Politiskt förtryck

»Jag vet inte riktigt hur Ben Macintyre gör för att lyckas med att underhålla med espri, berättarglädje och humor, samtidigt som han får oss att skälva inför krigets klaustrofobi, hopplösheten, döden och de outplånliga ärr man för alltid bär med sig från fångenskapens helvete. Han gör det i alla fall. Det är något av en litterär bragd.« JOHAN CRONEMAN, DAGENS NYHETER

På toppen av en kulle i den lilla staden Colditz, mitt i Tyskland, reser sig ett medeltida slott. Byggnaden gjordes av nazisterna under andra världskriget om till ett högsäkerhetsfängelse för särskilt rymningsbenägna krigsfångar. Innanför slottets murar hamnade en brokig skara brittiska och amerikanska officerare som genast smidde planer för hur de skulle kunna ta sig därifrån. Det är historien om dessa män som den bästsäljande författaren Ben Macintyre berättar. Med ett digert källmaterial som grund presenterar han hittills okända delar av historien om Colditz.

Här skildras fångarnas desperation, tristess och det ena förbluffande uppfinningsrika flyktförsöket efter det andra. Här ges en inblick i livet i slottet, där fångarna byggde upp ett slags mikrosamhälle med hierarkier och hemliga allianser, hjältar och förrädare. Här berörs klasskamp, snobberi, homosexualitet, ensamhet, galenskap och fars. Men framför allt människors vägran att låta sig kuvas.

Den 16 oktober 1998 arresteras Augusto Pinochet oväntat i London. Åklagaren menar att den forne diktatorns immunitet inte gäller. Händelsen blir en världsnyhet. En av de advokater som kontaktas i ärendet är Philippe Sands, som ska komma att representera Human Rights Watch, efter att han avböjt att bistå Pinochet. Det är startskottet för en undersökning som senare leder Sands till adressen Londres 38 i Santiago. Efter Pinochets kupp 1973 var det en ökänd byggnad – den som fördes dit för förhör återvände sällan. Men spåren leder också till nazisten och krigsförbrytaren Walther Rauff, som flydde till Chile och senare erbjöd juntan sina tjänster. På något sätt hänger allt samman i denna personliga detektivberättelse om den vindlande vägen till en möjlig rättvisa för diktaturens offer.

I Frihetligt självförsvar går Henrik Jönsson till ideologiskt frontalangrepp mot den svenska kollektivismen. Boken är ett glödande försvarstal för frihetliga värden – och ett stridsrop i kampen mot kollektivistiskt förtryck och ideologisk likriktning. Med analytisk skärpa monterar Henrik Jönsson i bokens sju kapitel systematiskt ner de ideologiska luftslott och socialistiska vanföreställningar som fortfarande genomsyrar den svenska samhällsdebatten och politiken.

Läsaren får här en handbok i hur man bemöter och bryter ner socialistiska och kollektivistiska argument på ett effektivt och respektfullt sätt. Henrik Jönsson ger konkreta råd och tips i hur man utövar ideologiskt självförsvar och värnar individens rätt mot kollektivet.

*

Henrik Jönsson är entreprenör, författare och samhällsdebattör. Videokrönikorna han släpper varje lördagsmorgon har en stor och ständigt ökande tittarskara. Han skriver också regelbundet i Dagens Industri, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten.

Under de senaste åren har den grundlagsskyddade rätten att kritisera och häckla religiösa urkunder blivit alltmer ifrågasatt. I kölvattnet av de uppmärksammade koranbränningarna i Sverige och Danmark i slutet av år 2023 införde Danmark en lag mot att offentligt skända religiösa skrifter och även i Sverige höjs röster för att skydda vissa texter från angrepp, vilket i praktiken skulle innebära en återgång till de blasfemilagar som en gång fanns i Sverige.

Journalisten och opinionsbildaren Sakine Madon, vars släkt en gång flydde ett auktoritärt Turkiet, tar i denna bok den baktalade kättaren i försvar. Utan rätten att häda är inte yttrandefriheten hel.

Till kättarens försvar ges ut i samarbete med Liberal Debatt.

Ministeriet för statssäkerhet, allmänt känt som Stasi, var Östtysklands säkerhets- och underrättelsetjänst. År 1980 hade organisation vuxit till den största underrättelseverksamheten i världen, räknat per capita, och omfattade en rad olika funktioner relaterade till säkerhet, övervakning och förtryck. På samma gång övergripande och detaljerat berättas här historien om Stasi, en fruktad men också högst professionell underrättelseverksamhet, från rötterna efter andra världskrigets slut till det officiella inrättandet 1950 och den formella nedläggningen 1990. Författaren undersöker diktaturens mekanismer och hur det dagliga livet i DDR påverkades av den omfattande övervakningen och misstänksamheten. Boken har blivit något av ett standardverk och översatts till ett flertal språk.  

JENS GIESEKE är chef för forskningsavdelningen för "Kommunism och samhälle" vid centret för samtidshistoria i Potsdam.

"oumbärlig för var och en som vill förstå hur kontrollstaten DDR fungerade" Jan Christensen, Göteborgs-Posten  

"ett standardverk i ordets bästa bemärkelse och en påminnelse om att verkligheten ibland är mer intrikat och intressant än dikten" Fredrik Persson-Lahusen, Aftonbladet  

"mycket läsvärd skildring [...] flera intressanta aspekter av den gigantiska övervakningsapparaten" Linus Hellman, Skaraborgs Allehanda