Det är en sak att man själv förstår att kapitalismen måste avskaffas, att den inte kan reformeras bort och att det behövs en revolution. Det är en annan sak att hela arbetarklassen ska förstå detta. Lenin skrev “Radikalismen” – kommunismens barnsjukdom inför den kommunistiska internationalens andra kongress 1920, för att skola de unga kommunistpartier som hade bildats världen över. Då som nu fanns det ingen brist på ilska mot kapitalismen. Kommunisterna behöver en effektiv taktik – i fackföreningarna, i riksdagsvalen, i relation till andra partier – för att hjälpa hela arbetarklassen att inse sin styrka, inse att vi inte kan fortsätta leva under kapitalets styre: inse att vi arbetare måste ta makten i våra egna händer.
