Offentlig förvaltning

När Västra Götalandsregionen lanserade journalsystemet Millennium i november 2024 lovade politikerna en ny era för vården. Istället lamslog det hela sjukvården. Efter bara tre dygn tvingades regionen dra i nödbromsen. "Millenniumskandalen – Journalsystemet som havererade" berättar historien om ett av Sveriges största it-fiaskon. Om miljardrullning och amerikanska techjättar, om olagliga system, om tjänstemän och politiker som ignorerade varningssignalerna, om personal och patienter som drabbades – och om varför offentlig sektor gång på gång misslyckas med sina it-projekt.

"Campanellos krönika över det förebådade haveriet är en journalistisk bragd där klarsyn paras med thrillerkänsla." Aftonbladet

"Campanello skriver så lätt och fängslande. Han är en journalistisk berättarbegåvning." Dagens Nyheter

Politik och förvaltning är två sidor av demokratin. Den politiska makten används för att styra samhällsutvecklingen utifrån ett ideologiskt synsätt, medan den offentliga förvaltningens uppgift är att tjäna andra, ytterst medborgarna. I detta ligger en unik utmaning: å ena sidan ska folket genom sina valda representanter styra och kontrollera förvaltningen, å andra sidan ska myndigheter och tjänstemän vara självständiga nog att hävda saklighet, opartiskhet och ett etiskt förhållningssätt. 

Denna bok ger en bild av dessa utmaningar. Den ger också en överblick som gör det lättare att navigera bland alla aktörer. Att hitta rätt bland internationella, statliga, regionala och lokala nivåer är nämligen inte självklart. Detta är en karta som dessutom blivit alltmer splittrad i takt med decentralisering, specialisering och privatisering. 

I den tredje upplagan av VÅR OFFENTLIGA FÖRVALTNING har lagar och förordningar inom välfärdssektorn uppdaterats, liksom andra viktiga förändringar inom offentlig förvaltning. Även den ökade digitaliseringen och betydelsen av medlemskapet i Nato behandlas. Boken vänder sig till högskolestuderande vid utbildningar i offentlig förvaltning, men också till den som redan arbetar inom sådana verksamheter. Det inkluderar så skilda yrken som kommunikatör, utredare, socionom, arbetsvetare, lärare, arbetsförmedlare, sjukvårdspersonal, polis och miljöinspektör. Boken vänder sig också till förtroendevalda politiker och andra som är intresserade av området. 

Anna Melke är journalist, fil. dr i offentlig förvaltning och verksam som forskare vid Göteborgsregionen, FoU i Väst. Hon har även medverkat i tidigare upplagor, som initialt författades av Hans Bengtsson. I denna upplaga medverkar två nya författare: Petra Svensson och Sara Svensson, docenter i statsvetenskap och verksamma som lektorer vid Högskolan i Halmstad. 

”Fanny Nilssons reportagebok om svensk sjukvård är lika skrikigt opoetisk som spot on”Aftonbladet, 5 av 5 i betyg"Språket är lättflytande och fyllt av eleganta formuleringar. Resultatet blir en blandning av systemkritik, reseskildring och en engagerande berättelse."Läkartidningen

"Att lyckas skriva så pass fängslande om sjukvård är en prestation"BTJ Betyg 5/5Hur kan vi ha världens bästa vård när man inte kan få tid på sin vårdcentral? Varför blir man så ofta tillsagd att åka till akuten? Sjukvården toppar år efter år listan över de viktigaste politiska frågorna för svenska folket. Trots att resurserna till vården ökat över tid, upplever många att det blivit svårare att få hjälp – inte minst att träffa en läkare.

Är sjukvården verkligen bättre i andra länder? Frågan ställs ofta, men sällan har någon närmat sig ämnet på ett tillgängligt, engagerande och jämförande sätt. Läkaren och debattören Fanny Nilsson reser i Europa och utforskar i reportageform fyra olika sjukvårdssystem  – Sverige, Spanien, Nederländerna och Storbritannien – hur idén om allmän sjukvård vuxit fram, och hur den nu är på väg att förändras i grunden.

Genom intervjuer med forskare, läkare, sjuksköterskor och patienter tecknar Nilsson en bild av en sjukvård i förändring, där privatiseringar, extrem specialisering, orimligt dyra läkemedel och bristen på bassjukvård utgör akuta hot.

I takt med att befolkningen åldras och medicinska framsteg gör det möjligt att behandla allt fler sjukdomar – ofta till höga kostnader i pengar och tid – väcks också svåra frågor: Hur ska vi förhålla oss till livets gränser? Vad ska vården egentligen syssla med? Och går det att kombinera höga förväntningar med principen om allmän och jämlik vård?

Detta är Fanny Nilssons första bok – en angelägen och insiktsfull skildring av sjukvårdens framtid berättat på ett nära, lättillgängligt och nytt sätt. "Hon lägger inte ensidigt skulden på politiska reformer, utan även på vårdinrättningarna och läkarna själva. Mest av allt efterfrågas ett större samtal om vad befolkningen egentligen önskar sig. Ett samtal för vilket Åk till akuten är en ovanligt initierad startpunkt."Expressen

"Boken lyckas med konststycket att skriva om sjukvårdspolitik på ett upphetsande sätt och lämnar mig som läsare med en rad tankar och funderingar."Mariestads tidningen

Att tillskriva Axel Oxenstierna faderskapet till den svenska statsförvaltningen är ingen överdrift. Den grund han lade i början av 1600-talet finns i stora delar kvar. Men dagens förvaltningsmodell är motsatsen till Oxenstiernas vision.

Många har det senaste seklet menat att byråkratin blivit ett eget maktcentrum som driver egna intressen. I Sverige diskuterades Folkhälsomyndighetens roll under Covid-pandemin och i USA har myndigheterna ifrågasatts starkt under president Trumps andra ämbetsperiod. Fungerar vår förvaltningsmodell i en tid av stora förändringar?

I boken är slutsatsen att Axel Oxenstierna, om han levt idag, sannolikt hade utformat systemet på ett annat sätt. Sverige måste kunna hantera ett från 1600-talet mycket annorlunda samhälle, möta en ny världsordning med omfattande klimat- och geopolitiska utmaningar men också försvara en bräcklig demokrati.  

Nicklas Skår har arbetat i över 30 år med samhällsfrågor, lagstiftning och myndigheters effektivitet. Boken är hans personliga reflektioner över arvet efter Oxenstierna. Hur det påverkats av samhällets förändringar och mediernas utveckling samt vilka utmaningar det medför för såväl politiken som för myndigheterna.

Ett botemedel mot förödande historielöshet. Nicklas Skårs bok om stormaktstidens rikskansler borde sättas i händerna på var svensk inom ekonomi och politik.

David Lindén i Focus

Idag har såväl regeringskansli som statsförvaltningen vuxit oproportionerligt, vilket får Skår att fråga om det inte är svansen som viftar med hunden – myndigheterna som styr regeringens agenda. Författaren ägnar den nya kommunikationsmiljön, i vilken myndigheterna agerar, stor och intressant uppmärksamhet. Men det mest intressanta kapitlet i Vad skulle Axel Oxenstierna ha gjort i dag? är likväl den närgångna granskningen av myndigheternas alltmer politiska och ideologiska roll. Också frågor som rör marknadsanpassningen av statsbyråkratin och rättighetsidéernas och domstolarnas växande roll lyfts fram. I ett uppslagsrikt och välformulerat slutkapitel föreslår Skår bland annat att Sverige, som de flesta andra jämförbara länder, inför ministerstyre och ett tydligt ämbetsmannaansvar.

Lennart Berntson i BTJ-häftet, Bibliotekstjänsts tidning

Betyg 5 av 5

»Det här är inte en politisk pamflett. För den intellektuellt ärlige kvittar det var man befinner sig på den politiska skalan för att boken ska vara relevant.«- SvD 18/9 2025, Roland Poirier Martinsson

Sedan Hanne Kjöller skrev En svensk tiger har hela Polismyndigheten stöpts om – år 2015 blev de 21 självständiga myndigheterna till en enda. Så vad har förändrats? Är fler poliser ute på gatorna? Har vi äntligen fått bukt med den skenande kriminaliteten? Kjöller konstaterar att kurvorna, trots ständigt ökade anslag och resurser, fortsätter att peka nedåt. Polisen klarar upp allt färre brott.

Polismyndigheten är sluten, och verkligheten är ofta den motsatta än det som kommuniceras utåt. När Kjöller ändå insisterar på svar hamnar hon i ett nät av byråkrati och styrningsdokument, vars utformning tycks överordnat polisens faktiska uppdrag.

Polis – så funkar det! (inte) är en oberoende uppföljare till den uppmärksammade reportageboken En svensk tiger, som nominerades till Stora Fackbokspriset. Utvecklingen som går att skönja borde få alla att rikta kritiska blickar mot rättsstatens frontlinje.

I denna bok beskrivs och diskuteras arbetet i offentlig förvaltning och tjänstemannarollen. Tyngdpunkten i framställningen ligger på ärendehandläggningen i förvaltningsmyndigheter, såväl statliga som kommunala. Här förklaras på ett enkelt sätt inte bara vad myndigheterna måste göra utan också varför och vilka regelverk som styr detta. Myndigheternas verksamhet sätts alltså in i ett större sammanhang. De regler och principer som gäller för ärendehandläggningen kopplas därför även till sådant som myndigheternas ställning i den offentliga organisationen, deras förhållande till politiska organ och domstolar samt deras servicefunktion. Stort utrymme ges även åt offentlighetsprincipen, dvs. reglerna om allmänna handlingar och sekretess.

Förutom till yrkesverksamma inom staten och kommunerna vänder sig boken till högskolestuderande inom de program där det krävs kunskap om de förvaltningsrättsliga regelverken.

Allt fler strategiska frågor hopar sig i den offentliga sektorn och dessa fordrar samverkan över tradi­tionellt åtskilda sakområden. Fokusområden som exempelvis hållbar utveckling, folkhälsa och integrations­politik kräver helhetssatsningar och tvärsektoriell samordning för att nå uppsatta mål. Men hur ser det konkreta arbetet och förutsättningarna ut för de tjänstepersoner som arbetar med frågor som ska samordnas mellan de klassiska stuprörsorganisationerna? Vilka idéer finns om hur den offentliga sektorn kan och bör organiseras?

Genom intervjuer och insamlade reflektioner låter forskaren Petra Svensson tjänstepersoner i framförallt kommunala och regionala organisationer berätta hur de hanterar sin arbetssituation. Krockarna mellan tvärgående och vertikala system är frekventa, och skilda lösningar kan generera nya idéer och förhållningssätt till styrning. Författaren lyfter fram ett antal hållpunkter som kan diskuteras för att förenkla rutiner och förbättra resultaten av de tvärsektoriella ansträngningarna.

Boken är användbar för praktiker och forskare men är mat­nyttig även för studenter som läser ämnen med anknytning till offentlig förvaltning och organisation.

Hur gör regeringen när den styr? På vilket sätt är myndigheterna beroende av politiken? Gör förvaltningen som politikerna vill eller är det annat som spelar in? I den här boken presenteras resultaten från en unik undersökning av fem myndigheter – Lunds universitet, Naturvårdsverket, NUTEK, Socialstyrelsen och Tullverket – under åren 1980–2005.Studien visar bland annat att regeringen har kopplat ett starkare grepp över myndigheterna under undersökningsperioden. Vissa delar av myndigheterna kan till och med ses som en del av ett "förstärkt regeringskansli".

Genom att ta reda på mer om de långsiktiga orsakerna till organisatorisk förändring i offentlig sektor kan vi få en djupare förståelse för politikens långsiktiga förändrings- och styrningsförmåga. Hur viktig är politiken i relation till andra fenomen såsom byråkratiska maktsträvanden, institutionella normer och professionella kulturer? De här komplexa frågorna har inga exakta svar, men den här boken ger ett viktigt bidrag till att öka kunskapen om vad som styr vår förvaltning.

Sagt om bokenDenna bok bygger på en undersökning av fem myndigheter vilken genomförts under åren 1980-2005. Syftet är att ta reda på hur stark den politiska styrningen är av den svenska förvaltningen. De myndigheter som undersökts är Naturvårdsverket, NUTEK, Lunds universitet, Socialstyrelsen och Tullverket. I boken presenteras myndigheternas historia och vad som styr verksamheten. Det bygger på både empiriskt material och intervjuer med ledande f. d. chefer för de olika myndigheterna. Resultatet är varierande. I vissa fall styrs myndighetens verksamhet mycket av politikerna, bland annat genom ekonomi, regeringsbeslut och utnämningar. I andra fall är myndigheten självstyrande i förhållande till politikerna. Det är en genomarbetad undersökning som borde intressera studenter likväl som andra som intresserar sig för svensk politik och förvaltning. [...]" Kent Lidman, lektör, BTJ-häftet nr 19, 2015.

Om författarenPatrik Hall är docent i statsvetenskap vid Malmö högskola och har tidigare bland annat gett ut boken Managementbyråkrati på Liber.

NOMINERAD TILL GULDSPADEN 2024

Att vården i Sverige ska vara jämlik är inskrivet i lagen. Oavsett vem du är eller var du bor ska du ha samma tillgång till sjukvård i världsklass, och den med störst behov ska prioriteras. Men nu larmar allt fler om att utvecklingen går åt motsatt håll.

För över ett decennium sedan genomfördes en av de största reformerna i svensk sjukvård någonsin. Det skulle vara slut med tungrodd byråkrati. Patienten skulle få makt att göra aktiva val. Privata vårdgivare kunde öppna mottagningar var de ville, och skicka notan till regionerna. Men det visade sig snart att konkurrensen om de friska och starka patienterna skulle bli stenhård, samtidigt som få ville ta hand om de sjuka och svaga.

I Du sköna nya vård letar sig journalisten Anna Gustafsson djupt in i både maktens och sjukhusens korridorer för att få svar på frågan: Är den svenska sjukvården verkligen till för alla?

»Anna Gustafsson har i en mycket ambitiös bok skrivit historien om sjukvårdens valfrihetsrevolution och gjort det på ett sätt ingen tidigare åstadkommit; berättande, i ansiktshöjd med hundratals människor.«Dagens Nyheter

»Boken kan varmt rekommenderas ... den är en nykter sammanställning över en period som troligen i framtiden kommer att betraktas som ett mindre lyckat experiment i hur svensk sjukvård styrs.«Läkartidningen

»Anna Gustafsson har på ett sällsynt pedagogiskt sätt lyckats samla systemfelen mellan två pärmar. Det är lättläst, engagerande, lärorikt.«Dagens Arena

»Lyckas på ett tillgängligt sätt förklara hur marknadslogiken i dag går före patienternas behov.«Aftonbladet

»Ett gediget bokslut över vårdvalsreformen i Stockholm.«Göteborgs-Posten

*

Anna Gustafsson är journalist på Dagens Nyheter. Hon är sjukvårdsreporter, och har mångårig erfarenhet av att granska kommuner och regioner. Hon har tidigare skrivit boken Konsulterna tillsammans med kollegan Lisa Röstlund. De nominerades till Stora Journalistpriset och Guldspaden för sin granskning av omorganisationen av Karolinska universitetssjukhuset.

När den största krisen i vår tid bröt ut var Maja Fjaestad och Emma Lennartsson statssekreterare i Socialdepartementet och Finansdepartementet. Nu berättar de om besluten och skeendena under den svenska pandemihanteringen.  

Mitt i krisen handlar om att agera snabbt när man inte har tillräcklig information, om Sveriges förmåga att möta det extraordinära och om ledarskapets särskilda utmaningar under kris men också om krishanteringens personliga aspekter. Vilka tankar brottas två toppchefer med när pressen på medarbetarna blir extrem? Och hur balanserar man den påfrestande arbetssituationen med oron för den egna familjen?  

Följ med på språngturer i maktens korridorer, titta in i mötesrum med ministrar och generaldirektörer och delta i sena kvällspass på departementen, då pandemins många akuta problem krävde kreativa lösningar inom förvaltningssystemets alla ramar och regleringar. Sällan har krisarbete och politisk styrning på så här hög nivå beskrivits så personligt, aktuellt och initierat.  

Offentlig sektor i Sverige fungerar relativt väl tack vare kompetenta människor som vill göra nytta. Men det finns hinder skapade av den tidigare förnyelsen som kallas new public management. Gårdagens lösning har blivit dagens problem.

Lennart Wittberg förklarar på ett enkelt och sakligt sätt vad som är problemen och avslöjar skoningslöst de absurditeter som tillåts fortgå utan att skuldbelägga vare sig medarbetare eller chefer. Bristerna beror inte på att det är något fel på människorna inom offentlig sektor. De beror på systemfel.

En förnyelse behövs. Igen. Problemen är väl kända och lösningar finns. Av det skälet är den här boken onödig. Men en förnyelse är nödvändig och boken ger tips och vägledning.

Förnya offentlig sektor igen! bygger på tidigare publicerade artiklar som uppdaterats och kompletterats med mycket nytt material. Den är inte tänkt att läsas från början till slut, utan du kan läsa valda delar och hoppa fram och till-baka utifrån vad som passar dig bäst.

Lennart Wittberg har mångårig erfarenhet som strateg och utvecklare av offentlig verksamhet och är författare till populära böcker om utvecklingsarbete.

Statligt stöd har under senare år fått allt större betydelse som politiskt styrmedel. Från att ha minskat i omfattning efter 1970- och 80-talens omfattande stödgivning till företag i kris har stödgivningen på nytt kommit att öka i betydelse. Statligt stöd ses i dag på många håll som ett viktigt styrmedel i omställningen till ett långsiktigt mer hållbart samhälle, inte minst inom miljö- och klimatpolitiken.

Det har länge saknats en praktiskt inriktad juridisk framställning om statligt stöd i Sverige. Trots att tribunalen vid EU-domstolen årligen meddelar fler avgöranden avseende statsstöd än i fråga om otillåtna företagssammanslutningar och missbruk av dominerande ställning har rättsområdet endast i begränsad utsträckning blivit föremål för rättsvetenskaplig bearbetning. Ett syfte med framställningen är att försöka fylla denna lucka i den juridiska litteraturen.

Statligt stöd till näringslivet syftar främst till att beskriva de rättsregler som aktualiseras vid statens stödgivning till företag. En målsättning med framställningen är att sätta reglerna om statligt stöd i ett historiskt och politiskt sammanhang. Den politiska utvecklingen inom EU återspeglas i statsstödsrätten och får särskild betydelse när det gäller kommissionens prövning av vilka stödåtgärder som hålls för förenliga med den inre marknaden.

Framställningen riktar sig i första hand till praktiskt verksamma jurister inom den statliga förvaltningen, vid advokatbyråer och företag samt i domstolarna. Den lär även kunna intressera andra yrkesgrupper som i olika sammanhang kommer i kontakt med statens stödgivning till näringslivet och som behöver sätta sig in i de möjligheter och begränsningar som följer med statligt stöd som ekonomiskt styrmedel i näringspolitiken.

"Boken är välskriven och rafflande [...] Augustprisnominering i fackboksklassen och Stora journalistpriset borde vara inom räckhåll. Författarna rör vid vår tids stora politiska ödesfråga: Hur kapitalet tränger allt längre in i den offentliga sektorn." Expressen

" ...jag lägger ifrån mig 'Sjukt hus' med en känsla av att ha läst ett ovanligt gediget undersökande reportage, som borde läggas i samtliga postfack i varenda beslutande församling i hela vårt avlånga land." Dagens Nyheter

Henrik Ennart och Fredrik Mellgrens artikelserie i SvD om Nya Karolinska Sjukhuset belönades med Guldspaden 2016.