Vladimir Iljitj Lenin – författare

Det är nu hundra år sedan Lenin under augusti och september 1917 skrev Staten och revolutionen från sin exil i Finland, dit han tvingats fly efter de kontrarevolutionära julidagarna. Bara två månader senare, i oktober 1917, skulle han i ett tal inför Sovjetkongressen förklara att arbetarklassens maktövertagande var fullbordat. Detta visar hur allvarligt Lenin tog på den marxistiska teorin – inte som någonting "extra", som en lyx när man har tid över för diskussion – utan som en nödvändig uppgift för att förbereda arbetarklassen på att genomföra revolutionen och förändra samhället. Med anledning av den ryska revolutionens hundraårsjubileum, släpper nu Bokförlaget Stormklockan Lenins Staten och revolutionen i en modern och lättläst översättning. Denna nyutgåva är en helt omarbetad översättning, språkligt uppdaterad, förenklad och moderniserad. Staten och revolutionen har tyvärr länge varit otillgänglig för en bredare publik. De tidigare översättningarna har varit ofullständiga och krångligt skrivna, med ett akademiskt språk som är fjärran från Lenins raka sätt. Bokförlaget Stormklockans översättare har därför jämfört med bland annat de engelska, danska, spanska och tyska översättningarna. Resultatet är ett arbete som är så nära en nyöversättning man kan komma utan att gå tillbaka till originalspråket, i syfte att komma närmare originalet men samtidigt göra boken lättläst och tillgänglig. Staten och revolutionen är helt nödvändig läsning för den som vill förstå marxismen. Med denna nyutgåva vill vi göra dess idéer tillgängliga för en ny generation. Vi hoppas att den nya språkliga formen tjänar till att lyfta fram innehållet. Kanske kan den även inspirera någon som redan läst denna enastående bok att upptäcka den på nytt.

Det finns ingen gräns för hur långt borgarklassen är beredd att gå i jakten på profiter. Bevisen omger oss varje dag. Svält, massmord, folkmord. Hela nationer som jämnas med marken. I Imperialismen som kapitalismens högsta stadium visar Lenin de verkliga intressena bakom imperialisternas plundring av jordens alla folk – men också hur ett nytt samhälle kämpar för att födas ur det gamlas kris. Imperialismen är en döende kapitalism, men bildar den ekonomiska grundvalen för socialism. Kampen för fred mellan folken, kräver krig mellan klasserna.

Det är en sak att man själv förstår att kapitalismen måste avskaffas, att den inte kan reformeras bort och att det behövs en revolution. Det är en annan sak att hela arbetarklassen ska förstå detta. Lenin skrev “Radikalismen” – kommunismens barnsjukdom inför den kommunistiska internationalens andra kongress 1920, för att skola de unga kommunistpartier som hade bildats världen över. Då som nu fanns det ingen brist på ilska mot kapitalismen. Kommunisterna behöver en effektiv taktik – i fackföreningarna, i riksdagsvalen, i relation till andra partier – för att hjälpa hela arbetarklassen att inse sin styrka, inse att vi inte kan fortsätta leva under kapitalets styre: inse att vi arbetare måste ta makten i våra egna händer.

Vladimir Lenins bok "Vad bör göras?" var en polemik mot en riktning inom den ryska socialdemokratin, ekonomismen, som förespråkade att arbetarklassen endast skulle engagera sig i kampen mot dagskraven, i en facklig kamp. Lenin påpekade att ekonomismen skulle leda till att arbetarklassen gav upp den politiska kampen mot kapitalismen. Han visade att politisk kunskap, d.v.s. revolutionär teori, inte kan växa fram ur arbetarklassens spontana kamp utan måste introduceras till arbetarklassen utifrån. Lenin framhöll att den ekonomiska kampen för dagskraven måste förenas med den övergripande politiska kampen för arbetarklassens frigörelse från kapitalismens bojor. Denna politiska kamp kräver ett parti som består av yrkesmässiga revolutionärer och grundar sig på revolutionär teori. Därmed Lenins berömda uttalande:"Utan en revolutionär teori kan det heller inte finnas någon rvolutionär rörelse."

Det finns ingen gräns för hur långt borgarklassen är beredd att gå i jakten på profiter. Bevisen omger oss varje dag. Svält, massmord, folkmord. Hela nationer som jämnas med marken. I Imperialismen som kapitalismens högsta stadium visar Lenin de verkliga intressena bakom imperialisternas plundring av jordens alla folk – men också hur ett nytt samhälle kämpar för att födas ur det gamlas kris. Imperialismen är en döende kapitalism, men bildar den ekonomiska grundvalen för socialism. Kampen för fred mellan folken, kräver krig mellan klasserna.

Det är nu hundra år sedan Lenin under augusti och september 1917 skrev Staten och revolutionen från sin exil i Finland, dit han tvingats fly efter de kontrarevolutionära julidagarna. Bara två månader senare, i oktober 1917, skulle han i ett tal inför Sovjetkongressen förklara att arbetarklassens maktövertagande var fullbordat. Detta visar hur allvarligt Lenin tog på den marxistiska teorin – inte som någonting "extra", som en lyx när man har tid över för diskussion – utan som en nödvändig uppgift för att förbereda arbetarklassen på att genomföra revolutionen och förändra samhället. Med anledning av den ryska revolutionens hundraårsjubileum, släpper nu Bokförlaget Stormklockan Lenins Staten och revolutionen i en modern och lättläst översättning. Denna nyutgåva är en helt omarbetad översättning, språkligt uppdaterad, förenklad och moderniserad. Staten och revolutionen har tyvärr länge varit otillgänglig för en bredare publik. De tidigare översättningarna har varit ofullständiga och krångligt skrivna, med ett akademiskt språk som är fjärran från Lenins raka sätt. Bokförlaget Stormklockans översättare har därför jämfört med bland annat de engelska, danska, spanska och tyska översättningarna. Resultatet är ett arbete som är så nära en nyöversättning man kan komma utan att gå tillbaka till originalspråket, i syfte att komma närmare originalet men samtidigt göra boken lättläst och tillgänglig. Staten och revolutionen är helt nödvändig läsning för den som vill förstå marxismen. Med denna nyutgåva vill vi göra dess idéer tillgängliga för en ny generation. Vi hoppas att den nya språkliga formen tjänar till att lyfta fram innehållet. Kanske kan den även inspirera någon som redan läst denna enastående bok att upptäcka den på nytt.

Det är en sak att man själv förstår att kapitalismen måste avskaffas, att den inte kan reformeras bort och att det behövs en revolution. Det är en annan sak att hela arbetarklassen ska förstå detta. Lenin skrev “Radikalismen” – kommunismens barnsjukdom inför den kommunistiska internationalens andra kongress 1920, för att skola de unga kommunistpartier som hade bildats världen över. Då som nu fanns det ingen brist på ilska mot kapitalismen. Kommunisterna behöver en effektiv taktik – i fackföreningarna, i riksdagsvalen, i relation till andra partier – för att hjälpa hela arbetarklassen att inse sin styrka, inse att vi inte kan fortsätta leva under kapitalets styre: inse att vi arbetare måste ta makten i våra egna händer.