Dag Sebastian Ahlander – författare

Ett fascinerande porträtt av en mytomspunnen nationalhjälte!

Nominerad till Stora Fackbokspriset 2016.

»Lysande.« Bibliotekstjänst

»En av de bästa böcker jag läst ... jag är helt tagen.« Micael Bydén, överbefälhavare i Försvarsmakten

Gustaf Mannerheim hade kämpat sig igenom familjekatastrofer, en svår uppväxt, ekonomiska bekymmer och gjort karriär som general i den kejserliga ryska armén. 50 år gammal tvingades han fly undan ryska revolutionen. Ensam och utblottad trodde han själv att karriären var slut. Men den hade inte ens börjat. Gustaf Mannerheim blev Nordens störste militär och statsman. Under tre krig räddade han Finland undan Sovjetunionen.

I sitt porträtt av Mannerheim skildrar diplomaten och författaren Dag Sebastian Ahlander denne nationalhjältes närmast osannolika liv. Vad var det som drev honom framåt?

Genom Mannerheims levnadsöde får vi även en klar bild av Finlands moderna historia. Den är dramatisk och ödesmättad, så annorlunda den svenska. Ändå är länderna nära hoptvinnade av 600 års gemensam historia.

»Underhållande läsning för oss som älskar våra boksamlingar och antikviteter« Populär Historia

"Jag skriver allt detta för att ni skall förstå hur omtumlande, för att inte säga traumatisk, denna flytt var för mig. Att tvingas göra mig av med så många böcker, uppskattningsvis något under hälften av hela samlingen, kändes skrämmande. Det var som att säga upp vänskapen med tusentals gamla vänner och radera sitt minne. Det var att tappa fotfästet."

Hur ska man gå till väga när det är dags att lämna sitt hus efter många år? När vare sig barnen eller någon annan är intresserade av de gamla släktklenoderna och den stora boksamlingen?

Med en stor portion humor berättar författaren Dag Sebastian Ahlander om sina svagheter och tillkortakommanden i det fysiskt ansträngande arbetet att tömma en välfylld källare och vind samt ett stort uthus dit ingen längre vågade sig in.

Tidvis befarar han att denna sista flytt kommer att leda till hans död. Men han överlever och tar sig igenom den många insikter rikare. En viktig slutsats är att vi har alldeles för många saker och att vi inte heller vet vad vi har. Men kanske än viktigare är att förbereda sig för livets olika faser i god tid. Det är lättare sagt än gjort – och ingen kommer undan!

»Som läsare får vi bra inblick i några av de mest framträdande teorierna kring undergången. Framställningen är kunnig, pedagogisk och tydlig. Precis så som en populärvetenskaplig bok ska vara.« KRISTIANSTADBLADET

Romarrikets undergång tillhör historiens stora händelser. Dit ned, femtio generationer tillbaka i tiden, når vårt moderna samhälles rötter. Där finner vi en värld präglad av rationellt tänkande och demokratiska ideal. En värld styrd av människor med rösträtt, snarare än av gudar och storkungar. Romarna blev så framgångsrika, att de i början av vår tideräkning hade lagt under sig hela Medelhavsområdet.

Men inget träd växer upp i himlen. Med romarrikets undergång år 476 e.Kr. var det antika dramat över. Ett världsrike hade fallit samman, världen krympte, fälten växte igen och människorna värmde sig vid lägereldarna. Den långa medeltiden hade börjat.

Hur kunde ett så stort och framgångsrikt samhälle bara bryta samman och försvinna? Vilka var orsakerna? Pandemier, klimatkriser och folkvandringar? Höga skatter eller personlig dekadens? Och kan det hända igen?

I Romarrikets undergång för författaren Dag Sebastian Ahlander ett underhållande och tankeväckande resonemang om vilka lärdomar som går att dra av det mäktiga rikets sammanbrott.

Kampen mellan det demokratiska Aten och det despotiska Persien stod för 2 500 år sedan. Det var en strid mellan två skilda kulturer som till allmän förvåning slutade med grekernas seger. Det var först efter perserkrigen efter år 479 f.Kr. som Aten trädde fram som den ledande demokratiska statsbildningen i spetsen för ett femtiotal likasinnade stadsstater. Aten blev den första demokratin i historien och här föddes den västliga kulturen, vars grundpelare vi lever med än idag.

Atens demokratiska experiment varade bara i 170 år, och det skulle dröja två årtusenden innan folkmakten på nytt blev ett ideal. Som jämförelse har vår svenska demokrati varat i drygt 100 år, endast en flämtning i mänsklighetens långa historia.

I De gamla grekerna - och vi skildrar Dag Sebastian Ahlander ursprunget till några av vårt samhälles grundvärderingar, såsom värnandet av individens frihet, rättsstaten och demokratin. Det är en ovärderlig kunskap när vi nu går in i en period av stor internationell oro och laglöshet.

Hur kunde det gå så illa?

År 1808 stod Sverige vid avgrundens rand och kämpade för sin överlevnad i krig på tre olika fronter: i söder mot Napoleon, i väster mot Danmark och i öster mot Ryssland. Napoleon och tsar Alexander I hade gjort upp om att stycka Sverige utmed Motala ström. Allt höll på att ta en ända med förskräckelse.

När läget var som mörkast i augusti 1810 valde Sveriges rikstag under slumpmässiga former en okänd tronföljare: den franske marskalken Jean-Baptiste Bernadotte, en verklig joker i leken. En ny tid tog sin början.

I sin bok Sverige vid avgrunden skildrar diplomaten och författaren Dag Sebastian Ahlander ett stycke omvälvande svensk historia. Ahlander har tidigare bland annat skrivit en kritikerrosad biografi om Gustaf Mannerheim.

Gustaf Mannerheims liv överträffar det mesta som en ung människa kan drömma om. Ändå drabbades han som ung av den ena motgången efter den andra. Två gånger blev han avstängd från skolan på grund av dåligt uppförande.18 år gammal stod han ensam i världen utan pengar, betyg eller avslutad skolgång. Vad skulle det bli av denna värsting? Den unge Gustaf kom från en olycklig familj. Hans pappa spelade bort familjens pengar och flydde till Paris. Mamman dog av brustet hjärta och de sju syskonen Mannerheim skingrades.  Själv gjorde Gustaf karriär i det kejserliga Ryssland och blev general i det land som ockuperat Finland 1809. År 1917 flydde han den ryska revolutionen och återvände, 50 år gammal, ensam och utfattig till ett självständigt Finland. Men då hade Gustaf Mannerheims stora insatser i livet ännu inte börjat. År 1918 blev han Finlands befriare, riksföreståndare 1919, fältmarskalk 1933 och överbefälhavare i två krig 1939 och 1941 samt President åren 1944 till 1946. Tala om revansch! När Finlands öde stod på spel kallade man alltid på Mannerheim. Under år 1944 befann sig Finland i krig med såväl Stalins Sovjet-Ryssland, Churchills England och som Hitlers Tyskland, en fasansfull kombination. Vi har Gud och Mannerheim, ryssarna har ingenting, jublade soldater som förblev obesegrade in i det sista. Tack vare Mannerheims ledarskap lyckades han rädda Finland tre gånger när det såg som mest hopplöst ut. Annars hade landet kunnat bli en ryskokuperad kommunistdiktatur precis som länderna i Östeuropa som inte återfick sin frihet förrän Berlinmurens fall år 1989. Gustaf Mannerheims liv är ett stort drama liksom Finlands historia. Hans liv utspelade sig mellan det gamla svenska samhället, det kejserliga ryska enväldet och den nya finska demokratin.

Dag Sebastian Ahlander är pensionerad generalkonsul och ambassadör. Under de dramatiska åren 1989 till 1992 då Sovjetunionen föll samman verkade han i Mannerheims ryska miljö i S:t Petersburg och besökte varje sommar Karelska näset där Mannerheim utkämpade sina stora strider. Han skrev 2016 vuxenbiografin Gustaf Mannerheim som blev en stor framgång. Han har tidigare skrivit tolv historiska biografier för unga läsare.

Att få barnbarn är en omvälvande upplevelse. Livet bjuder än en gång upp oss till dans. Detta är den sista stora omstarten i livet. Men hur blir man en bra morfar eller farfar? Det finns ju inte några barnbarnavårdscentraler (BBVC) att få hjälp av. 

Dag Sebastian Ahlander delar lustfyllt med sig av en rad oväntade och tänkvärda råd om hur du får en mer engagerad roll i dina barnbarns liv och vardag, men han beskriver också rörande morfarsupplevelser. Som när ett barnbarn ber morfar visa hur man lägger benen på ryggen eller vad händer när man lägger nästan i blöt.

En humoristisk gå-bort-present till alla nyblivna mor- och farföräldrar.

Dag Sebastian Ahlander är författare och diplomat. Han skrev Lilla Morfar och Farfarboken för att det inte fanns några realistiska böcker om att vara morfar eller farfar. Tidigare har han bland annat skrivit bästsäljaren Handbok för glada gubbar och uppföljaren Tänkebok för Glada Gubbar.

”För vem skriver du egentligen? Du är en svensk flicka som bor i Ryssland och skriver på tyska. Vem tror du någonsin kommer att läsa dina dikter?” Edith Södergran hade för första gången visat sina dikter för en utomstående när hon fick detta fräna omdöme. Hon som hade hoppats på beröm! Som tur var gav hon inte upp utan gjorde ett försök att skriva på sitt modersmål – svenska.I Fönster mot kosmos skildras poeten Edith Södergrans märkliga livsöde. Hon växte upp i Sankt Petersburg i Ryssland, gick i en tysk skola, tillbringade somrarna i finska Karelen och hade svenska föräldrar. Hon drabbades av den fruktade sjukdomen lungtuberkulos redan som sjuttonåring. Hennes vuxna liv kom att bestå av dyrbara friska stunder mellan sjukdomsutbrott och sanatorievistelser. Under sitt korta liv hann hon ändå uppleva kärlek och stark vänskap lika väl som besvikelser och isolering, litterära framgångar och skoningslös kritik. I hennes dikter känner unga än idag igen sin egen längtan och känsla av utanförskap.Edith Södergran frigjorde svensk dikt från den bundna formen och öppnade fönster mot kosmos från nordens lyrikscen. Hon blev 1900-talets främsta förnyare av svensk poesi och en portalfigur i det som kallas den lyriska modernismen. Få förstod hennes storhet under hennes livstid, men efter sin död har hon fått en stor läsekrets och blivit en kultfigur för poeter i både Sverige och Finland.Författaren berättar entusiasmerande om historien och människorna i den, både världshändelser och vardag levandegörs skickligt. Boken ingår i en serie historiska biografier för ungdom, kan användas som bredvidläsning i skolan och passar även att sätta i händerna på en historieintresserad tonåring.Ålder: 12 och uppåt

När lille Carl var fyra år fick han en alldeles egen rabatt. I den skötte han omsorgsfullt sin allra första växt - en smultonplanta. Pappa Nils satt i timmar i trädgården och berättade för sin nyfikne son om "växtfolket".I Blomsterkungen - boken om Carl von Linné skildras, i vardagsnära ton och med sinne för de små detaljerna, hur detta barns intresse för naturen ledde till storverk. Den livliga gestaltningen får nässlorna att bränna på läsarens hud, vi är med Carl när han efter oändligt vandrande i sumpmarker, mygg- och knottbiten, kall och blöt, hungrar efter mat och längtar hem.Ahlanders berättelse griper tag och ger oss ett lödigt porträtt av en av Sveriges största vetenskapsmän - en liten kvicktänkt man som trivdes omgiven av sina ovanliga djur: tvättbjörn, hermelin, markatta och papegoja och som livet igenom var beroende av sin dagliga dos smultron!300-årsjubiléet till minne av Linnés födelse inleds år 2007. Dag Sebastian Ahlander är född 1944, har varit verksam som diplomat och generalkonsul. Han debuterade 1997 som barnboksförfattare med Kristina - Drottningen som gjorde som hon ville, den första boken i serien "Svenska européer" (Natur och Kultur).

Den heliga Birgitta levde 1303-1373. På ett för barn och ungdomar spännande och medryckande sätt berättar författaren om Birgittas liv från det hon var tre år. Hennes uppväxt på Finsta Gård i Uppland, äktenskapet med Ulf Gudmarsson i Ulvåsa. Om hennes himmelska uppenbarelser (som var verklighet för människor på den tiden) och om hur hon som änka 1349 reste till Rom, där hon så småningom blev helgonförklarad. Och hur hennes kropp efter hennes död fördes till klostret som hon stiftat i Vadstena.

Vårt förhållande till religionen idag, skriver författaren i sitt efterord, är så fullständigt annorlunda jämfört med hur det var på 1300-talet. Dåtidens människor levde i ett spänningsfält mellan Himmel och Helvete. På 1300-talet fanns det genom Kyrkan en fungerande europeisk gemenskap. I denna värld framträdde Birgitta som vår kanske största europeiska personlighet någonsin. För de européer som är katoliker, och det är de flesta vilket vi lätt glömmer, är hon fortfarande ett viktigt helgon. Tusentals européer vallfärdar årligen till Vadstena i Östergötland för den heliga Birgittas skull. Därför är det viktigt att barn och ungdomar lär känna henne. Liksom boken om drottning Kristina har denna bok många användningsområden, inte minst som högläsningsbok med potential till verkligt intressanta samtal.

Boken ingår i serien Svenska européer.

Nobelpriset har gjort Alfred Nobel (1833-1896) till Sveriges mest kända namn utomlands. Som uppfinnare och företagsledare hade Nobel stora framgångar. Han beviljades 355 patent och grundlade 93 företag runt om i världen, men som privatperson blev han aldrig lycklig.En bok om pojken Alfred och hur han växte upp i Sankt Petersburg i mitten av 1800-talet och så småningom blev uppfinnare. Hur upptäckten av dynamiten gick till och hur han grundade företag runt om i världen. Alfred Nobel dog den 10 december 1896. I sitt testamente skapade han det pris som sedermera skulle göra hans namn odödligt ute i världen. Sedan 1901 delas Nobelprisen ut den 10 december varje år.Dag Sebastian Ahlander (text) debuterade 1997 med Kristina. Drottningen som gjorde som hon ville. 1998 kom Karl XIV Johan. Den franske soldaten som blev kung av Sverige och 1999 Birgitta. Flickan från Finsta som blev helgon i Rom.Om Karl XIV Johan skrev Kristin Hallberg i DN bl.a. "Diplomaten Dag Sebastian Ahlander har skrivit en intressant bok om den förste Bernadotten. Det är imponerande att kunna göra en så livfull och läsvärd skildring av en till synes så tråkig person som Karl XIV Johan. Liksom boken om drottning Kristina har denna bok många användningsområden, inte minst som högläsningsbok med potential till verkligt intressanta samtal."Fibben Hald (bild): Genom konstnären Fibben Halds bilder lär vi känna Alfred Nobel, hans familj och miljö. Hald har genomgående fått strålande recensioner för sina bilder till Ahlanders tidigare böcker i serien.

I över 300 år har Karl XII märkliga livsgärning fascinerat omvärlden. Det blev den franske författaren Voltaire som skrev den första biografin över honom. Sedan dess har fler böcker publicerats om Karl XII än om någon annan svensk. I den här boken får vi lära känna människan bakom makten och myten.Karl XII var den ende sonen till en inbunden och sträng, men ändå omtyckt härskare. Vid elva års ålder blev Karl moderlös, vid dryga fjorton faderlös och därmed kung. Vid femton års ålder förklarade riksdagen Karl XII myndig.Sverige framstod som ett lätt byte med en tonåring på tronen. Danmark, Polen-Sachsen och Ryssland gjorde snart upp anfallsplaner som gick ut på att dela upp det stora svenska riket. År 1700 gick de till attack. Den artonårige Karl XII var tvungen att ta till vapen för att försvara det rike han ärvt.Den 13 april år 1700 lämnade Karl XII Stockholm för att bege sig ut i fält. Han skulle aldrig mer återse sin huvudstad. Året därpå stod han som segrare, men valde att fortsätta krigen istället för att sluta fred.Den karolinska armén var kanske dåtidens mest effektiva i Europa. Det allra viktigaste för stridsmoralen var att Karl XII själv alltid befann sig i främsta ledet och var ett föredöme för sina soldater. "Det är bara att gå på!" ropade kungen och soldaterna följde honom blint. År 1709 sårades Karl XII och kunde därför inte föra befälet i slaget vid Poltava, som blev det största svenska militära nederlaget någonsin.Efter Karls XII:s död fann man i hans ficka medaljen med Gustav II Adolf som han alltid burit med sig. "Jag har alltid försökt leva som den store Gustav II Adolf", brukade han säga. "Jag hoppas en dag få dö som han. " Och så blev det. Karl XII är den siste europeiske kung som dog i på slagfältet. Med honom gick den svenska stormaktstiden i graven.Ålder: från 9 år.

Dag Sebastian Ahlander är diplomat och författare. Debuterade 1997 som ungdomsboksförfattare med Kristina och har sedan dess skrivit ytterligare fem böcker om svenskar som blivit kända och omtalade i Europa. Han brukar även föreläsa om de historiska personer han skriver om.

Dag Sebastian Ahlander berättar levande och konkret om Gustav Vasas liv och hur det gick till när adelspojken Gustav Eriksson blev Sveriges första kung. Om hur han redan som skolelev på Stockholms slott visade upproriska sidor. Om hur han satt fången hos Kristian Tyrann i Danmark. Om hans hårda kamp för att få med sig dalkarlarna i upproret mot den danske kungen och hur riksdagen till sist valde honom till Sveriges kung den 6 juni 1523.Ålder: 9 år och uppåtDag Sebastian Ahlander (text) är diplomat och författare. Han debuterade 1997 som ungdomsboksförfattare med Kristina - Drottningen som gjorde som hon ville. Han har nu skrivit åtta böcker om svenskar som blivit kända i Europa.Fibben Hald (bild) har med sina kongeniala bilder gestaltat historiska personer i många barnböcker. Han är numera en av tolv ledamöter i juryn för det internationella Astrid Lindgren-priset.

Kristina var van att bestämma redan från det hon var liten. Hon var kung Gustav II Adolfs enda barn. När han stupade i slaget vid Lützen blev hon drottning – bara sex år gammal.Hon ville vara duktigare än alla pojkar. Därför lärde hon sig att rida, jaga och fäkta. Hon lärde sig också latin, grekiska, tyska, franska och italienska. Snart kunde hon mer än riksråden som styrde Sverige tills hon själv blev 18 år.När hon blev myndig visade hon genast att det var hon som bestämde. Riksråden ville fortsätta kriget mot Tyskland. Kristina ville ha fred. Det blev som hon ville.Riksråden tyckte att hon skulle gifta sig, men Kristina vägrade. "Jag bestämmer själv. Och jag vill inte", sa hon.En dag bestämde hon sig för att bli katolik. Men då kunde hon inte vara drottning av Sverige längre. Hon avsade sig kronan och reste till Rom. Kristina föddes 1626 och dog 1689.Kristina har fått många fina lovord av recensenterna:"En levande och lysande historieskildring. Tänk den som fått en sådan historiebok. ""… samtidigt brinner Dag Ahlander för den berättelse han presenterar och brand är en het och bra krydda som alltför ofta saknas i barn- och ungdomslitteraturen. Här driver hettan fram lusten att läsa precis allt om Kristina. "Boken ingår i serien Svenska européer. Dag Sebastian Ahlander är diplomat, generalkonsul i New York. Han debuterade 1997 som ungdomsboksförfattare med Kristina. Har tidigare givit ut En pappas dagbok och Spelet om Baltikum.

Den dramatiska berättelsen om den fattige fransmannen som blev kung av Sverige."Ingen har haft ett liv som jag!" lär Karl XIV Johan ha utropat på sin dödsbädd. Och hans liv var verkligen som en saga och också ett märkligt invandraröde.När franska revolutionen bröt ut 1789 kunde den fattige fransmannen Jean-Baptiste Bernadotte förverkliga sin dröm – att göra karriär som officer i Napoleons armé. Men Bernadotte och Napoleon tävlade om vem som var mäktigast och vem som skulle bestämma, och när Napoleon blev kejsare fick Jean-Baptiste finna sig i att stå i bakgrunden.En dag dök en svensk löjtnant upp hemma hos Bernadotte. Ville Jean-Baptiste bli svensk kronprins? Den svenske kung Karl XIII var barnlös och man sökte en efterträdare. Jean-Baptiste sa ja.Om allt detta berättar Dag Sebastian Ahlander på ett spännande och medryckande sätt för barn och ungdomar.Om Karl XIV Johan skrev Kristin Hallberg i DN bl a:"Diplomaten Dag Sebastian Ahlander har skrivit en intressant bok om den förste Bernadotten. Det är imponerande att kunna göra en så livfull och läsvärd skildring av en till synes så tråkig person som Karl XIV Johan…"Boken ingår i serien Svenska eruopéer.Dag Sebastian Ahlander är diplomat, generalkonsul i New York. Han debuterade 1997 som ungdomsboksförfattare med Kristina. Har tidigare givit ut En pappas dagbok och Spelet om Baltikum.

Ingen modern svensk är så välkänd utomlands som Raoul Wallenberg. Han ingrep på ett avgörande sätt i den stora europeiska tragedi som utspelade sig mitt i Europa – förintelsen. Han räddade direkt och indirekt omkring 100 000 judar undan döden.Ingenting i Raoul Wallenbergs liv pekade på att han skulle bli en hjälte. Men i juni 1944 fick han ett svårt uppdrag som skulle förändra hans liv: att rädda så många av Ungerns hotade judar som möjligt. Hela hans märkliga insats ägde rum mellan den 9 juli 1944 och 17 januari 1945. Han var då 32 år gammal. När Sovjetunionen befriade Budapest i januari 1945 var Wallenbergs uppdrag avslutat. Då greps han av den hemliga polisen NKVD och försvann i Stalins oöverskådliga system av fångläger som kallas Gulag. Vi vet än idag inte vad som hände Raoul Wallenberg.Dag Sebastian Ahlander debuterade 1997 med Kristina – Drottningen som gjorde som hon ville. 1998 kom Karl XIV Johan – Den franske soldaten som blev kung av Sverige, 1999 Birgitta – Flickan från Finsta som blev helgon i Rom och 2000 Alfred Nobel – Från fattiglapp till Nobelpris.Om Karl XIV Johan skrev Kristin Hallberg i DN bl.a. "Diplomaten Dag Sebastian Ahlander har skrivit en intressant bok om den förste Bernadotten. Det är imponerande att kunna göra en så livfull och läsvärd skildring av en till synes så tråkig person som Karl XIV Johan… Liksom boken om drottning Kristina har denna bok många användningsområden, inte minst som högläsningsbok med potential till verkligt intressanta samtal."

Drottning Margareta (1353–1412) var en stor europé – och en stor svensk. Hon var dotter till Valdemar Atterdag och föddes alltså som dansk prinsessa. Margareta växte upp hos den heliga Birgittas dotter Märta och så småningom blev hon drottning över både Sverige, Norge och Danmark. Hon lyckades med det som många nordbor drömt om – att stoppa det tyska herraväldet och skapa lag och ordning i ett enat Norden, som dessutom blev Europas största stat.I Margareta – Drottningen som visste vad hon ville levandegör Dag Sebastian Ahlander ännu ett stycke svensk historia. Han berättar om drottning Margaretas märkliga liv med ett brinnande engagemang och en trovärdighet som gör att läsningen roar både barn och vuxna.Dag Sebastian Ahlander är diplomat och författare. Han debuterade 1997 som ungdomsboksförfattare med Kristina och har sedan dess skrivit ytterligare fem böcker om svenskar som blivit kända och omtalade i Europa. Han har tidigare givit ut En pappas dagbok och Spelet om Baltikum.

Tänkebok för glada gubbar är den inspirerande uppföljaren till succéboken Handbok för glada gubbar. Här får alla gubbar i pensionsåldern ta del av 109 trösterika tankar för den fortsatta färden. Åren mellan 65 och 80 blir för många de bästa i livet. Man har lämnat arbetslivet bakom sig, men känner sig fortfarande pigg och nyfiken, har hygglig ekonomi och är fri att göra det man vill. Men man kan behöva några ord på vägen. Tänkebok för glada gubbar spänner över stort och smått i tillvaron och innehåller både handfasta råd och mer filosofiska och trösterika tankegångar om hur man kan förhålla sig till Livet och Döden. Med tankar som ”det är jobbet som vi har pensionerats från, inte livet”, ”den som springer långsammast vinner” och ”optimisten lever längre än pessimisten” lotsar Dag Sebastian Ahlander alla gubbar genom de gyllene åren efter 65. Till hjälp har han tagit många av de kloka människor som levt tidigare här på jorden; författare, filosofer och andra stora tänkare som formulerat livshållningar till glädje och tröst för andra!  ”Äntligen är jag för gammal för att dö ung.”