Vinnare av Guldspaden 2002. En samtidsklassiker i nyutgåva!

I Lasermannen berättar Gellert Tamas inte bara historien om en sjuk människas förvridna blick på samhället utan han fångar en hel tid, en tidsanda som i princip skapar denna människa. I början av 90-talet genomgick Sverige en svår ekonomisk kris, det växte fram en militant rasistisk rörelse som stack flyktingförläggningar i brand med hjälp av brandbomber och molotovcocktails och i riksdagen hetsade Ny demokrati mot flyktingar. Hetsen, hoten och hatet krävde att någon gjorde något det kunde alltså ha blivit någon annan än John Ausonius som blev Lasermannen. 

Idag hetsar Sverigedemokrater, nationella rörelser och nazister mot flyktingar, romer, tiggare och hemlösa. Denna tid, som är 2022, står också och väger. Vilken väg ska vi gå? Ska denna tid bevittna en ny Laserman, Peter Mangs eller Anders Behring Breivik eller lyckas vi gå solidaritetens och medmänsklighetens väg?

»Tamas bok är en glödande men ändå faktaspäckad pamflett riktad mot både det SD som i princip behållit sina grundläggande värderingar från tiden då partiet bildades 1988 , och mot de borgerliga partier som nu står beredda att efter valet i år regera med stöd av SD. Tamas skriver så jäkla bra också.« Göran Greider, Aftonbladet

Den avgörande striden tre decennier i Sverigedemokraternas värld.  

Det har nu gått mer än trettio år sedan Sverigedemokraterna bildades. Partiet är riksdagens yngsta, men rötterna är betydligt äldre. Sverigedemo­kraterna växte fram ur det främlingsfientliga Bevara Sverige Svenskt (BSS), men har både personliga och ideologiska band ända bak till mellankrigstidens svenska fascist- och nazistpartier Partiets rötter är ständigt aktuella och samtidigt märkvärdigt osynliga.

Dagens debatt handlar mer om samarbetet med moderater och kristdemokrater än om Sverigedemokraternas förflutna eller om partiets hyllningar av nutida ledare som Donald Trump och Ungerns Viktor Orbán. Gellert Tamas har följt partiet från dess bildande 1988; han var på plats redan när partiets siegheilande skinheads hyllade Karl XII. Nu har han sökt i trettio års anteckningar, artiklar, debatter, uttalanden och partiprogram. En fråga återkommer; vem är det egentligen som har förändrats. Sverigedemokraterna eller alla vi andra.

Partiet är nu nära sitt högsta mål. I höstens val kan Sverigedemokraterna få ett direkt inflytande över Sveriges styre. Vi står inför den stora avgörande striden om våra civilisationers, kulturers och nationers överlevnad påstår partiets chefsideolog Mattias Karlsson. Det finns all anledning, påpekar Tamas, att lyssna till vad han och andra ledande Sverigedemokrater faktiskt säger

Gellert Tamas är en av våra främsta journalister och författare. Han slog igenom för tjugo år sedan med Lasermannen, en reportagebok om den morddömde John Ausonius. Han har sedan dess givit ut de uppmärksammade De apatiska och Det svenska hatet.  

Gellert Tamas Guldspadebelönade bok är berättelsen om John Ausonius väg från mobbad svartskalle till mannen som pricksköt elva mörkhåriga människor under hösten 1991 och våren 1992.Under några månader var Stockholm en stad i skräck.En okänd gärningsman, beväpnad med ett gevär och lasersikte, sköt sammanlagt 11 personer vid tio olika attentat. En dog, flera fick men för livet.Det enda offren hade gemensamt var sitt mörka hår och mörka hudfärg. Laserattentaten satte igång Sveriges största polisjakt näst Palmemordet.

Den avgörande striden tre decennier i Sverigedemokraternas värld.  

Det har nu gått mer än trettio år sedan Sverigedemokraterna bildades. Partiet är riksdagens yngsta, men rötterna är betydligt äldre. Sverigedemo­kraterna växte fram ur det främlingsfientliga Bevara Sverige Svenskt (BSS), men har både personliga och ideologiska band ända bak till mellankrigstidens svenska fascist- och nazistpartier Partiets rötter är ständigt aktuella och samtidigt märkvärdigt osynliga. Dagens debatt handlar mer om samarbetet med moderater och kristdemokrater än om Sverigedemokraternas förflutna eller om partiets hyllningar av nutida ledare som Donald Trump och Ungerns Viktor Orbán. Gellert Tamas har följt partiet från dess bildande 1988; han var på plats redan när partiets siegheilande skinheads hyllade Karl XII. Nu har han sökt i trettio års anteckningar, artiklar, debatter, uttalanden och partiprogram. En fråga återkommer; vem är det egentligen som har förändrats. Sverigedemokraterna eller alla vi andra. Partiet är nu nära sitt högsta mål. I höstens val kan Sverigedemokraterna få ett direkt inflytande över Sveriges styre. Vi står inför den stora avgörande striden om våra civilisationers, kulturers och nationers överlevnad påstår partiets chefsideolog Mattias Karlsson. Det finns all anledning, påpekar Tamas, att lyssna till vad han och andra ledande Sverigedemokrater faktiskt säger

Gellert Tamas är en av våra främsta journalister och författare. Han slog igenom för tjugo år sedan med Lasermannen, en reportagebok om den morddömde John Ausonius. Han har sedan dess givit ut de uppmärksammade De apatiska och Det svenska hatet.  

Vinnare av Guldspaden 2002. En samtidsklassiker i nyutgåva!

I Lasermannen berättar Gellert Tamas inte bara historien om en sjuk människas förvridna blick på samhället utan han fångar en hel tid, en tidsanda som i princip skapar denna människa. I början av 90-talet genomgick Sverige en svår ekonomisk kris, det växte fram en militant rasistisk rörelse som stack flyktingförläggningar i brand med hjälp av brandbomber och molotovcocktails och i riksdagen hetsade Ny demokrati mot flyktingar. Hetsen, hoten och hatet krävde att någon gjorde något det kunde alltså ha blivit någon annan än John Ausonius som blev Lasermannen. 

Idag hetsar Sverigedemokrater, nationella rörelser och nazister mot flyktingar, romer, tiggare och hemlösa. Denna tid, som är 2022, står också och väger. Vilken väg ska vi gå? Ska denna tid bevittna en ny Laserman, Peter Mangs eller Anders Behring Breivik eller lyckas vi gå solidaritetens och medmänsklighetens väg?

»Tamas bok är en glödande men ändå faktaspäckad pamflett riktad mot både det SD som i princip behållit sina grundläggande värderingar från tiden då partiet bildades 1988 , och mot de borgerliga partier som nu står beredda att efter valet i år regera med stöd av SD. Tamas skriver så jäkla bra också.« Göran Greider, Aftonbladet

Den avgörande striden tre decennier i Sverigedemokraternas värld.  

Det har nu gått mer än trettio år sedan Sverigedemokraterna bildades. Partiet är riksdagens yngsta, men rötterna är betydligt äldre. Sverigedemo­kraterna växte fram ur det främlingsfientliga Bevara Sverige Svenskt (BSS), men har både personliga och ideologiska band ända bak till mellankrigstidens svenska fascist- och nazistpartier Partiets rötter är ständigt aktuella och samtidigt märkvärdigt osynliga.

Dagens debatt handlar mer om samarbetet med moderater och kristdemokrater än om Sverigedemokraternas förflutna eller om partiets hyllningar av nutida ledare som Donald Trump och Ungerns Viktor Orbán. Gellert Tamas har följt partiet från dess bildande 1988; han var på plats redan när partiets siegheilande skinheads hyllade Karl XII. Nu har han sökt i trettio års anteckningar, artiklar, debatter, uttalanden och partiprogram. En fråga återkommer; vem är det egentligen som har förändrats. Sverigedemokraterna eller alla vi andra.

Partiet är nu nära sitt högsta mål. I höstens val kan Sverigedemokraterna få ett direkt inflytande över Sveriges styre. Vi står inför den stora avgörande striden om våra civilisationers, kulturers och nationers överlevnad påstår partiets chefsideolog Mattias Karlsson. Det finns all anledning, påpekar Tamas, att lyssna till vad han och andra ledande Sverigedemokrater faktiskt säger

Gellert Tamas är en av våra främsta journalister och författare. Han slog igenom för tjugo år sedan med Lasermannen, en reportagebok om den morddömde John Ausonius. Han har sedan dess givit ut de uppmärksammade De apatiska och Det svenska hatet.  

Gellert Tamas Guldspadebelönade bok är berättelsen om John Ausonius väg från mobbad svartskalle till mannen som pricksköt elva mörkhåriga människor under hösten 1991 och våren 1992.Under några månader var Stockholm en stad i skräck.En okänd gärningsman, beväpnad med ett gevär och lasersikte, sköt sammanlagt 11 personer vid tio olika attentat. En dog, flera fick men för livet.Det enda offren hade gemensamt var sitt mörka hår och mörka hudfärg. Laserattentaten satte igång Sveriges största polisjakt näst Palmemordet.

Den avgörande striden tre decennier i Sverigedemokraternas värld.  

Det har nu gått mer än trettio år sedan Sverigedemokraterna bildades. Partiet är riksdagens yngsta, men rötterna är betydligt äldre. Sverigedemo­kraterna växte fram ur det främlingsfientliga Bevara Sverige Svenskt (BSS), men har både personliga och ideologiska band ända bak till mellankrigstidens svenska fascist- och nazistpartier Partiets rötter är ständigt aktuella och samtidigt märkvärdigt osynliga. Dagens debatt handlar mer om samarbetet med moderater och kristdemokrater än om Sverigedemokraternas förflutna eller om partiets hyllningar av nutida ledare som Donald Trump och Ungerns Viktor Orbán. Gellert Tamas har följt partiet från dess bildande 1988; han var på plats redan när partiets siegheilande skinheads hyllade Karl XII. Nu har han sökt i trettio års anteckningar, artiklar, debatter, uttalanden och partiprogram. En fråga återkommer; vem är det egentligen som har förändrats. Sverigedemokraterna eller alla vi andra. Partiet är nu nära sitt högsta mål. I höstens val kan Sverigedemokraterna få ett direkt inflytande över Sveriges styre. Vi står inför den stora avgörande striden om våra civilisationers, kulturers och nationers överlevnad påstår partiets chefsideolog Mattias Karlsson. Det finns all anledning, påpekar Tamas, att lyssna till vad han och andra ledande Sverigedemokrater faktiskt säger

Gellert Tamas är en av våra främsta journalister och författare. Han slog igenom för tjugo år sedan med Lasermannen, en reportagebok om den morddömde John Ausonius. Han har sedan dess givit ut de uppmärksammade De apatiska och Det svenska hatet.