Ann Heberlein – författare

»Sällan har en bok berört mig lika starkt ... En enastående läsupplevelse.« Ingalill Mosander, Aftonbladet

Vid en första anblick har Ann Heberlein allt man kan önska sig: man, barn och en framgångsrik yrkeskarriär som forskare och journalist. Men bakom den lyckade fasaden döljer sig en mardrömslik tillvaro: Heberlein lider av manodepressivitet eller bipolär sjukdom typ 2 som psykiatrin kallar det. I denna skoningslöst självutlämnande rapport från sjukdomens insida tar hon oss med in den manodepressiva människans helvetiska vardag, en tillvaro där tanken på självmord är en ständig följeslagare.

»Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva är egentligen mer än en bok, den är ett stycke delat liv och delat lidande, en filosofisk och poetisk djupdykning i de humörsvängningar som kännetecknar en människa som lider av bipolär, manodepressiv sjukdom.« Åsa Moberg, Expressen

»Heberleins styrka är att hennes iakttagelser är så påtagliga, så pregnanta, att hon får oss att förstå.« Åsa Beckman, DN

Makt brukade erövras med pengar, kunskap eller kontakter. I kulturkriget kan det räcka med att ha rätt värderingar.

I Moraliskt kapital visar Ann Heberlein hur värderingar trumfar kapital och hur aktivister anses väga tyngre än experter. Men precis som det ekonomiska kapitalet är det moraliska kapitalet ojämlikt fördelat. Ann Heberlein beskriver hur vänsterkodade åsikter dominerat debatten och ger förslag på hur spelplanen ska jämnas ut.

ANN HEBERLEIN är författare och teologie doktor i etik.

»Många av de diskussioner och debatter som förs i sociala medier, på ledar-och kultursidor, i riksdagen och i tv-program har en moralisk klangbotten. Det vi kallar för kulturkrig handlar om moral, mer än om identitet och kultur, om vilka handlingar och attityder som är berömvärda respektive klandervärda. God moral – moraliskt kapital om man så vill – är en gångbar valuta inte bara i Sverige utan i hela västvärlden.«

»Är det god moral att hacka på människor med dålig ekonomi, som Lena Andersson gör, att hävda att fattiga människor är mindre förnuftiga än människor med större tillgångar?«

»Drev är en ovanligt välfunnen metafor för att beskriva det som händer när en offentlig person blir medialt avrättad. Drevkarlarna på sociala medier larmar och skriker, anklagar, trakasserar och förföljer bytet tills han eller hon röjer sig genom ett förfluget ord, ett aggressivt utspel eller en ogenomtänkt respons. Och då, när villebrådet skrämts fram, sitter journalisterna i sina jakttorn och skjuter prick. Pang. Du är död!«

På nyårsnatten 2016 hade Ann Heberlein all anledning att skåla. Hon skrev för de stora tidningarna, hyllades för sina böcker och respekterades för sin forskning. Men innan snön hann smälta skulle allt det hon byggt upp vara på väg att raseras.

Fallet handlar om att förlora nästan allt: anseende, anställning, uppdrag och vänner, men att trots det stå upp för sina värderingar och handlingar, även när man har mer att vinna på att inte göra det.

»Varför krånglar vi människor till det så? Ingen man eller kvinna har älskat mig lika hängivet som mina hundar, och aldrig har min kärlek varit så generös som i relation till mina hundar. Kan vi ta intryck av våra hundar och deras sätt att vara: tydligare, ärligare och mer äkta? Jag tror det.«

I tusentals år har det funnits ett starkt band mellan människor och hundar. Men varför är det så? Och vad kan hunden lära oss om hur livet ska levas? I denna kärleksförklaring fördjupar sig Ann Heberlein i de insikter hon fått av sina hundar och tecknar en livshållning där begrepp som kärlek, vänskap, tillit och autenticitet står i centrum.

*

Ann Heberlein är författare och teologie doktor i etik. Vad min hundar lärt mig om kärlek är Heberleins fjortonde bok.

Vad kan vi lära av Hannah Arendt? Jo, att älska världen så mycket att vi tror att förändring är möjlig.

Filosofen Hannah Arendts liv spänner över ett avgörande kapitel i västvärldens historia, en tid då våra idéer om människan och hennes värde, hennes skuld och ansvar, omformulerades. Hannahs tänkande är intimt förknippat med hennes liv och de erfarenheter hon gjorde av ondska, men också av kärlek, flykt, främlingskap och längtan.

I Ann Heberleins biografi levandegörs en Hannah Arendt för våra dagar, en tidlös intellektuell vars undersökningar av ondskans natur är kusligt aktuella ett halvt sekel senare.

Etikens huvudfrågor är tre: Det handlar om människan, om handlingarna och om det goda samhället. Vad är egentligen en god människa? Hur ska handlingar bedömas -- är det avsikten eller konsekvensen som räknas? Och hur är ett gott samhälle beskaffat? Frågorna hänger naturligtvis ihop. Vi måste veta vem människan är -- fri eller determinerad, ond eller god, ansvarig eller oansvarig -- för att kunna besvara frågan om vad som är gott för henne, hur ett gott samhälle ska se ut och vilka handlingar som kan betraktas som rätt handlingar. I Etik diskuterar Ann Heberlein grundläggande etiska frågor med hjälp av tänkare från Aristoteles till Judith Butler och hon placerar de eviga etiska frågorna om människan, moralen och meningen i vår samtid, vår vardag.

"Gud, om vi ska talas vid du och jag måste jag vara helt ärlig. Vem är du egentligen? Vad vill du? Vill du någonting alls, med mig? Ska vi ta vår relation vidare, eller ska vi bryta här?"

I en svidande vidräkning med Gud söker Ann Heberlein svar på de klassiska teologiska frågorna - om Guds egenskaper, om allmakten och ondskan - och ifrågasätter Guds patriarkala framtoning. Svaren hon finner och får är inte vad hon förväntar sig. Gud visar sig vara någon annan än den hon föreställt sig.

Finns godhet? Finns ondska? Finns det i så fall onda och goda människor eller enbart onda och goda handlingar?

Ann Heberlein undersöker och ifrågasätter våra föreställningar om ondskan. Hur ska man kunna förstå personer som Anders Eklund, Marc Dutroux och Josef Fritzl som fullt medvetande begått avskyvärda handlingar mot barn? Hur ska man se på barnen som själva blir förövare: Harris och Klebold från Columbine High eller Mary Bell? Hur var den institutionaliserade ondskan vi mötte i Abu Ghraib, det forna Jugoslavien eller Förintelsen överhuvudtaget möjlig?

Och vad är det med männen egentligen? Varför begås de flesta onda handlingar av män?

Många frågor. Men Ann Heberlein hjälper oss också att formulera några av svaren. Hon menar att ondskan inte alls är obegriplig. Den är inte heller ett eget väsen. Snarare har den sitt ursprung i ojämlikhet och utsatthet och den hämtar näring ur människors rädsla och maktlöshet.

Det enda obegripliga är vår ovilja att göra mer för att stoppa den.

”Jag måste läsa sista kapitlet i en bok som heter Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva för att kunna skriva det här. Det är en kvinna som heter Ann Heberlein som har skrivit den. Kvinnan som skrivit boken har alltså samma namn som kvinnan i boken som har samma namn som jag. Det kan ju vara rena tillfälligheter. Det behöver ju inte betyda något. I varje fall inte särskilt mycket. Jag var tvungen att gå upp på vinden och leta bland lådorna med saker vi inte vill ha för att finna ett exemplar av boken som är skriven av en kvinna som bär mitt namn. Det är inte sant, tänker jag när jag läser sista kapitlet som beskriver hur en blond kvinna i svart klänning och högklackade skor förbereder sig för att dö. En helt vanlig dag i slutet av augusti. Hon har tagit nattåget från Lund till Stockholm, ätit frukost på Radisson hotell vid Centralstationen, läst både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet för det gör hon varje dag och varför skulle hon inte göra det den sista dagen?”

I Ett gott liv plockar Ann Heberlein upp tråden från sin förförra bok, den moderna klassikern Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva, och knyter ihop den med sin senaste bok, den kritikerhyllade En liten bok om ondska. Personliga reflektioner vävs samman med filosofiska resonemang kring begrepp som godhet och ondska, kärlek, altruism och egennytta till en tänkvärd och obekväm uppgörelse med vår samtid: statusjakten, meningslösheten, kraven på inre lycka och synlig framgång. En berättelse om den tid vi lever i och om att bli frisk.

»Drev är en ovanligt välfunnen metafor för att beskriva det som händer när en offentlig person blir medialt avrättad. Drevkarlarna på sociala medier larmar och skriker, anklagar, trakasserar och förföljer bytet tills han eller hon röjer sig genom ett förfluget ord, ett aggressivt utspel eller en ogenomtänkt respons. Och då, när villebrådet skrämts fram, sitter journalisterna i sina jakttorn och skjuter prick. Pang. Du är död!«

På nyårsnatten 2016 hade Ann Heberlein all anledning att skåla. Hon skrev för de stora tidningarna, hyllades för sina böcker och respekterades för sin forskning. Men innan snön hann smälta skulle allt det hon byggt upp vara på väg att raseras.

Fallet handlar om att förlora nästan allt: anseende, anställning, uppdrag och vänner, men att trots det stå upp för sina värderingar och handlingar, även när man har mer att vinna på att inte göra det.

»Drev är en ovanligt välfunnen metafor för att beskriva det som händer när en offentlig person blir medialt avrättad. Drevkarlarna på sociala medier larmar och skriker, anklagar, trakasserar och förföljer bytet tills han eller hon röjer sig genom ett förfluget ord, ett aggressivt utspel eller en ogenomtänkt respons. Och då, när villebrådet skrämts fram, sitter journalisterna i sina jakttorn och skjuter prick. Pang. Du är död!«

På nyårsnatten 2016 hade Ann Heberlein all anledning att skåla. Hon skrev för de stora tidningarna, hyllades för sina böcker och respekterades för sin forskning. Men innan snön hann smälta skulle allt det hon byggt upp vara på väg att raseras.

Fallet handlar om att förlora nästan allt: anseende, anställning, uppdrag och vänner, men att trots det stå upp för sina värderingar och handlingar, även när man har mer att vinna på att inte göra det.

»Varför krånglar vi människor till det så? Ingen man eller kvinna har älskat mig lika hängivet som mina hundar, och aldrig har min kärlek varit så generös som i relation till mina hundar. Kan vi ta intryck av våra hundar och deras sätt att vara: tydligare, ärligare och mer äkta? Jag tror det.«

I tusentals år har det funnits ett starkt band mellan människor och hundar. Men varför är det så? Och vad kan hunden lära oss om hur livet ska levas? I denna kärleksförklaring fördjupar sig Ann Heberlein i de insikter hon fått av sina hundar och tecknar en livshållning där begrepp som kärlek, vänskap, tillit och autenticitet står i centrum.

*

Ann Heberlein är författare och teologie doktor i etik. Vad min hundar lärt mig om kärlek är Heberleins fjortonde bok.

»Varför krånglar vi människor till det så? Ingen man eller kvinna har älskat mig lika hängivet som mina hundar, och aldrig har min kärlek varit så generös som i relation till mina hundar. Kan vi ta intryck av våra hundar och deras sätt att vara: tydligare, ärligare och mer äkta? Jag tror det.«

I tusentals år har det funnits ett starkt band mellan människor och hundar. Men varför är det så? Och vad kan hunden lära oss om hur livet ska levas? I denna kärleksförklaring fördjupar sig Ann Heberlein i de insikter hon fått av sina hundar och tecknar en livshållning där begrepp som kärlek, vänskap, tillit och autenticitet står i centrum.

*

Ann Heberlein är författare och teologie doktor i etik. Vad min hundar lärt mig om kärlek är Heberleins fjortonde bok.

Annika är konstnären som har spenderat nästan tjugo år utomlands utan en tanke på att flytta hem till sitt barndomshem i Borrby. Men när livets omständigheter gör sig påminda tvingas hon återvända till den lilla byn på Österlen för att vårda sin döende mamma.

Under de elva dagar som hinner passera från mammans bortgång till hennes jordfästelse vänds livet uppochner. Allt når sin kulmen när Annika inser att hennes man bedragit henne under en längre tid – och nu ska han ha barn med sin älskarinna. Annika lämnas plötsligt helt ensam. Inga föräldrar, inga syskon, ingen man och inga barn.

Allt kommer nog att bli bra är en gripande roman om livets möjligheter. Även i de allra mörkaste stunderna finns ett ljus att finna sig själv i.

Annika är konstnären som har spenderat nästan tjugo år utomlands utan en tanke på att flytta hem till sitt barndomshem i Borrby. Men när livets omständigheter gör sig påminda tvingas hon återvända till den lilla byn på Österlen för att vårda sin döende mamma.

Under de elva dagar som hinner passera från mammans bortgång till hennes jordfästelse vänds livet uppochner. Allt når sin kulmen när Annika inser att hennes man bedragit henne under en längre tid – och nu ska han ha barn med sin älskarinna. Annika lämnas plötsligt helt ensam. Inga föräldrar, inga syskon, ingen man och inga barn.

Allt kommer nog att bli bra är en gripande roman om livets möjligheter. Även i de allra mörkaste stunderna finns ett ljus att finna sig själv i.

Annika är konstnären som har spenderat nästan 20 år utomlands och har inte en tanke på att flytta hem till sitt barndomshem i Borrby. Men när hon återvänder till den lilla byn på Österlen i Skåne för att vårda sin döende mamma ställs allt på ända. 

Under de 11 dagar som hinner gå från mammans bortgång till hennes begravning förändras allt. Allt ställs på sin spets när Annika inser att hennes man bedragit henne under en längre tid och nu ska han ha barn med sin älskarinna. Annika lämnas plötsligt helt ensam. Inga föräldrar, inga syskon, ingen man och inga barn. Då vänder allt. 

Allt kommer nog att bli bra är en gripande berättelse om livets möjligheter. Även i de allra mörkaste stunderna finns ofta ljus och tid att hitta sig själv och sina egna behov. 

Ann Heberlein är författare, etiker och debattör.

Vad kan vi lära av Hannah Arendt? Jo, att älska världen så mycket att vi tror att förändring är möjlig. Filosofen Hannah Arendts liv spänner över ett avgörande kapitel i västvärldens historia, en tid då våra idéer om människan och hennes värde, hennes skuld och ansvar, omformulerades. Hannahs tänkande är intimt förknippat med hennes liv och de erfarenheter hon gjorde av ondska, men också av kärlek, flykt, främlingskap och längtan. I Ann Heberleins biografi levandegörs en Hannah Arendt för våra dagar, en tidlös intellektuell vars undersökningar av ondskans natur är kusligt aktuella ett halvt sekel senare. * ANN HEBERLEIN är författare och teologie doktor i etik. Hon har publicerat ett dussintal böcker i ämnen som moraliskt ansvar, ondska och godhet.

»Sällan har en bok berört mig lika starkt ... En enastående läsupplevelse.« Ingalill Mosander, AftonbladetVid en första anblick har Ann Heberlein allt man kan önska sig: man, barn och en framgångsrik yrkeskarriär som forskare och journalist. Men bakom den lyckade fasaden döljer sig en mardrömslik tillvaro: Heberlein lider av manodepressivitet eller bipolär sjukdom typ 2 som psykiatrin kallar det. I denna skoningslöst självutlämnande rapport från sjukdomens insida tar hon oss med in den manodepressiva människans helvetiska vardag, en tillvaro där tanken på självmord är en ständig följeslagare.»Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva är egentligen mer än en bok, den är ett stycke delat liv och delat lidande, en filosofisk och poetisk djupdykning i de humörsvängningar som kännetecknar en människa som lider av bipolär, manodepressiv sjukdom.« Åsa Moberg, Expressen»Heberleins styrka är att hennes iakttagelser är så påtagliga, så pregnanta, att hon får oss att förstå.« Åsa Beckman, DN

Varför har sexualbrotten ökat i Sverige under det senaste decenniet? Vi ser en kraftig ökning av antalet anmälda brott och vi ser också att sexualbrotten delvis ändrat karaktär. Heberleins hypotes är att denna utveckling till stor del går att förklara med hänvisning till den stora invandringen av män från Mellanöstern, Nordafrika och Centralasien. Det här är en grupp som tidigare rapportering från bland annat Brottsförebyggande rådet (Brå) visat vara kraftigt överrepresenterad. Ann Heberlein gått igenom samtliga domar avseende sexualbrott sedan 2012. Hon konstaterar att den överrepresentation som Brå tidigare visade på kvarstår: män med utomeuropeiskt ursprung är kraftigt överrepresenterade. Vad beror det på? Heberlein fokuserar på konflikter mellan kulturer, normer och värderingar som den kanske mest fundamentala orsaken till ökningen av sexuellt våld i Sverige. Efter att ha presenterat den teoretiska inramningen för sin tes går Heberlein igenom en serie fallstudier med afghanska förövare, en grupp som är kraftigt överrepresenterade vid just grupp- och pojkvåldtäkter. Här blir det tydligt vilken roll som kulturella faktorer spelar när det handlar om sexuellt våld. I den avslutande delen föreslår Heberlein en rad åtgärder för att stävja ökningen av det sexuella våldet. Utgångspunkten handlar om medvetenheten om de kulturella faktorernas betydelse. De flesta problem går att lösa. Den viktigaste förutsättningen är att vi har kunskap.