Böcker om marxism och kommunism

"lika fascinerande som skrämmande läsning" Arbetaren

"spännande reportagebok [...] som väl lyckas återskapa tidsandans blandning av romantisk idealism och rått våld. Tonen är lugn och eftertänksam, vilket är utmärkt." Btj

"Erlandsson har researchat fram en fascinerande och märklig berättelse [...]" Journalisten

Våren 1968 är upprorets tid över hela världen. I Stockholm och Uppsala blir en liten grupp unga män och kvinnor som besatta av kulturrevolutionen i Kina och bildar en hårdför maoistisk sekt: Rebellrörelsen. De demonstrerar och på vänstermöten sätter de dumstrutar på huvudet på kommunister de inte tycker är tillräckligt radikala. När rebellerna inser att Sverige inte är redo för revolutionen går saker inom sekten överstyr. Personliga föremål som betraktas som borgerliga – böcker, skivor och smycken – rensas ut och förstörs. Medlemmarna vänder sig inåt, stänger in sig i olika lägenheter, som de kallar celler, för att fördjupa sig i Maos tänkande. Med gemensamma träningspass strävar de efter att stärka sig fysiskt för att vara redo när den stora omvälvningen kommer. Men cellerna blir till klaustrofobiska terrorkammare där medlemmarna kritiserar och förtrycker varandra. Misshandel och improviserade folkdomstolar får avhoppare att fly via stuprännor och balkonger. Rebellernas barn tas ifrån sina föräldrar och placeras i en egen cell. Det här är berättelsen om en revolution som aldrig blir av och om en karismatisk ledare som får sina lärjungar att ge upp allt i kommunismens namn.

Maosekten bygger på en lång rad intervjuer och tidigare opublicerat material. Det är en avslöjande skildring av ett okänt och dramatiskt stycke 1900-talshistoria. Rebellrörelsen ödelade många unga människors liv och trots att tiden gått har alla sår inte läkt.

JOHAN ERLANDSSON är journalist och författare, och har tidigare skrivit en uppmärksammad biografi över författarduon Sjöwall-Wahlöö. I ljudboksformat har Lind & Co tidigare givit ut hans biografi över skådespelaren Allan Edwall och det historiska reportaget om Vietnamdesertörerna.

I dag möter vi en pågående global industrialisering utan motstycke i mänsklighetens historia, med åtföljande urbanisering, modernisering och övergång till kapitalistisk penningekonomi runt om i världen. De nya sociala och kulturella förhållandena globalt, och löntagarnas nya ställning och situation globalt, har dock påtagliga likheter med situationen i Europa under den framträngande industrialiseringen vid mitten av 1800-talet. Där och då författade Karl Marx sitt huvudarbete Das Kapital, ett av de mest betydande verken i samhällsvetenskapens och den politiska idédebattens historia. Marx teori om kapitalismen som en historieförändrande och samhällsomformande institutionell struktur och dess tillhörande sociala relationer, där kapitalets vinstmotiv är den centrala drivkraften, har därmed fått en förnyad och paradoxal aktualitet.

I sin reviderade inledning till denna sjunde upplaga av Kapitalets första bok ger statsvetaren Mats ­Lindberg en introduktion till verket och till Marx teori, en vidare­utveckling av resonemangen i hans inflytelserika doktorsavhandling och studiehandledning Att studera Kapitalet.

I samband med återutgivningen av Ivan Bohmans översättning av första boken 2013 gav Arkiv förlag även ut en ny utgåva av Att studera Kapitalet. Den innehåller förklaringar till Marx begrepp kapitel för kapitel, samt flera hundra kommentarer till och korrigeringar av översättningen. Missa inte heller vårt Supplement till första boken där Mats Lindberg i detalj redogör för problemen med att översätta de centrala begreppen i Kapitalet.

"En gång var Kapitalet sin tids främsta sammanfattande berättelse om moderniteten, kapitalismen och lönarbetet. Jag skulle vilja ställa frågan om Kapitalet i dag, trots all vår samhällsvetenskapliga teoriutveckling och alla våra framsteg i olika samhällsvetenskapliga discipliner, fortfarande kanske är den mest heltäckande teorin om den moderna människans motsägelsefulla och institutionellt inbäddade livsvillkor." Ur Mats Lindbergs inledning (inledningen finns även tillgänglig som särtryck)

Boken innehåller följande texter: Förslag till skilsmässolag. Brev till Arnold Ruge. Om judefrågan. Utdrag ur De ekonomisk-filosofiska manuskripten. Teser om Feuerbach. Utdrag ur Den tyska filosofin. Utdrag ur Kommunistiska manifestet."Urvalet tar inte bara upp de mest lysande sidorna i ungdomsskrifterna; här skisseras genom urvalet också en utveckling från ren unghegeliamism via en ståndpunkt nära Ludwig Feuerbachs till den fullt utvecklade historiematerialismen. Inför den nya utgåvan har varje text nagelfarits och i vissa fall grundligen ändrats. I mitt förord 1965 skrev jag att skrifterna skulle få Marx 'slentriansmässiga belackare att förvåna sig över vad han egentligen säger'. De orden kan upprepas idag." /Ur Sven-Eric Liedmans förord.

När Muren revs och Sovjet och dess imperium föll samman trodde många att Karl Marx därmed skulle förlora all aktualitet.

Men så blev det inte. Tvärtom har han åter kommit i centrum i en tid av skenande kapitalism. Det är som kapitalismens främste kritiker han lever vidare, inte som den avlägsne anfadern till Sovjetkommunismen. Marxismen är inte hans verk; ett lämpligare namn är engelsismen, efter Friedrich Engels, hans vän, välgörare och medarbetare. Marx själv slog sig inte till ro med några färdiga resultat. Han fullbordade inte Kapitalet, sitt viktigaste arbete, trots att han arbetade med det i flera årtionden. Ständigt var han redo att tillägna sig nya tankar och nytt material.

Samtidigt är det han som gett den mest levande, fortfarande träffande bilden av det moderna, kapitalistiska samhället där ”allt som är fast förflyktigas”.

Bilden av Marx har i grunden förändrats genom de senaste årtiondenas internationella forskning och inte minst genom den stora kritiska utgåvan av hans skrifter, brev och anteckningar.

Det är denna nya bild som Sven-Eric Liedman förmedlar i Karl Marx – en biografi. Men därutöver rymmer boken flera egna resultat. Det gäller både Marx syn på politikens roll och möjligheter i samhället och flera av hans grundläggande begrepp som dialektik och alienation. Inte minst klargörs både likheter och skillnader mellan Marx och hans efterföljare.