Romarna

"Klynnes bok är rejält medryckande". "Allan Klynne skriver på en berömvärd prosa / ... / och ger arkeologin påfallande mycket utrymme".Dick Harrison, Svenska Dagbladet

"Klynnes bok är gedigen och välskriven."Dagens Nyheter

"Klynnes bok är lysande populärhistoria. /... / Detta är en bok som skulle kunna användas på grundkurser i historia vid våra universitet, inte bara som en introduktion till senantiken utan i lika hög grad som en förebild i historiskt tänkande och och skriftställarskap."

Signum

Ingen annan romersk kejsare har i lika hög grad påverkat Europas historia som Konstantin den store. Hans trettio år vid makten (306–337 e.Kr.) blev viktigare för kristendo­mens utveckling än de föregående trehundra åren tillsam­mans. Konstantins beslut att gynna en tidigare förtryckt minoritetsreligion ledde till en både andlig och politisk nystart för romarriket. Trosbekännelsen som slogs fast vid kyrkomötet i Nicaea år 325 i närvaro av kejsaren själv gäller än i dag, 1 700 år senare.

Synen på Konstantin har dock skiftat genom historien: Var han en religiös visionär eller snarare en cynisk makt­människa? Såg han verkligen ett kors på himlen, var målet att kristna imperiets samtliga invånare, och ska grundan­det av Konstantinopel uppfattas som ett medvetet brott med det hedniska Rom? Källorna är motstridiga, tendensi­ösa och fulla av luckor.

Här skildrar för första gången en svensk antikve­tare Konstantin och hans tid, i ljuset av äldre och nyare forskning. Det är en berättelse om hur ett tusenårigt rike ömsade skinn och slog in på en helt ny väg som påverkat religion, politik, konst och arkitektur fram till våra dagar. De skiftande tolkningarna är bitvis förbluffande. Var tid har haft sin syn på Konstantin, men som historisk portalfi­gur framstår han som ständigt aktuell ute i Europa.

"Klynnes styrka är att han skickligt använder arkeologi och propaganda som mynt för att komplettera de opålitliga källorna till ett sammanhållet, välskrivet och väl beforskat historieverk."BTJ 

Hannibal från Karthago har alltsedan antiken räknats till historiens skickligaste fältherrar. Hans ledaregenskaper och taktiska överlägsenhet på slagfältet ledde till en lång rad lysande segrar mot romarriket. Genom att föra sin armé från Spanien över Alperna och in i Italien tog han initiativet till andra puniska kriget år 218 f.Kr. Kraftmätningen, av romarna kallad Hannibalkriget, slutade efter sjutton års lidande med total romersk seger.

Antikvetaren Allan Klynne skildrar i denna bok Hannibals liv och karriär som härförare samt den invecklade konfliktens olika perspektiv. Här finns några av antikens mest berömda scener, bland annat bergsbestigande stridselefanter, slaget vid Cannae och Arkimedes död i Syrakusa. Kriget fick ödesdigra följder: Karthagos tid som stormakt var över medan Rom klev fram som Medelhavets härskare.

En bok för alla som vill lära sig grunderna i det latinska språket. Här bjuds också romersk kulturhistoria och en inblick i det latin som alltjämt omger oss. Kunskaper i latin öppnar dörren till Europas kulturhistoria från antiken till modern tid. Till den romerska – och den grekiska – världen under antiken, men även till idéer hos människor under medeltiden och renässansen. Tankar som fortfarande utövar stort inflytande på västerländsk kultur och världsuppfattning. Latin– en introduktion är en klassisk bildningsbok och reselektyr för såväl fåtöljen som ryggsäcken.  

Boken har belönats med utmärkelsen Svensk Bokkonst för sin grafiska form.

"Jag har älskat latin ändå sedan gymnasietiden i Grekland. Jag kommer alltjämt ihåg första meningen i första boken. Regina rosas amat. Jag är tacksam att det nu finns en bok som är den perfekta fortsättningen på en gammal kärlek." Theodor Kallifatides

"Andreas Nordin, klassiker och van pedagog, har skrivit en gedigen och attraktiv lärbok i latin. Det är en typografiskt och formmässigt ovanligt vacker bok som kan fungera både i folkbildning, skola och för enskilda studier." Eva Nylander, BTJ

”Det är svårt att koppla loss latinet från dess historia, och man kan även läsa den här boken som en historiebok. Mellan de grammatiska avsnitten kommer lättlästa skildringar av det antika Rom, med allt från dess politiska historia, matkultur, mode och kvinnohistoria till namnskick och religion.” Maria Arnstad, Språktidningen

Nominerad till Stora Fackbokspriset 2024

»En pärla för nördar.« M magasin

»Latin – handbok i odödlighet är […] nästan lika mycket en berättelse om vår civilisations framväxt som om latinet i sig.« Språktidningen

Hur gick det till när latinet blev ett världsspråk? Och hur kommer det sig att vi än idag fascineras av ett språk som inte längre talas?

När romarriket var som störst sträckte det sig över enorma ytor, och med expansionen följde imperiets språk – latinet förenade människor och användes för att sprida information över stora avstånd. När kristendomen etablerades fifick språket ytterligare skjuts, i kyrkliga sammanhang, över ännu större områden.

Efter imperiets fall levde latinet vidare, men inte på samma sätt som andra språk. Genom seklerna utvecklades det istället till något annat, något större – en idé så hållbar att den framstår som odödlig.

I denna bok berättar Karin Westin Tikkanen, docent i latin, om latinets spännande utveckling. Det blir en berättelse som flflätar samman 2 500 års historia om språk, litteratur, politik och religion, från antiken fram till våra dagar.

"Jag fullkomligen sörplar i mig hennes text"

Fokus

”Alla som är intresserade av romarriket borde läsa Roms kejsare. Beard är den perfekta historieberättaren.”

New York Times

Grymma, galet rika och maktfullkomliga – så beskrivs ofta det antika Roms kejsare. Men vilka var de egentligen, och vad innebar det att styra över ett av de mäktigaste imperierna världshistorien skådat?

I den internationella succén SPQR berättade Mary Beard om det antika Roms tusenåriga historia. Med sin nya bok riktar hon fokus mot de härskare som ledde riket, från Julius Caesar (mördad 44 f.Kr.) till Alexander Severus (mördad 235 e.Kr.), hon gör upp med myter och skapar ett mer nyanserat porträtt av antikens mest glorifierade figurer.

Vilken makt hade kejsaren egentligen? Varför blev så många kejsare avrättade? Vilka var det som drog i trådarna bakom kulisserna, och hur gick det ens att styra över ett så enormt rike?

Än en gång visar Mary Beard varför hon är en av vår tids främsta historieförfattare. I Kejsare av Rom berättar hon Romarrikets historia som den aldrig berättats tidigare. En bred, lärd och underhållande bok om ett av historiens mest kända jobb.

Hur kristnades den antika världen?

Genom ett okristligt söndrande och härskande. Det storslagna Serapistemplet i Alexandria jämnades med marken och återstoden av det mytomspunna biblioteket förstördes. Statyer över de gamla gudarna skändades. Matematikern Hypatia överfölls på öppen gata av de gudstroende och flåddes levande. Den antika litteraturskatten försummades eller brändes.

Det här är berättelsen om kristendomens uppgång och den antika kulturens fall. Vittnesmålen bärs fram av de filosofer som tog sin tillflykt till Persien när kätterska läror förbjöds och akademin i Aten slogs igen. Och av de kristna som för sista gången blickade upp mot Athenas bildstod innan templet föll samman, och såg det sista exemplaret av Demokritos skrifter innan pergamentet skrapades blankt.

Bok III skildrar förvirringen efter mordet på Caesar och går fram till Decimus Brutus nederlag ett och ett halvt år senare. Bok IV behandlar tiden från 43 f.Kr., då Octavianus, Antonius och Lepidus ingår ett förbund (det andra triumviratet), fram till slaget vid Philippi 42 f.Kr., då Caesars mördare Brutus och Cassius besegras. Bok V leder fram till Pompejus Magnus son Sextus Pompejus död 35 f.Kr. Under de återstående åren fram till Octavianus (kejsar Augustus) trontillträde 27 f.Kr. upplöstes det andra triumviratet, oenigheten mellan Octavianus och Antonius växte, och Octavianus besegrade till slut Antonius och dennes bundsförvant drottning Cleopatra i slaget vid Actium 31 f.Kr. Skälet till att Appianus avslutar Romerska inbördeskrig vid år 35 anses vara att han skildrade följande händelser i sitt verk om Egypten, vilket tyvärr ej bevarats till våra dagar.

Översättaren Ingemar Lagerström är före detta gymnasielärare i moderna språk och en av våra främsta kännare och översättare av antikens litteratur. Hans översättningar, både från latin och forngrekiska, har kritiker förärat omdömen som mästerligt , praktfullt arbete , lysande och njutbar svenska .

Goterna, de viktigaste folken i sammanhanget, hade kommit från floden Weichsels mynning och slagit sig ned i södra Ryssland, där de delades upp i ostrogoter (östgoter) och visigoter (västgoter). De senare gick på 370-talet över Donau, samt intog staden Rom år 410, för att därefter slå sig ned i Gallien (nu Frankrike) och bilda Västgoternas rike . År 476 lät den germanska kungen Odovakar avsätta Väst­roms siste kejsare, Augustulus, och utropa sig till Italiens kung. År 493 besegrades han dock av ostrogoternas kung Theoderik den Store, vars rike därefter bestod av Italien och norra Balkan. I Frankrike blev frankerna vid denna tid allt mäktigare. Östroms kejsar Justinianus I återerövrade bl. a. Italien från ostrogoterna år 552. Italien erövrades dock några år senare delvis av langobarderna, och andra folk gick från norr ned i Mellan- och Sydeuropa. Därmed var Västromerska riket blott historia.

Under 600-talet erövrade araberna Syrien, Palestina och Egypten. År 711 behärskade de hela Nordafrika. De härjade i Mindre Asien och grekiska övärlden, och försökte även erövra Byzantion. Östromerska rikets kamp mot araberna fortsatte under flera århundraden ända till Byzantions fall år 1453, det år som brukar betecknas som Östromerska rikets slut.

Prokopios, från Caesarea i Palestina, har av många betraktats som senantikens främste historiker. Han föddes omkring år 500 e.Kr. och dog 554 eller något senare. Han var således runt 27 år gammal när Justinianus, vars tid han skildrar, uppsteg på Östromerska rikets, det vill säga Byzantinska rikets, kejsartron år 527. Hans skrifter om de krig som kejsaren förde kallas Bella, vilket är det latinska ordet för Krigen . De krig han skriver om är tre till antalet, nämligen kriget mot perserna i öster (Bok 1-2), mot vandalerna i Nordafrika (Bok 3-4), och mot goterna i Italien (Bok 5-7). En åttonde bok är ett tillägg som behandlar händelser i olika delar av riket fram till år 554. Prokopios skildringar av dessa krig anses vara den främsta källan för vår kunskap om dem.

Catilinas sammansvärjning 63 f. vt. blev en händelse som inte bara banade väg för Ciceros karriär utan också på ett brutalt sätt förebådade både Caesar och den romerska republikens fall. 

De dramatiska händelserna föranledde Sallustius själv anhängare av Julius Caesar att skriva en bok på ämnet och de fick Cicero att tillägna ett antal berömda tal till den process han själv drev gentemot Catilina. 

Som alltid i Rom fick makt­spelet ett blodigt slut. Catlina och den armé han samlat för att störta republiken höggs ner till sista man vid Pistoria av republikens styrkor i januari 62 f. vt.

I efterspelet gjorde Catlinias samtida, personer som Pompejus och Julius Caesar, allt för att fjärma sig från ­Catilina. Men det fanns anklagelser också gentemot Caesars beröringspunkter med kuppmakaren. 

I boken Catilina ges efterlängtade nyöversättningar av samtliga antika källor, både från latin och grekiska, till de händelser som utspelade sig kring Lucius Sergius Catilina. 

Översättning, förord och noter är författade av Alexander Andrée, universitetslektor i latin vid Lunds universitet.

»Dick Harrison ... skriver med sin sedvanliga kombination av förstklassiga historiekunskaper, ledigt flytande stil, och referenser till senare kultur.« BTJ

Ingen kan undgå att känna till hans namn, mannen som gav upphov till titeln kejsare - Caesar. Odödliggjord genom såväl namnet som filmer, pjäser, Asterix-album och inte minst gärningen som Roms härskare. Hans rykte som fältherre och statsman saknar motstycke. Han besatt en ovanlig förmåga att agera taktiskt såväl på slagfältet som i politiken. Detta skulle få honom att gå långt för långt enligt vissa.

I denna behändiga biografi över mannen som blev ett begrepp, Gaius Julius Caesar, tecknar Dick Harrison bilden av människan bakom myten. Det är en motsägelsefull bild, eftersom somliga har betraktat Caesar som en tyrann medan andra har sett honom som en hjälte. Harrisons översiktliga grepp visar på orsakerna till de djupa avtryck Caesar har satt i historieböckerna.

”Faktaspäckat och innehållsrikt.””Utmärkt inför romresan.””Den här skulle jag haft innan jag reste till Rom.”

Röster från läsare

Spartacus slavuppror, eller Spartacus-kriget som det kallas i de antika källorna, räknas som antikens största slavuppror.

Revolten började med att ett sjuttiotal gladiatorer sommaren 73 fvt rymde från en gladiatorskola i den italienska staden Capua, och växte sedan till ett fullskaligt uppror med kanske så många som hundra tusen befriade slavar under Spartacus befäl. I nästan två års tid lyckades de försvara sig mot Roms övermakt och segra i nio drabbningar mot reguljära romerska trupper. Till slut krävdes det tio legioner - en lika stor styrka som Caesar använde vid erövringen av Gallien - för att krossa revolten.

Allan Klynne sätter här den förrymde slaven i sitt historiska sammanhang och berättar med inlevelse om hur myten om Spartacus har utvecklats och vilken relevans som historien har än i dag. Spartacus och slavkriget som skakade Rom lyfter fram människorna i den romerska slavekonomin, gladiatorernas roll i det romerska samhället och den turbulenta politiska situation romarriket befann sig i vid tiden för Spartacus-kriget