På författaren Prokopios tid, femhundratalets första del, då de händelser utspelas som han berättar om i detta verk, hade romerska riket funnits till i tusen år. Från och med rikets delning år 395 fram till senare delen av kejsar Justinianus regering 527 565 utkämpade Östromerska riket ständiga krig mot perser, hunner och germanska folk. Under kejsar Justinianus återerövrades bland annat Nord­afrika från vandalerna och Italien från goterna. Efter hans död gick dock delar av dessa områden åter förlorade. Under åren 379 531 plågades Persien av tronföljdsstrider och inre oro, samt av ständiga strider med Östromerska riket. Chosróes, som regerade 531 579 brukar betraktas som den främste av de sasanidiska kungarna. Per­siens kung Chosróes och Östromerska rikets kejsar Justi­nianus (527 565) är således de stora namnen under de mäktiga rikenas rivalitet som Prokopios skildrar i Perserkrigen.

På författaren Prokopios tid, femhundratalets första del, då de händelser utspelas som han berättar om i detta verk, hade romerska riket funnits till i tusen år. Från och med rikets delning år 395 fram till senare delen av kejsar Justinianus regering 527 565 utkämpade Östromerska riket ständiga krig mot perser, hunner och germanska folk. Under kejsar Justinianus återerövrades bland annat Nord­afrika från vandalerna och Italien från goterna. Efter hans död gick dock delar av dessa områden åter förlorade. Under åren 379 531 plågades Persien av tronföljdsstrider och inre oro, samt av ständiga strider med Östromerska riket. Chosróes, som regerade 531 579 brukar betraktas som den främste av de sasanidiska kungarna. Per­siens kung Chosróes och Östromerska rikets kejsar Justi­nianus (527 565) är således de stora namnen under de mäktiga rikenas rivalitet som Prokopios skildrar i Perserkrigen.