För 4400 år sedan stod en stenålderskvinna på krönet av en ö vid Östersjön. Hon sträckte handen mot månens skära i solnedgångsljuset, måttade vinklar, räknade och ristade in tecken på ett bräde. Kvinnan var en tidig völva, en prästinna som ledde blodiga offerritualer, företog anderesor, spådde framtiden och förutsåg årens gång med kalenderns hjälp. Völvornas uråldriga kunskap vore till största delen förlorad om inte den här stenålderskvinnan hade gjort något unikt. I öns berghällar knackade hon in hundratals figurer, kalendariska tecken, gudabilder och hela sin världsbild. De spektakulära Släbroristningarna utanför Nyköping har gäckat forskare över hela världen sedan de upptäcktes 1984, men äntligen har de avlockats sina hemligheter.


I Månvölvan berättar den prisbelönade och kritikerrosade arkeologen och författaren Jonathan Lindström om det banbrytande tolkningsarbetet och om den fantastiska inblick vi får i en spränglärd stenålderskvinnas tankevärld. Upptäckten att ett vetenskapligt tänkande existerade i Skandinavien långt före antiken skriver inte bara om historien, den tvingar oss också att försöka förstå hur människans vetenskapliga förmåga utvecklades och hur den fungerar idag.

För 4400 år sedan stod en stenålderskvinna på krönet av en ö vid Östersjön. Hon sträckte handen mot månens skära i solnedgångsljuset, måttade vinklar, räknade och ristade in tecken på ett bräde. Kvinnan var en tidig völva, en prästinna som ledde blodiga offerritualer, företog anderesor, spådde framtiden och förutsåg årens gång med kalenderns hjälp. Völvornas uråldriga kunskap vore till största delen förlorad om inte den här stenålderskvinnan hade gjort något unikt. I öns berghällar knackade hon in hundratals figurer, kalendariska tecken, gudabilder och hela sin världsbild. De spektakulära Släbroristningarna utanför Nyköping har gäckat forskare över hela världen sedan de upptäcktes 1984, men äntligen har de avlockats sina hemligheter.


I Månvölvan berättar den prisbelönade och kritikerrosade arkeologen och författaren Jonathan Lindström om det banbrytande tolkningsarbetet och om den fantastiska inblick vi får i en spränglärd stenålderskvinnas tankevärld. Upptäckten att ett vetenskapligt tänkande existerade i Skandinavien långt före antiken skriver inte bara om historien, den tvingar oss också att försöka förstå hur människans vetenskapliga förmåga utvecklades och hur den fungerar idag.

För 4400 år sedan stod en stenålderskvinna på krönet av en ö vid Östersjön. Hon sträckte handen mot månens skära i solnedgångsljuset, måttade vinklar, räknade och ristade in tecken på ett bräde. Kvinnan var en tidig völva, en prästinna som ledde blodiga offerritualer, företog anderesor, spådde framtiden och förutsåg årens gång med kalenderns hjälp. Völvornas uråldriga kunskap vore till största delen förlorad om inte den här stenålderskvinnan hade gjort något unikt. I öns berghällar knackade hon in hundratals figurer, kalendariska tecken, gudabilder och hela sin världsbild. De spektakulära Släbroristningarna utanför Nyköping har gäckat forskare över hela världen sedan de upptäcktes 1984, men äntligen har de avlockats sina hemligheter.


I Månvölvan berättar den prisbelönade och kritikerrosade arkeologen och författaren Jonathan Lindström om det banbrytande tolkningsarbetet och om den fantastiska inblick vi får i en spränglärd stenålderskvinnas tankevärld. Upptäckten att ett vetenskapligt tänkande existerade i Skandinavien långt före antiken skriver inte bara om historien, den tvingar oss också att försöka förstå hur människans vetenskapliga förmåga utvecklades och hur den fungerar idag.