Politiska partier

De senaste tjugo åren har hundratusentals arbetarväljare lämnat Socialdemokraterna för Sverigedemokraterna. I valen 2018 och 2022 gick det enskilt största väljarflödet från S till SD. Vad beror det på – och vad betyder det för den svenska socialdemokratins framtid?

När man verkligen lyssnar på vad de som gjort partibytet själva har att säga framträder en annan bild än den som, liksom det mesta i vår tid, ensidigt fokuserar på invandringsfrågan.

Karla Backlund och Stefan Sjöberg har intervjuat ett antal aktiva sverigedemokrater med arbetarbakgrund som tidigare varit socialdemokrater. Visst är invandringen ett närvarande tema i intervjuerna, men sällan ett isolerat sådant. Den kopplas till välfärdens försvagning, arbetslösheten och känslan av att samhällsgemenskapen har gått förlorad.

Missnöjet med invandringen flätas samman med en djupare kritik av samhällsutvecklingen och socialdemokratin. S upplevs ha övergett arbetarna och folkhemstanken för att i stället bli ett parti för medelklassen och eliten.

I skärningspunkten mellan personliga erfarenheter och breda samhällsförändringar visar författarna vad som står på spel när en folkrörelse tappar sin bas. För att åter bli den drivande och samlande kraften i svensk politik måste socialdemokratin formulera ett nytt framåtsyftande samhällsprojekt för frihet, jämlikhet och gemenskap.

Svenska Byggnadsarbetareförbundets ordförande Kim Söderström har bidragit med ett förord till boken som också är försedd med en studiehandledning för dem som vill läsa tillsammans i grupp.

Karla Backlund har en kandidatexamen i statsvetenskap och arbetar för Socialdemokraterna på kommunal nivå.

Stefan Sjöberg är doktor i sociologi och professor i socialt arbete och har tidigare medverkat i Katalys projekt och bok Klass i Sverige (2021) samt skrivit Katalysrapporten Alla får det inte bättre tillsammans med Markus Kallifatides (2023).

Slopade föreningsstöd och svagare fackförbund. Slakt på studieförbund och klåfingrig kulturpolitik. Tidningsdöd och mer regeringslojal public service. Minskad autonomi för universiteten. Förstatligat bistånd. Angiverilag och Tidölöner. Näringsförbud för oppositionen. Tillbakadragna medborgarskap.

Den svenska folkrörelsedemokratin är resultatet av trehundra års utveckling från envälde till folkstyre. Men när Sverigedemokraterna dikterar regeringens dagordning hotas våra demokratiska grundvalar. Vad händer när det fria samtalet tystnar och de kritiska rösterna blir allt färre? Vad är nästa steg?

Angreppet: Så urholkar Tidöregeringen vår demokrati är en granskning av hur Sverige blev en del av en internationell auktoritär trend, med inspiratörer som Viktor Orbán och Donald Trump. Samtidigt är boken en maning till motstånd mot krafter som vill förändra vårt land i grunden.

"Nu är det allvar. Demokratin hotas på viktiga samhällsområden. Det är SD som styr både i regeringskansliet och när Tidöpartierna möts. Om detta kan du läsa i denna bok. Men nöj dig inte med att vara åskådare. Ställ upp i kampen mot högerextremismen för frihet, jämlikhet och solidaritet. Alla kan göra en insats. Det är viktigt att vi är många." - Ingvar Carlsson, tidigare statsminister och före detta partiordförande för Socialdemokraterna

Peter Gustavsson är redaktör för tidningen Rörelsen och frilansande journalist i bland annat Aftonbladet, Arbetarbladet, Dagens Arena och Dala-Demokraten.

I Saker miljöpartister vill förbjuda – en överlevnadsguide till det gröna folkhemmet samlas miljöpartisternas mest uppseendeväckande, absurda och bortglömda förbudsförslag genom tiderna. Få en unik inblick i den gröna ideologins visioner – från det smått galna till det rent surrealistiska – och träna upp ditt frihetliga självförsvar. En bok för alla som skrattar åt hyckleri, suckar åt förmynderi och längtar efter en bryggkaffe utan sojamjölk och klimatångest.

Ta med denna överlevnadsguide, ducka för pekpinnarna och navigera genom det gröna folkhemmet, där inget är för stolligt för att hamna på förbudslistan!

Sverigedemokraternas väg från pariastämplade nyssnazister till välkammade regeringspartners har en mörk baksida. Nu berättar partiets nätkrigare om hur de i hemlighet spridit desinformation och orkestrerat hatdrev mot politiska motståndare: Muhammedkrisen 2006, regeringskollapsen 2014 och korankravallerna 2022 kan alla kopplas till SD. Partiet gynnas inte bara av samhällskriser. Det skapar dem.

Men det var först med draghjälp från etablerade politiker och medier som partiet fick verkligt inflytande. Förslag om inskränkningar av rättsstaten som tidigare avfärdades som auktoritär politik från DDR backas nu av både röda och blåa politiker. Hur hamnade vi här? Det berättar journalisten Eigil Söderin om i denna reportagebok.

"Eigil Söderin imponerar i boken om den svenska hatkulturen … Det värsta med att läsa Söderins bok är att jag själv märker att jag blir förströdd, och det är kusligt. Hans grepp är att sammanfatta en tioårsperiod av en ny politisk taktik som är framgångsrik just genom att förneka att det finns något gemensamt sanningsbegrepp. Söderin samlar just relevanta fakta på hög. Hans överblick är imponerande."

Ola Larsmo, DN

"Stark bok som är helt förödande för Sverigedemokraterna. Den handlar om råheten, historierelativismen och det pöbelvälde som präglar partiet."

Sydsvenskan

"Eigil Söderins bok 'Rädda landet' är en av flera nycklar till att kunna vända den politiska utvecklingen i Sverige – men en del måste läsas mellan raderna om det ska ske. Om vi ska vända utvecklingen måste det rädda landet fatta mod."

GP

"En fascinerande granskning av ideologiskt våld."

Dagens ETC

"Det är läsvärt, oängsligt och ofta dråpligt roligt. Men också väldigt sorgligt. När partiet skyller sina tillkortakommanden på tidsandan, högern eller nån annan blir det väldigt tydligt att problemen finns inom den egna rörelsen." Göteborgs-Posten

En kättersk betraktelse över klass, antagonism och en socialdemokrati som gått vilse.

Alla, inte minst Socialdemokraterna själva, är numera överens: sossarna har gått vilse. Partiet skyller på tidsandan, högern, någon annan. I själva verket finns problemen inom den egna rörelsen. Men varför? Hur hittar socialdemokratin rätt igen? Och vad innebär det för Sveriges framtid?  

Med utgångspunkt i en tydlig klassanalys har arbetarrörelsen historiskt verkat för en stor och inkluderande samhällsgemenskap. Pliktkänsla, solidaritet och vikten av att ge alla människor ett värdigt liv byggde folkhemmet och gjorde de svenska Socialdemokraterna till ett av världens mest framgångsrika partier.  

Idag har balansen mellan individ och kollektiv ersatts av liberal individualism och ett naivt omfamnande av naturliga gemenskaper. Politiken har sedan länge slutat vara ett gemensamt projekt, och många av dagens samhällsproblem kan spåras till detta misstag. 

I Gemenskap visar Anders Kalat och Jan Emanuel en ny väg för arbetarrörelsen. Deras djuplodande, egensinniga och ibland provocerande analys bygger på årtionden av politiskt engagemang och erfarenhet av partiets förändringar.

”Det är mer än sex år sedan jag lämnade Rosenbad. Jag har sett hur det politiska

samtalet förvandlats till ett kulturkrig, hur värderingar förhandlats bort och hur tre ord i ett sommartal på Norrmalmstorg kunde skapa en flodvåg av hat. ’Öppna era hjärtan’, sade Fredrik Reinfeldt, och fastställde inte bara sitt utan också sin talskrivares eftermäle för åren som skulle följa.” Landsförrädare är Moa Berglöfs berättelse om livet inifrån Moderaterna; hon börjar som kaxig nyliberal och slutar som talskrivare till Fredrik Reinfeldt. Därefter väntade ett liv utanför politiken, trodde hon. Men när partiet öppnade dörrarna mot främlingsfientliga krafter kunde hon inte längre vara tyst.

Ny upplaga valåret 2026! Först utgiven 2022.

Röster om första upplagan:

Mycket bra! Ska rekommendera den till alla som funderar, inte minst de förstagångsväljare jag stöter på. Nyttig även för mig som gammal politiker.  //  Bengt Westerberg     

Rolig, inkluderande och pedagogisk.  //  Jenny Alversjö, TV4

sympatiskt lättläst och aldrig mästrande  //  Lina Wennersten Bergner, Forskning & Framsteg

Gå och rösta är en sak -- men hur går det till när vi bestämmer oss för vilket parti som ska få vår röst? Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och återkommande valexpert i SVT, delar med sig av praktiska tips och analyser av väljarbeteende till alla som går till valurnorna i höst. Ur innehållet: Varför vi alls har val · Hur man kan veta något om varför väljare röstar som de gör · Valen är den största ritualen · Väljarna själva berättar · Gå på känslan! · Gör en valkompass · Välj det minst dåliga · Rösta ärligt · Ett samhälle ihop

Nazisten som var med och grundade Sverigedemokraterna!

Gustaf Ekström gav sitt liv åt nazismen. Under 70 års tid befann sig Ekström mitt i några av de mest inflytelserika nazistiska organisationerna, i såväl Sverige som Tyskland. Redan 1926 gick han med i SFKO, Sveriges fascistiska kamporganisation. 1941 ger han sig av som frivillig i Waffen-SS och kämpar för att Hitler ska segra under andra världskriget. Det är en resa som tar honom till Oslo, Berlin och skogarna i Karelen.

Med hjälp av omfattande research i över 20 arkiv runt om i världen lägger författarna ett pussel över Gustaf Ekströms liv och politiska handlingar, ett pussel som blir mörkare ju fler bitar som upptäcks. Bland annat får vi följa ett antal judiska människoöden som korsade hans väg i 1940-talets Berlin. Vi får inblick i hans roll i SS propagandaorganisation och hur beslagtagna judiska fastigheter blev kontor för den växande SS-byråkratin.

Efter kriget fortsätter han sitt engagemang i högerextrema partier och organisationer, såväl i Sverige som i Tyskland. Som en sista politisk handling medverkar han till att grunda Sverigedemokraterna 1988 och tar slutligen en plats i Sverigedemokraternas partistyrelse. 1993 intervjuas han i SVT.  “Jag ångrar ingenting”, säger Gustaf Ekström, som fortfarande kallar sig nationalsocialist och förnekar förintelsen. 

Boken är rikt illustrerad med tidigare ej publicerade bilder och baseras på ett unikt källmaterial från ett flertal arkiv. Boken presenterar helt nya uppgifter som rör Gustaf Ekström, SS-Hauptamt, SS värvningsverksamhet i Norge samt hur svenska nazister kunde ta sig hem från Tyskland vid krigsslutet.

Var finns den röda frihetsvisionen?

Frihetsvärdena skattas högre i Sverige än i andra länder. Och tekniken möjliggör ett samhälle där människor är mindre platsbundna än någonsin. Men socialdemokratin har slutat prata om frihet. I stället omfamnar partiet en auktoritär högerretorik med fokus på krav, kontroll och straff. Detta är en återvändsgränd, menar Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap. Socialdemokratin måste ta täten i försvaret av de frihetsvärden som präglar vårt samhälle och våra sätt att leva tillsammans.

Hur förändras Sverige om högern bildar regering med stöd av Sverigedemokraterna efter nästa val? Journalisten Mats Wingborg har undersökt partiernas politik, analyserat vilka frågor de prioriterar och besökt de kommuner där SD redan idag är med och styr.

Slutsatsen är att Sverige skulle förändras i grunden. Moderaterna skulle diktera den ekonomiska politiken med fortsatta privatiseringar och besparingar inom välfärden medan SD skulle sätta prägel på invandrings-, kultur- och mediepolitiken.

Mats Wingborg är journalist och författare. Han har tidigare gett ut bland annat Krutdurk Europa (tillsammans med Anna-Lena Lodenius, Bilda förlag 2011).

Mellankrigstiden och särskilt 1930-talet är en epok i Europas historia då de politiska systemen bekämpar varandra. Demokratin var en ung och späd planta. Folkmassor mobiliserades för olika mer eller mindre utopiska mål. Det fanns i skilda läger en oro för att den nationella endräkten skulle spricka. Land ställdes mot stad, jordbrukare mot fabriksarbetare. Bönder, också i Sverige, var övertygade om att de utkämpade en strid för överlevnad. Men till skillnad från bonderörelser i många andra europeiska länder fick de svenska böndernas mobilisering inga aggressiva överslag. Istället ingicks ett fredligt förbund med stat och arbetarrörelse. Detta tryggade demokratins fortbestånd i landet. Men många idéer typiska för tiden låg farligt nära de fascistiska rörelsernas. Rastänkandet var gemensamt tankegods för de flesta politiska åskådningar. Den här boken är ett försök att utreda de idéhistoriska sammanhangen, med fokus på en tid då politiskt undantagstillstånd rådde i Europa.

Anders Björnsson är en svensk publicist, historiker och översättare.