Maria Grahn-Farley – författare

Vad är det egentligen en jurist gör när hen ska lösa en juridisk fråga? Vilken metod används? Om du skulle fråga en jurist i dag om vad juridisk metod är, skulle du säkert få samma svar som det påstås att Sankt Augustinus gav när han fick frågan om vad tid är: ”Om du inte frågar mig om vad tid är, så vet jag svaret; men om du frågar mig, så vet jag inte.” Vad exakt är det då som juristen gör när hen tillämpar den juridiska metoden? Det enkla svaret är att det beror på. Det finns nämligen inte endast en juridisk metod som en jurist kan använda sig av utan istället finns det en uppsjö olika argumentationslinjer till buds. Ibland är metoden styrd av frågan, ibland av valet av perspektiv på juridiken och dess funktion i samhället.Juridisk metodlära syftar till att ge en grundläggande presentation av olika juridiska metoder och visa hur dessa kan användas för att få olika perspektiv och lösningar på juridiska frågeställningar. Kapitelvis redogör författarna för olika juridiska metoder och visar vilka möjligheter som öppnas med respektive metod. Denna tredje, reviderade upplaga har bland annat utvidgats med två nya kapitel om rättsrealism och posthumanism. Ambitionen är att inspirera läsaren att fundera över alternativa argumentationslinjer för att angripa ett juridiskt problem.

Den nya barnlagen trädde i kraft den 1 januari 2020. I och med detta är FN:s konvention om barnets rättigheter svensk lag. Ofta finns dock en stor osäkerhet kring vad denna nya lag innebär i praktiken. Den här texten är ett stöd för icke-jurister som vill förstå de rättsliga aspekterna av barnkonventionen. Med hjälp av sex centrala frågor besvarar författaren på ett pedagogiskt sätt några av de vanligaste frågorna hon brukar möta i sin undervisning om konventionen till myndigheter och enskilda personer som arbetar med barnrättsfrågor. Texten bygger på och kan med fördel läsas i kombination med boken Barnkonventionen - en kommentar av samma författare. Boken vann kurslitteraturpriset 2019.

Arguing for a pro-democratic approach in authoritarian times, this book challenges the focus on age in identifying children in child rights. It argues that, even for the purposes of a benevolent rights regime, adopting a monist construction of child identity artificially separates the law from reality, potentially foreclosing children's democratic deliberative agency in self-identification. An essential feature of other human rights regimes is the scope for a claimant to argue one's identity, or foundationally 'I am a human being;' but such a contention is foreclosed when identification as a child is decided uniquely by reference to age. Drawing on Critical Race Theory's narrative method and inspired by W.E.B. DuBois' identity construction, Professor Grahn-Farley advocates a new theoretical understanding of the child and of child rights, cognisant of social interaction and democratic participation. This book will appeal to researchers in child and human rights, and to sociologists, legal theorists and activists.__This title is part of the Flip it Open programme and may also be available Open Access. Check our website Cambridge Core for details.

År 2020 blir FN:s konvention för barnets rättigheter, ”Barnkonventionen”, svensk lag. Det är första gången som riksdagen har bestämt sig för att inkorporera en av FN:s konventioner för mänskliga rättigheter i svensk rätt. Detta är en utmaning för både domstolar och myndigheter – ingen vet i dag hur man kommer att tolka konventionens artiklar i det enskilda fallet. Barnkonventionen saknar helt domstolspraxis eftersom den till skillnad från Europakonventionen inte har någon domstol. Lagstiftaren har lämnat det till rättstillämparen att avgöra den exakta tolkningen av varje artikel i konventionen.Barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling 1989. I den här boken presenteras en detaljerad rättsdogmatisk analys av varje artikel. Boken är omistlig för den som ska tillämpa Barnkonventionen i svensk rätt under de kommande åren. Vinnare av Kurslitteraturpriset 2019