Karl Molin – författare

I boken diskuteras, med Förklaringens ingress (preambel) som utgångspunkt, rättigheternas filosofiska grundvalar, deras spridning och deras förverkligande. Tanken är att inspirera till reflexion och diskussion. Bokens titel vill på­­minna om att rättigheterna alltid måste gå i tandem med skyldigheterna. Den som har en rättighet har samtidigt en skyldighet att själv respektera andras rättigheter och verka för deras förverkligande.

This book provides an overview of the establishment, dispersion and effects of human rights in Europe during the Cold War.

The struggle for human rights did not begin at the end of the Second World War. For centuries, political associations, religious societies and individuals had been fighting for political freedom, religious tolerance, freedom of expression, freedom of thought and the right to participate in politics. However, the world was awakened by the atrocities of the Second World War and the idea that every person should have certain perpetual and inalienable rights was set out in The Universal Declaration of Human Rights (UDHR) from 1948, which contained an enumeration of international human rights standards.

Adopting an interpretative framework which pulls together universal ideas, values and principles of human rights, Human Rights in Europe during the Cold War demonstrates how conflicting interests collided when the exact meaning of human rights was established. It also discusses various approaches to the idea of imposing respect for human rights in countries where they were systematically violated and assesses the outcome of international accords on human rights, in particular the 1975 Helsinki Final Act. In conclusion, this volume proposes that human rights functioned as moral support to the opposition in repressive regimes and that this was subsequently used as a tool to further system changes.

Based on new archival research, this book will be of much interest to students of Cold War studies, human rights, European history, international law and IR in general.

This book provides an overview of the establishment, dispersion and effects of human rights in Europe during the Cold War.

The struggle for human rights did not begin at the end of the Second World War. For centuries, political associations, religious societies and individuals had been fighting for political freedom, religious tolerance, freedom of expression, freedom of thought and the right to participate in politics. However, the world was awakened by the atrocities of the Second World War and the idea that every person should have certain perpetual and inalienable rights was set out in The Universal Declaration of Human Rights (UDHR) from 1948, which contained an enumeration of international human rights standards.

Adopting an interpretative framework which pulls together universal ideas, values and principles of human rights, Human Rights in Europe during the Cold War demonstrates how conflicting interests collided when the exact meaning of human rights was established. It also discusses various approaches to the idea of imposing respect for human rights in countries where they were systematically violated and assesses the outcome of international accords on human rights, in particular the 1975 Helsinki Final Act. In conclusion, this volume proposes that human rights functioned as moral support to the opposition in repressive regimes and that this was subsequently used as a tool to further system changes.

Based on new archival research, this book will be of much interest to students of Cold War studies, human rights, European history, international law and IR in general.

Epos 1a1 presenterar historien kronologiskt Epos 1a1 ger en översikt av historien från äldsta tid till 2010-talet. Tyngdpunkten ligger på 1800- och 1900-talet med särskild vikt lagd på den senare historien efter andra världskriget fram till idag. Det är en berättande historia som förmedlar de stora sammanhangen. Texten är inte belastad med för många namn, händelser och årtal. Däremot finns fördjupande bildtexter som kryddar läsningen. Vissa sidor i boken är av annan karaktär. Här utreds epokbegreppen och historiebruk samt historiemedvetande. Historiska källor Det finns gott om historiska källor genom vilka eleverna kan öva tolkning och källkritisk förmåga med hjälp av uppgifter av olika svårighetsgrad. Utmärkande drag för gymnasieserien Epos - Berättande text - Rikt illustrerad - Genusperspektiv - Historiska jämförelser - Epokbegrepp, historiemedvetande, historiebruk - Historiska källor med övningar

Epos 1b presenterar historien kronologisktI Epos 1b koncentreras framställningen till tiden från och med franska revolutionen med särskild tonvikt på 1900-talet och tiden fram till idag. Men det finns även ett kortare avsnitt om förhistorien och antiken.

Historiemetodiska avsnittDen som gör Epos 1b till ett nytt och annorlunda läromedel, är de historiemetodiska avsnitten. Här finns grundläggande, förklarande beskrivningar av källkritik, historiesyn, historiebruk och epoker. Men framförallt: praktiska uppgifter som utgår från konkreta källor i texter och bilder. Eleverna får öva sig i att förstå innehållet eller innebörden i texten eller bilden, jämföra och dra slutsatser. Allt för att ge eleverna en första uppfattning om och förståelse för vad historiskt arbete kan innebära.

Kvinnorna träder framKvinnorna har i Epos 1b fått en mer framträdande roll. Boken ger flera exempel på kvinnors insatser genom historien.

Jämförande bilderIllustreringen är viktig. På många ställen står bilder från dåtid mot bilder från idag för att visa att mycket i historien går igen. Detta för att ge eleverna konkreta tillämpningar på historiska samband mellan igår och idag.

Utmärkande drag för gymnasieserien Epos

Under det kalla kriget förde Sverige en politik som innebar alliansfrihet i fred, syftande till neutralitet i krig. Men inom ramen för denna formulering genomgick den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken stora förändringar. Under 1940- och 1950-talen kännetecknades den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken under utrikesminister Östen Undéns ledning av försiktighet och återhållsamhet, med betoning på maktbalans och folkrätt. Under 1960- och 1970-talen började Sverige i stället föra en politik som kännetecknades av ett självständigt ställningstagande i opinionsbildningen, öppen kritik av såväl väst- som öststater, samt en uttalad solidaritet med länderna i tredje världen. Olof Palme fick genom sin hårda kritik av USA:s krig i Vietnam symbolisera mycket av denna nya svenska politik. Konfrontationen kulminerade i att USA frös de diplomatiska förbindelserna med Sverige under åren 1973-1974.  I boken försöker författarna visa hur den nya svenska politiken kan tolkas som en strävan att hantera tre konfliktlinjer av betydelse för Sveriges utrikespolitik, nämligen konflikterna mellan nationell suveränitet och internationellt beroende, mellan ideologisk västvänlighet och säkerhetspolitisk alliansfrihet samt mellan demokratisk öppenhet och militär beredskap. En särskilt uppmärksammad fråga har varit i vilken utsträckning det var möjligt för Sverige att i fredstid förbereda militär hjälp från Väst i händelse av krig, utan att neutralitetspolitikens trovärdighet påverkas negativt.

Denna bok avslutade och syntetiserade tio års forskarmöda inom ramen för forskningsprogrammet »Sverige under kalla kriget« (SUKK).

Detta är en nyutgivning.