesund, Elfva Barrio samt Per Wirtén.

»Lodenius är en av landets främsta auktoriteter på högerextremism«  Per Svensson, Dagens Nyheter

»En sakligt redogörande och faktaspäckad bok som utgör ett bra referensverk för den som vill fördjupa sig i ämnet.« Naima Chahboun, Kristianstadsbladet

»Lodenius framställning är saklig och nykter, helt befriad från den moraliserande och sarkastiska jargong som ibland präglar beskrivningar av SD« Charlotta Seiler Brylla, Axess

Inget svenskt parti har granskats så ingående som Sverigedemokraterna. Mängden information gör det svårt att minnas allt som hänt de 34 åren som gått sedan starten. Därför kommer nu boken med hela den osminkade berättelsen om SD.

Här finns alla de viktigaste händelserna, de ideologiska förskjutningarna och en genomlysning av nyckelpersonerna och affärerna.

Boken besvarar frågor som: När gick egentligen Åkesson med i SD? Är nazismen och extremismen verkligen ett avslutat kapitel? Hur fungerar SD i kommunerna? Varför röstar LO-medlemmar och invandrare på SD? Vad kan vi förvänta oss av SD om de borgerliga partierna vinner valet?

Anna-Lena Lodenius, journalist och författare, har bevakat nazistiska och rasistiska rörelser i mer än tre decennier. Numera är hon även verksam i Doku som granskar våldsbejakande islamism. På 1990-talet samarbetade hon med Stieg Larsson och de gav bland annat ut boken Extremhögern (Tiden 1991). År 1993 fick hon Vilhelm Moberg-stipendiet och 2022 tilldelades hon Pennskaftspriset. 

Lodenius har tidigare gett ut flera böcker på Atlas, bland annat: Slaget om svenskheten: att ta debatten med Sverigedemokraterna (2009, med Mats Wingborg), Vi säger vad du tänker: högerpopulismen i Europa (2015) och Vi måste förbereda oss på död: i huvudet på en terrorist (2017).

»Sverigedemokraterna förmedlar en historisk berättelse där svar på frågor om vad som ska ske i nutiden och framtiden söks efter i det förflutna. De tre tidsliga dimensionerna dåtid, nutid och framtid kopplas därmed samman. Dessutom placeras mottagaren av berättelsen, SD-kurirens läsare, mitt i händelsernas centrum eftersom berättelsen har ett tydligt budskap: att någon som Engelbrekt Engelbrektsson eller Gustav Vasa, som kan resa sig ur ledet och göra uppror mot den rådande makten, åter behövs. Genom detta budskap – eller denna sensmoral – görs berättelser om en upprorsmakare från 1400-talet och en kung på 1500-talet relevanta för att kasta ljus över dagens politiska utveckling.«

Julia Håkansson har doktorerat i historia vid Lunds universitet med Historia och nationalism: Sverigedemokraterna och Dansk Folkepartis historiska berättelser (2023). Hennes avhandling erhöll priset som årets bästa avhandling.

Kharkiv is Ukraine’s second largest city and its former capital. Situated within 40 km of the Ukrainian-Russian border it is one of those East-Central European “liminal” cities which became a center of modernization and pluralization in the borderland area, playing a prominent role in the process of nation building. Volodymyr Kravchenko’s expanded edition of Kharkov/Kharkiv, now in the English-language and including a new chapter on the reconfiguration of the Ukrainian-Russian borderland during and after the watershed Euromaidan event, uniquely uncovers the city’s long history, from the 17th century to today. Addressing issues of regional and national identities, Ukrainian-Russian relations, mental mapping, historical narratives and the ensuing de/reconstruction of national mythologies, this book, fills a unique gap in the literature on Kharkiv.

»Tamas bok är en glödande men ändå faktaspäckad pamflett riktad mot både det SD som i princip behållit sina grundläggande värderingar från tiden då partiet bildades 1988 , och mot de borgerliga partier som nu står beredda att efter valet i år regera med stöd av SD. Tamas skriver så jäkla bra också.« Göran Greider, Aftonbladet

Den avgörande striden tre decennier i Sverigedemokraternas värld.  

Det har nu gått mer än trettio år sedan Sverigedemokraterna bildades. Partiet är riksdagens yngsta, men rötterna är betydligt äldre. Sverigedemo­kraterna växte fram ur det främlingsfientliga Bevara Sverige Svenskt (BSS), men har både personliga och ideologiska band ända bak till mellankrigstidens svenska fascist- och nazistpartier Partiets rötter är ständigt aktuella och samtidigt märkvärdigt osynliga.

Dagens debatt handlar mer om samarbetet med moderater och kristdemokrater än om Sverigedemokraternas förflutna eller om partiets hyllningar av nutida ledare som Donald Trump och Ungerns Viktor Orbán. Gellert Tamas har följt partiet från dess bildande 1988; han var på plats redan när partiets siegheilande skinheads hyllade Karl XII. Nu har han sökt i trettio års anteckningar, artiklar, debatter, uttalanden och partiprogram. En fråga återkommer; vem är det egentligen som har förändrats. Sverigedemokraterna eller alla vi andra.

Partiet är nu nära sitt högsta mål. I höstens val kan Sverigedemokraterna få ett direkt inflytande över Sveriges styre. Vi står inför den stora avgörande striden om våra civilisationers, kulturers och nationers överlevnad påstår partiets chefsideolog Mattias Karlsson. Det finns all anledning, påpekar Tamas, att lyssna till vad han och andra ledande Sverigedemokrater faktiskt säger

Gellert Tamas är en av våra främsta journalister och författare. Han slog igenom för tjugo år sedan med Lasermannen, en reportagebok om den morddömde John Ausonius. Han har sedan dess givit ut de uppmärksammade De apatiska och Det svenska hatet.  

Dikt kan komponeras i politisk övertygelse och användas av både radikala och reaktionära krafter. Det är de senare som intresserar mig i min studie som behandlar en dikt som stod i nationalismens och nazismens tjänst i Sverige under mellankrigstid och krigstid.

Studien syftar till att bestämma hur den kan, eller ska, betecknas och beskrivas. Inledningsvis frågar författaren sig om det är möjligt att applicera ideologiska bestämningar på en enskild dikt eller på diktning överhuvudtaget och mer specifikt om den aktuella dikten motiverar att bestämmas som nazistisk. Den senare frågan ställer hon i analogi med den som varit central i nazistiskt språk. Trots att denna dikt är långt ifrån enhetlig följer den en tydlig föreskrift, en poetik, som bestämmer dess form och innehåll. Det är dess regler och normer hon prövar. Starkt emotionell, stundtals till och med affektiv, skulle dikten beröra och påverka. Just därför är den så lockande och så farlig.Inspiration till Dikt i brunt har Bibi Jonsson hämtat från sina tidigare studier av ideologisk litteratur. Blod och jord i trettiotalet (2006) respektive Bruna pennor (2012) ägnade hon åt prosa, och nu riktar hon fokus mot poesi. Studien kan betraktas som den tredje delen i en forskningstrilogi om nationalistisk och nazistisk litteratur i Sverige.Bibi Jonsson är professor i litteraturvetenskap och verksam som lärare och forskare vid Språk-och litteraturcentrum vid Lunds universitet. Hennes forskning rör sig främst kring genusvetenskap, utifrån feministiska, queer-teoretiska och genusteoretiska teoribildningar.

För inte alls länge sedan var osvenskt ett positivt laddat begrepp och svenskt något trist och föga eftersträvansvärt. Förekomsten av en specifikt svensk kultur och svenska värderingar förnekades, och den som ville hissa svenska flaggan betraktades som suspekt.

Nu är svenskhet på allas läppar. Politiker till höger och vänster åberopar svenska värderingar som universallösning på allt ifrån gängkriminalitet till arbetslöshet, en svensk kulturkanon har införts, språkkrav diskuteras liksom ett test i svenskhet för nya svenskar. Nationalism har blivit rumsrent, och det är inte bara tillåtet, utan påbjudet, att vara stolt över Sverige.

Vad är då svenskt ? Är det en uppsättning värderingar och normer? En känsla, en attityd eller en relation? Finns det en sund nationalism? Och – måste alla som bor i Sverige vilja vara svenskar?

I Svenska värderingar diskuterar Ann Heberlein, teologie doktor i etik, dessa och andra frågor relaterade till svenskhet och ger dessutom förslag till vilka dessa mytiska svenska värderingar som åberopas bör vara.

Donald Trump och Vladimir Putin har givit ansikten åt dagens globala och konservativa nationalism, som känns igen på auktoritärt styre och motvilja mot mångfald. De har stödtrupper på många håll. De ignorerar, stänger ute eller ockuperar andra. 

Maktlösheten växer hos många. Författarna i denna bok är emellertid hoppfulla. Vi som vill ha rättvisa är fler och när vi samarbetar är vi starkare. Vi kan göra motstånd, forma allianser och utveckla alternativ. Breda geografiska utblickar och politiska analyser med exempel från Asien, Afrika och Latinamerika, men även från Europa och Sverige ger läsaren kunskap och redskap för solidarisk politik.

Trettiosex forskare och sakkunniga skriver om internationell solidaritet och motstånd mot den globala konservativa nationalismen. De visar att världen egentligen är full av hopp.

Medverkar gör: Sven-Eric Liedman, Olle Törnquist, Lars Rudebeck, Anders Sjögren, Vegard Bye, Inga Näslund, Eva Hansson, Kristian Stokke, Arild Engelsen Ruud, Einar Braathen, Andrés Rivarola Puntigliano, Martin Sandgren, Marianne Millstein, Odd Karsten Tveit, Nils Butenschøn, Selma Sofia Forfod Yssen, Mohammad Fazlhashemi, Omar Sheikhmous, Helena Lindholm, Aase Mygind Madsen, Elinor Odeberg, Staffan Laestadius, Stefan de Vylder, Benedicte Bull, Einar Braathen, Anna Sundström, Oscar Ernerot, Pierre Schori, Mikael Leyi, Lina Stenberg, Ulf Bjereld, Ruben Wågman, Maria Nyberg, Ulf Carmesund, Elfva Barrio samt Per Wirtén.

»Lodenius är en av landets främsta auktoriteter på högerextremism«  Per Svensson, Dagens Nyheter

»En sakligt redogörande och faktaspäckad bok som utgör ett bra referensverk för den som vill fördjupa sig i ämnet.« Naima Chahboun, Kristianstadsbladet

»Lodenius framställning är saklig och nykter, helt befriad från den moraliserande och sarkastiska jargong som ibland präglar beskrivningar av SD« Charlotta Seiler Brylla, Axess

Inget svenskt parti har granskats så ingående som Sverigedemokraterna. Mängden information gör det svårt att minnas allt som hänt de 34 åren som gått sedan starten. Därför kommer nu boken med hela den osminkade berättelsen om SD.

Här finns alla de viktigaste händelserna, de ideologiska förskjutningarna och en genomlysning av nyckelpersonerna och affärerna.

Boken besvarar frågor som: När gick egentligen Åkesson med i SD? Är nazismen och extremismen verkligen ett avslutat kapitel? Hur fungerar SD i kommunerna? Varför röstar LO-medlemmar och invandrare på SD? Vad kan vi förvänta oss av SD om de borgerliga partierna vinner valet?

Anna-Lena Lodenius, journalist och författare, har bevakat nazistiska och rasistiska rörelser i mer än tre decennier. Numera är hon även verksam i Doku som granskar våldsbejakande islamism. På 1990-talet samarbetade hon med Stieg Larsson och de gav bland annat ut boken Extremhögern (Tiden 1991). År 1993 fick hon Vilhelm Moberg-stipendiet och 2022 tilldelades hon Pennskaftspriset. 

Lodenius har tidigare gett ut flera böcker på Atlas, bland annat: Slaget om svenskheten: att ta debatten med Sverigedemokraterna (2009, med Mats Wingborg), Vi säger vad du tänker: högerpopulismen i Europa (2015) och Vi måste förbereda oss på död: i huvudet på en terrorist (2017).

»Sverigedemokraterna förmedlar en historisk berättelse där svar på frågor om vad som ska ske i nutiden och framtiden söks efter i det förflutna. De tre tidsliga dimensionerna dåtid, nutid och framtid kopplas därmed samman. Dessutom placeras mottagaren av berättelsen, SD-kurirens läsare, mitt i händelsernas centrum eftersom berättelsen har ett tydligt budskap: att någon som Engelbrekt Engelbrektsson eller Gustav Vasa, som kan resa sig ur ledet och göra uppror mot den rådande makten, åter behövs. Genom detta budskap – eller denna sensmoral – görs berättelser om en upprorsmakare från 1400-talet och en kung på 1500-talet relevanta för att kasta ljus över dagens politiska utveckling.«

Julia Håkansson har doktorerat i historia vid Lunds universitet med Historia och nationalism: Sverigedemokraterna och Dansk Folkepartis historiska berättelser (2023). Hennes avhandling erhöll priset som årets bästa avhandling.

Kharkiv is Ukraine’s second largest city and its former capital. Situated within 40 km of the Ukrainian-Russian border it is one of those East-Central European “liminal” cities which became a center of modernization and pluralization in the borderland area, playing a prominent role in the process of nation building. Volodymyr Kravchenko’s expanded edition of Kharkov/Kharkiv, now in the English-language and including a new chapter on the reconfiguration of the Ukrainian-Russian borderland during and after the watershed Euromaidan event, uniquely uncovers the city’s long history, from the 17th century to today. Addressing issues of regional and national identities, Ukrainian-Russian relations, mental mapping, historical narratives and the ensuing de/reconstruction of national mythologies, this book, fills a unique gap in the literature on Kharkiv.

»Tamas bok är en glödande men ändå faktaspäckad pamflett riktad mot både det SD som i princip behållit sina grundläggande värderingar från tiden då partiet bildades 1988 , och mot de borgerliga partier som nu står beredda att efter valet i år regera med stöd av SD. Tamas skriver så jäkla bra också.« Göran Greider, Aftonbladet

Den avgörande striden tre decennier i Sverigedemokraternas värld.  

Det har nu gått mer än trettio år sedan Sverigedemokraterna bildades. Partiet är riksdagens yngsta, men rötterna är betydligt äldre. Sverigedemo­kraterna växte fram ur det främlingsfientliga Bevara Sverige Svenskt (BSS), men har både personliga och ideologiska band ända bak till mellankrigstidens svenska fascist- och nazistpartier Partiets rötter är ständigt aktuella och samtidigt märkvärdigt osynliga.

Dagens debatt handlar mer om samarbetet med moderater och kristdemokrater än om Sverigedemokraternas förflutna eller om partiets hyllningar av nutida ledare som Donald Trump och Ungerns Viktor Orbán. Gellert Tamas har följt partiet från dess bildande 1988; han var på plats redan när partiets siegheilande skinheads hyllade Karl XII. Nu har han sökt i trettio års anteckningar, artiklar, debatter, uttalanden och partiprogram. En fråga återkommer; vem är det egentligen som har förändrats. Sverigedemokraterna eller alla vi andra.

Partiet är nu nära sitt högsta mål. I höstens val kan Sverigedemokraterna få ett direkt inflytande över Sveriges styre. Vi står inför den stora avgörande striden om våra civilisationers, kulturers och nationers överlevnad påstår partiets chefsideolog Mattias Karlsson. Det finns all anledning, påpekar Tamas, att lyssna till vad han och andra ledande Sverigedemokrater faktiskt säger

Gellert Tamas är en av våra främsta journalister och författare. Han slog igenom för tjugo år sedan med Lasermannen, en reportagebok om den morddömde John Ausonius. Han har sedan dess givit ut de uppmärksammade De apatiska och Det svenska hatet.  

Dikt kan komponeras i politisk övertygelse och användas av både radikala och reaktionära krafter. Det är de senare som intresserar mig i min studie som behandlar en dikt som stod i nationalismens och nazismens tjänst i Sverige under mellankrigstid och krigstid.

Studien syftar till att bestämma hur den kan, eller ska, betecknas och beskrivas. Inledningsvis frågar författaren sig om det är möjligt att applicera ideologiska bestämningar på en enskild dikt eller på diktning överhuvudtaget och mer specifikt om den aktuella dikten motiverar att bestämmas som nazistisk. Den senare frågan ställer hon i analogi med den som varit central i nazistiskt språk. Trots att denna dikt är långt ifrån enhetlig följer den en tydlig föreskrift, en poetik, som bestämmer dess form och innehåll. Det är dess regler och normer hon prövar. Starkt emotionell, stundtals till och med affektiv, skulle dikten beröra och påverka. Just därför är den så lockande och så farlig.Inspiration till Dikt i brunt har Bibi Jonsson hämtat från sina tidigare studier av ideologisk litteratur. Blod och jord i trettiotalet (2006) respektive Bruna pennor (2012) ägnade hon åt prosa, och nu riktar hon fokus mot poesi. Studien kan betraktas som den tredje delen i en forskningstrilogi om nationalistisk och nazistisk litteratur i Sverige.Bibi Jonsson är professor i litteraturvetenskap och verksam som lärare och forskare vid Språk-och litteraturcentrum vid Lunds universitet. Hennes forskning rör sig främst kring genusvetenskap, utifrån feministiska, queer-teoretiska och genusteoretiska teoribildningar.