Fri Tanke – förlag

För 4400 år sedan stod en stenålderskvinna på krönet av en ö vid Östersjön. Hon sträckte handen mot månens skära i solnedgångsljuset, måttade vinklar, räknade och ristade in tecken på ett bräde. Kvinnan var en tidig völva, en prästinna som ledde blodiga offerritualer, företog anderesor, spådde framtiden och förutsåg årens gång med kalenderns hjälp. Völvornas uråldriga kunskap vore till största delen förlorad om inte den här stenålderskvinnan hade gjort något unikt. I öns berghällar knackade hon in hundratals figurer, kalendariska tecken, gudabilder och hela sin världsbild. De spektakulära Släbroristningarna utanför Nyköping har gäckat forskare över hela världen sedan de upptäcktes 1984, men äntligen har de avlockats sina hemligheter. I Månvölvan berättar den prisbelönade och kritikerrosade arkeologen och författaren Jonathan Lindström om det banbrytande tolkningsarbetet och om den fantastiska inblick vi får i en spränglärd stenålderskvinnas tankevärld. Upptäckten att ett vetenskapligt tänkande existerade i Skandinavien långt före antiken skriver inte bara om historien, den tvingar oss också att försöka förstå hur människans vetenskapliga förmåga utvecklades och hur den fungerar idag.

Hur kom det sig att så många debattörer och makthavare efter mordet på Fadime Sahindal 2002 förnekade och förminskade hederskulturen? I stället för att se hedersmordet för vad det var gjorde många politiker, intellektuella och opinionsbildare sitt yttersta för att blanda bort korten. Gudrun Schyman jämförde svenska män med kvinnoförtryckets talibaner i Afghanistan, inflytelserika journalister som Jan Guillou och Liza Marklund hakade på, och Mona Sahlin valde att tillsätta den stridbare sociologen Masoud Kamali som integrationsexpert. Debatten är annorlunda i dag, ett kvartssekel senare, men det kulturrelativistiska perspektivet har länge hindrat, och fortsätter att bromsa, arbetet mot hedersförtrycket. I Sveket – hederskulturen och förnekarna påminner Sakine Madon om hur det låtit i samhällsdebatten, och om vilka konsekvenser osynliggörandet av hedersförtrycket får.

Vad gör man om man vill lära sig mer om att få koll på sin ekonomi, men inte känner sig taggad på de böcker som finns? Man skriver en själv, förstås! Och det är precis vad den 15-årige aktiespararen och ekonomiintresserade Mika Fredholm har gjort.Inspirerad av YouTube-videor och andra sparproffs har Mika Fredholm författat sitt eget ekonomiska manifest, som vänder sig till alla ungdomar som vill bli bättre på att spara pengar och komma igång med att handla aktier och fonder. Han kallar det easynomics – spartips och ekonomiråd på ett språk som är lätt som en plätt att ta till sig.

För första gången på över två decennier finns det nu fler autokratier i världen än demokratier. Det är en utveckling som skett via röstsedeln där folkvalda ledare nedmonterat demokratin inifrån. De flesta människor vill ju leva i en demokrati, ändå har det öppna samhället svårt att skydda sig mot de auktoritära krafterna. Varför står demokratin så skyddslös? Och vad kan vi göra för att stärka dess motståndskraft? I Demokratins ödesstund: Till försvar för det öppna samhället sammanfattar filosofen och Svenska Akademien-ledamoten Åsa Wikforss, tillsammans med Mårten Wikforss, den samlade forskningen om de krafter som driver den globala demokratiska tillbakagången. Med utgångspunkt i utvecklingen i USA, Europa och Sverige visar de hur angrepp på vetenskap, medier och vedertagna normer hänger samman med framväxten av auktoritära rörelser. I boken kartläggs populismens mekanismer, propagandans förrädiska metoder, de digitala plattformarnas stjälpande logik och den ohämmade spridningen av desinformation. Samtidigt som läsningen tillhandahåller en bred översikt av den internationella forskningen på området erbjuder den också ett engagerat försvar för det öppna samhället. Wikforss och Wikforss resonerar kring möjliga vägar framåt och ger konkreta förslag på vad som faktiskt kan göras för att vända utvecklingen. Trots det allvarliga läget är bokens budskap i grunden hoppfullt: demokratins framtid är inte förutbestämd. Hur den utvecklas beror helt på de val vi gör. "Det som är slående med denna tredje autokratiseringsvåg är just att den bär frivillighetens prägel. Till skillnad från tillbakagången under 1970-talet har den inte i första hand skett genom revolutioner eller statskupper utan genom val – val av politiker som sedan använt sin makt för att stegvis nedmontera demokratin. De har exploaterat den inneboende svaghet som demokratin alltid burit på, nämligen det faktum att den med vett och vilja lägger makten att avskaffa sig själv i händerna på sina väljare."Ur Demokratins ödesstund

På bara några decennier har psykiatriska diagnoser blivit en självklar del av vår vardag. ADHD, autism, depression, utmattning och ångest präglar samtalet om vilka vi är och varför vi mår och agerar som vi gör. Men vad säger diagnosexplosionen egentligen om vår samtid? I Vem är normal? undersöker Fredrik Svenaeus varför allt fler människor får psykiatriska diagnoser. Är vi verkligen sjukare än tidigare? Eller använder vi diagnoser för att förstå livsproblem som egentligen handlar om något annat? Med utgångspunkt i medicin, filosofi, psykologi och samtidshistoria tecknar Svenaeus en ny bild av vår tids psykiska lidande. Resultatet är en skarp och tankeväckande uppgörelse med föreställningen att människans svårigheter alltid kan förklaras av hjärnan.

Dagens auktoritära populism ska inte förstås som liberalismens motsats, utan som en konsekvens av liberalismens egna inneboende motsägelser. Det är vad Slavoj Žižek hävdar i den här boken. Med utgångspunkt i den populistiska högerns samtida triumfer visar Žižek hur en radikalt marknadsorienterad libertarianism – som avvisar sociala, etiska och institutionella begränsningar i frihetens namn – tenderar att ge upphov till ökade former av statlig kontroll, censur och undantagspolitik.I essäer om vår tids teknofeodalism, den digitala övervakningsekonomin och framväxten av auktoritära kapitalistiska regimer blottlägger han hur frihetens språk används för att legitimera nya former av dominans. När marknaden upphöjs till högsta princip förvandlas löftet om individuell frigörelse gradvis till ett system av kontroll. Det vi bevittnar är inte en återgång till 1900-talets fascism, utan framväxten av en ny auktoritär ordning, formad av vår egen tids ekonomiska och politiska logik.

»Han är en ljusglimt i gudaskymningen.« - DN»Halldorf är förmodligen vår främste samtida pedagog när det gäller att förklara de långa och stora linjerna i relationen mellan religion och politik.«- Dagen»Därför, jag vågar faktiskt påstå det, är Makten och det heliga nödvändig läsning. Vi är många som talar om behovet av ökad bildning. Halldorf levererar den.«- ExpressenReligionen är tillbaka på den politiska scenen. Det märks i Washington och Moskva, i Mellanöstern och till och med i Sverige. Varför har politiska ledare, efter år av sekularisering, åter börjat anamma religionen som politisk kraft? Och varför tycks det fungera? Joel Halldorf menar att det hänger samman med att ideologierna förlorat sin attraktionskraft och politiken sina visioner. Luften har gått ur 1900-talets stora rörelser eftersom de tappat kontakt med det han kallar det heliga – något bortom uppdelningen mellan religiöst och sekulärt, som inte bara skänker livet mening utan också kan ge politiska rörelser kraft och riktning. I Makten och det heliga analyserar Halldorf den religiösa våg som sveper över världspolitiken och frågar vad som driver den – och hur den kan hanteras.

Från sjuttio- och åttiotalets modelljobb och musikframgångar till tjugotalets formgivning och smyckesdesign – Efva Attlings bidrag till Sveriges moderna kulturarv sträcker sig över tid, rum, genrer och medium. I Det finns bara en av mig får vi för första gången hänga med bakom kulisserna. Här skildras genom text och bild ett liv av kärlek, skaparglädje och kreativitet. Fram träder ett visuellt självporträtt som inte bara vittnar om Efvas arbete, utan gestaltar hennes syn på livet, skapandet och identiteten bakom varumärket. I centrum står Efvas klassiska motto Beauty with a thought: inte bara en designidé, utan en livshållning. Hennes bok är nämligen inte bara historien om en framgångsrik karriär. Det är berättelsen om att följa sin inre kompass – och om att våga göra det fullt ut i sitt enda liv.

»Det är en oerhört ambitiös och välskriven bok som vänder sig till en bred grupp av läsare med intresse för konflikten som sådan och hur vi i Sverige förhållit oss till den.« - BTJTrots att tre tusen kilometer skiljer Sverige från Israel, Västbanken och Gazaremsan har vårt land en anmärkningsvärt nära relation till regionen. Engagemanget i den israelisk-palestinska konflikten har gjort Mellanösternpolitiken till en av våra mest omdebatterade utrikesfrågor under efterkrigstiden – och utlöst hårda inrikespolitiska motsättningar. Från Stockholm till Jerusalem ger en genomgripande skildring av Sveriges relation till Israel och Palestina – från Tage Erlanders efterkrigsår till Ulf Kristerssons regering, från Israels grundande 1948 till det dagsaktuella kriget i Gazaremsan. Boken bygger på femton års forskning, tidigare opublicerat arkivmaterial och över hundra djupintervjuer med nyckelpersoner som format och bevittnat svensk Mellanösternpolitik. I Stockholm, Jerusalem, Washington och Ramallah berättar statsministrar, utrikesministrar, ambassadörer och ledande politiker om sina erfarenheter – och avslöjar vad som faktiskt utspelade sig bakom kulisserna under sju dramatiska decennier.

I vissa skeden av historien sker händelseutvecklingen så hastigt att den värld som tagits för given plötsligt faller samman. Rysslands krig mot Ukraina. Kinas växande makt. Ett USA där Trumps återkomst till Vita huset ytterligare vidgat de redan existerande sprickorna i den globala ordningens fundament.

Historiens återkomst: Europa och världsordningens sammanbrott beskriver den brytningstid vi nu genomlever i ett vidare historiskt sammanhang, mot bakgrund av försöken att under två sekel etablera en världsordning stabil nog att stå emot historiens flodvågor. Med den följer Martin Kragh upp succén med Det fallna imperiet.

»Bokens främsta styrka är beskrivningen av de komplicerade motiven bakom invasionen av Ukraina [...] Och där finns också Martin Kraghs viktigaste insikt om vår tid, nämligen hur historien inte bara finns till för eftertanke, utan också som en förevändning för våld.« - DN 3/10 2025, Leonidas Aretakis

»Kraghs genomgång är kompakt och tydlig. […] Läsningen låter oss förstå varför vår världsordning blivit en oordning.« - SvD 2/10 2025, Per Enerud

»Historiens återkomst är en folkbildande och tyvärr rykande aktuell bok.« - GP 1/10 2025, Martin Gelin »Kraghs bok är rik på fakta« - Expressen 2/10 2025, Ulla Gudmundson

När Vladimir Putin beskrev Sovjetunionens upplösning som 1900-talets största geopolitiska katastrof formulerade han i en mening en idé som kommit att prägla det moderna Ryssland: att förlusten av imperiet måste kompenseras genom återupprättad ordning och förnyad stormaktsstatus. I Om frihet sjöng jag i en grym tid samlas Martin Kraghs essäer om den ryska idévärld som vuxit fram ur imperiets sammanbrott, om minnet av Sovjetunionen, historieskrivningens politiska kraft och om de stormaktsdrömmar som fortsatt att forma den ryska självbilden. Efter de uppmärksammade böckerna Det fallna imperiet och Historiens återkomst fortsätter Kragh här sin analys av Rysslands historiska roll i världspolitiken.

Majdanupproret 2014, då ukrainarna vände sig mot den sittande Moskvatillvända presidenten, och Rysslands annektering av Krim som följde därpå, var bara den första heta fasen i vad som skulle bli en utdragen konflikt. När den fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022 stod det klart att vad som stod på spel inte bara var Ukrainas självständighet, utan också den europeiska säkerhetsordning som vuxit fram efter kalla krigets slut.Under mer än ett decennium har historikern och Rysslandskännaren Martin Kragh följt Ukrainakrigets utveckling i tidningsessäer och kommentarer. I denna bok samlas texter skrivna medan händelserna ännu pågår. Här analyseras krigets akuta militära och politiska förlopp såväl som de djupare historiska erfarenheter och maktanspråk som format konflikten. Tillsammans tecknar de bilden av det långa kriget i Ukraina, från Krimannekteringen och striderna i Donbass 2014 till den fullskaliga invasionen 2022 och krigets fortsättning idag.

Den ängsliga generationen går till botten med den psykiska ohälsa som breder ut sig bland unga. De som var barn i slutet av 00-talet växte upp med stora teknologiska och sociala förändringar: framväxten av smarta telefoner, selfiekultur och sociala medier. De är den första generation som vuxit upp i en skärmbaserad social miljö där engagemang och bekräftelse reduceras till vänförfrågningar och gilla-markeringar. Utifrån den senaste psykologiska och biologiska forskningen visar den amerikanske socialpsykologen Jonathan Haidt hur skärmarnas inträde stör barnens utveckling på fyra grundläggande sätt – sömnbrist, social brist, kognitiv fragmentering och beroende – och erbjuder konkreta råd till föräldrar, skolor, universitet, regeringar och till tonåringarna själva. Med lika delar samtida forskning och antik visdom blir Haidts ögonöppnande bok både en varningssignal och livboj.

I ständig dialog med tänkare från Platon och Aristoteles till Martin Heidegger och Walter Benjamin försökte Hannah Arendt förstå sin egen tid. Hon sökte ursprunget till andra världskrigets fasor, totalitarismen och förintelsen, men också den samhälleliga förflackning som följde på krigsslutet: den tilltagande konformismen, byråkratins utbredning, den ängsligt självupptagna massmänniskan och den genuina politikens tillbakadragande. I Hannah Arendt: Politiskt tänkande i mörka tider skildrar idéhistorikern Anders Burman Arendts liv och tänkande. Det är en berättelse om en egensinnig uttolkare av den auktoritära politik och rusande teknikutveckling som präglade hennes värld – och på allt fler sätt även vår.

»Det tog mig år att hitta till kryptoskandalens kärna. Försöket att omvandla en radioaktiv atoll till ett paradis åt kryptomiljonärer är lätt att avfärda. Men det enda som återstår i en värld där krig, den starkes rätt och klimatkrisen rusar fram otyglat, är desperation.«Det har beskrivits som ett kärnvapenkrig i det tysta, ett avskräckande krig för mänsklighetens bästa. När vätebomben Castle Bravo sprängdes över Bikiniatollen 1954 såg vittnen en andra sol stiga på himlen. Vit radioaktiv aska spreds med vinden över öarna och havet. De amerikanska och japanska krigsmakterna drev bort lokalbefolkningen från sina hem, splittrade familjer och samhällen. Öarnas korallkroppar sprängdes till pulver. På resa genom Oceanien berättar Victor Galaz om en region vars folk betalar priset för kolonialism, klimatkris och korrumperade drömmar om kryptoparadis. Historien växer fram bland människorna han möter: i deras protester och rättsprocesser mot globala stormakter, hos de överlevande, de unga studenterna, migranterna och poeterna. Deras värld präglas redan nu av de kriser som är på väg att drabba oss alla.

Från författaren till den moderna klassikern De gnostiska evangeliernaVem var han egentligen, den fattige mannen som inspirerade en helt ny religion och stöpte om världen? Frågorna kring världshistoriens mest omtalade människa är fler än svaren. Religionshistorikern Elaine Pagels har ägnat sitt liv åt att komma så nära sanningen som möjligt. Med denna bok har hon nått kulmen på sin resa.Här tecknas bilden av den sociala och politiska kontext i Judéen där Jesus verkade, såväl som av den kultur och de samhällen han kom att påverka i millennier efter sin död. Resultatet är ett djärvt försök att närma sig en lösning på det historiska mysteriet: Jesus.

När Erik Helmerson börjar sitt arbete som ledarskribent på Dagens Nyheter märker han att något nytt håller på att hända på internet. Våren 2011 är nätet en hetröd spis, och i mitten stormkokar kastrullen Twitter. I Vänsterns värsta år skildrar Erik Helmerson den svenska wokerörelsens uppgång och fall. Det är en berättelse om hur Twitterdreven, cancelkulturen och ett aktivistiskt minoritetstänkande fick fäste i medier, myndigheter och politik under ett drygt decennium. Skildringen är ingen enkel pamflett mot vänstern – utan en omsorgsfull uppgörelse med en auktoritär idéströmning som banade väg för den högerrevolt vi lever med idag.

Den 24 februari 2022 markerar en ny ordning för Europa. Vladimir Putin introducerade sin linje under en säkerhetskonferens i München 2007 och etablerade den med kriget i Georgien 2008 och annekteringen av Krimhalvön 2014. Med invasionen i Ukraina har han korsat Rubicon.

Martin Kragh tar i sin bok ett helhetsgrepp om Vladimir Putin och den ryska historien, från Tsarrysslands fall till Sovjetunionens upplösning och det postsovjetiska Ryssland. Han berättar sakligt och effektivt om Putins vägval: med ett ojämförligt rikt material av kommunikéer och uttalanden i statlig och oberoende press kan läsaren följa de retoriska manövrarna som skulle leda Europa till krig.

Det fallna imperiet är omistlig läsning för den som vill förstå Vladimir Putins drivkrafter och hans dröm om en rysk stormakt baserad på auktoritär politisk grund.

Med ett nyskrivet kapitel: »Efter den 24 februari 2022«

Martin Kragh är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet och docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet. Han skriver återkommande för Svenska Dagbladets kultursida om östeuropeisk politik och historia.

Erika Bjerström blir SVT:s första globala klimatkorrespondent 2019. Under åren som följer ser hon hur klimatfrågan politiseras och hur debatten börjar präglas av desinformation, hot och påhopp. När Bjerström lämnar uppdraget 2024 har hon blivit en av Sveriges mest utsatta journalister.

Demokratin dör i hettan är en skakande journalistisk skildring av vad som hände de där åren – då klimat- och demokratikrisen började förstärka varandra. Den visar att klimatet fått en framskjuten plats i det högerpopulistiska narrativet om den styrande eliten, som åberopas i de upptrappade attackerna mot fria medier, forskare, klimatlagar och domstolar – och används för att vinna valröster. Samtidigt har etablerade partier börjat backa från sina ambitiösa klimatåtgärder.

Vägvalet är potentiellt ödesdigert. För om världens demokratier inte kan hantera klimatkrisen, kan de då överleva den? Med ökande spänningar i en allt hetare värld är det vi nu upplever i värsta fall bara början.

Med ett förord av Åsa Wikforss.

Allt fler svenska arbetsplatser präglas idag av allt annat än själva huvudsyftet med verksamheten: att utföra sitt arbete. Istället tvingas anställda inom viktiga samhällsfunktioner som skola, sjukvård, polis och kommunal verksamhet se sin arbetstid rinna iväg på grund av möten, överdriven byråkrati, omorganiseringar och onödiga tjänster. Medan medborgarna väntar på att få hjälp sitter poliser, sjuksköterskor och lärare på inspirationsföreläsningar fulla av floskler, har möten om vilken värdegrund som gäller eller arbetar i timmar med att fylla i dokument som ingen läser. Finns det något sätt att hejda denna dumma utveckling?

Mats Alvesson och Stella Cizinsky ger dig några ordentliga tankeställare och de viktigaste verktygen och argumenten för att få bukt med problemen och skapa en bättre arbetsplats både för dig och dina kollegor.

Lever vi i en tid som kräver nya sätt att förhålla oss till psykedeliska erfarenheter och människors hälsa? Bortom motkulturens excesser och den biomedicinska psykiatrins reducerande människosyn presenterar psykologiforskarna Pehr Granqvist och Anja L. Winter en tredje väg för den psykedeliska rörelsen. Inte som ett kompromissförslag, utan som en genuint annorlunda förståelse av psykedeliska erfarenheters potential för människor och samhällen. Utifrån de senaste decenniernas forskning om psykedelika visar Granqvist och Winter att det finns en otrampad stig bortom de redan inslagna. Deras tredje väg tar på allvar att psykedeliska erfarenheter är djupt mänskliga – existentiella, relationella och transformativa till sin natur – och att de erfordrar sammanhang som kan bära tyngden av denna insikt. Tredje vägen är ett djärvt försök att tänka nytt kring hur ett modernt, kunskapsbaserat välfärdssamhälle kan förhålla sig till psykedeliska erfarenheter på ett ansvarsfullt och meningsfullt sätt. Författarna skisserar en vision om strukturerade former av gemensamt utforskande som är rotade i en svensk folkbildningstradition.

Ett politiskt etablissemang av liberalkonservativa partier förlorar gradvis väljarnas förtroende. Val efter val krymper deras stöd, men deras företrädare fortsätter att betrakta sig som de enda ansvarstagande krafterna i politiken. De är övertygade om att deras reformpolitik är nödvändig, att alternativen är ödesdigra och att landet ytterst måste styras av dem. När de demokratiska institutionerna inte längre garanterar deras ställning väljer de därför att göra gemensam sak med extremhögern, en rörelse vars mål och världsbild de på många avgörande punkter redan delar. De tror sig kunna styra på deras mandat och hålla dess ledare under kontroll. Resultatet blir det motsatta. Denna historia utspelar sig i Tyskland mellan 1930 och 1933. Med stöd i politiska arkiv, dagböcker, brev, memoarer och dåtida press visar den franske historikern Johann Chapoutot varför demokratins sammanbrott och nazismens triumf inte skedde av historisk nödvändighet, framdriven av ekonomisk kris och massarbetslöshet, utan till följd av ett medvetet val att öppna dörren för extremhögern. Det rörde sig om ett kallt kalkylerat risktagande och ett politiskt hasardspel iscensatt av en snäv krets liberalkonservativa politiker, reaktionära medier och ekonomiska eliter. Det är en historia som återigen blivit brännande aktuell.

»Ett vrål i bokform.« - AftonbladetNär han försvinner in på sitt arbetsrum igen packar jag fort. Fyller ett par tygkassar, bär ut dem i trappuppgången så tyst jag kan, kastar ut skorna och kappan också. Vet jag att det efter detta inte finns någon återvändo? “Gå vid första slaget”, säger vi, men om det första slaget aldrig kommer, hur vet man då när man ska gå? I den här boken möter journalisten och författaren Anna Lindman människor som lämnat en psykiskt våldsam relation. Med utgångspunkt i egna och andras erfarenheter undersöker hon det våld som inte syns, som inte ger blåmärken men som lämnar djupa sår.

»Djupt fascinerande läsning« – A-K Selberg, Expressen »En utmärkt introduktion till Hegels verk.« – Sven Anders Johansson, Svenska DagbladetIngen har som Georg Wilhelm Friedrich Hegel försökt förstå innebörden av övergången från det gamla Europa till det moderna. Världen revolutionerades under Hegels livstid. Han upplevde upplysningens genombrott, revolutionerna, Napoleonkrigen, industrialiseringen och de stora vetenskapliga upptäckterna. Som systematisk tänkare av moderniteten gjorde Hegel till filosofins uppgift att förstå den omvälvande samtiden – inte eviga sanningar, inte varats yttersta grund, utan nuet. I sin biografi skildrar journalisten Jürgen Kaube Hegels liv, tillgängliggör hans verk och visar hur Hegel i sin omvälvande tid försökte iscensätta den sista och kanske viktigaste revolutionen: tänkandets revolution.

Idén om varumärket väger idag tyngre än hur bra en organisation faktiskt är. Vi lever i en tid då viljan att låta bra förhindrar organisationer från att vara bra.

Vår tids människa och arbetsliv präglas av en märklig blandning av tjusiga ambitioner – titelinflation, värdegrundsprat och polerade sociala medier-konton. Samtidigt som rädsla för allt möjligt – stress, krav och kränkningar – anses motivera en stor apparat för att reglera och riskminimera tillvaron. Redan för 60 år sen kritiserades den jäsande administrationen i större organisationer när Northcote Parkinson formulerade ett flertal lagar som beskrev den byråkrati som styrde och sysselsatte oss på arbetsplatsen. Går det att göra någonting åt det här?

Mats Alvesson, organisationsforskare vid Lunds Universitet, menar att vi inte bara lyder lagarna, vi upprätthåller dem. I Extra allt formulerar han nya lagar för vår tid som uppmuntrar oss att tänka självständigt, och kanske till och med, att våga tänka om.

Finns det filosofiska förklaringar till vårt dåliga mående? Kan vi rentav använda oss av filosofin för att förebygga, reducera och hantera sjukdomar och besvär? De senaste åren har allt fler börjat tala om existentiell hälsa som en motvikt till naturvetenskapens materialistiska förståelse av begreppet hälsa. Tänk om människans själsliga välmående är minst lika viktigt att ta hand om som det kroppsliga? Läkaren Richard Levi har i många år intresserat sig för den mer existentiella aspekten av vår hälsa, och hur den samverkar med vårt mående i övrigt. Filosofi som medicin är hans högst personliga recept på hur vi kan tänka kring hälsa på ett mer heltäckande sätt, från krämpor till ångest och känslor av tomhet. Att inse att vårt inre har stora behov är en av vårdens stora ödesfrågor, särskilt i tider av ökad effektivisering och automatisering.

Demokratin är det enda styrelseskick som lägger sitt öde i våra händer. I det ligger dess stora styrka men också dess stora sårbarhet. När desinformation och propaganda utnyttjar denna sårbarhet är det avgörande att vi är medvetna om demokratins stora värde.

I Därför demokrati argumenterar Åsa Wikforss för kunskapens centrala betydelse i ett fungerande folkstyre. Kunskapen krävs för att vi ska kunna granska den förda politiken, uppnå våra mål, fatta välgrundade beslut och hantera oenighet. När konspirationsteorier, kunskapsmotstånd och känsloladdad retorik tar över riskerar demokratin att försvagas och på sikt gå under.

Därför demokrati har vuxit fram i dialog med Åsas bror Mårten Wikforss, som också bidrar med betraktelser där han sätter några av de avgörande skillnaderna mellan diktaturen och demokratin i blixtbelysning.

»Måsteläsning om Sveriges viktigaste fråga.« – Henrik Höjer, Kvartal

»Neudings styrka är att hon aldrig har släppt blicken från de som drabbas av våldet.« – Andreas Johansson Heinö, Svenska Dagbladet

»Igår kväll i Sverige vore en värdig vinnare i fackboksklassen.« – Gunnar Hyltén-Cavallius, Världen Idag

»Neuding vågar ta i det alltjämt känsliga.«– Jonathan Nordström, Fokus

Även vi som är migranter eller barn till migranter har drabbats av en förlust som inte har rymts i det offentliga samtalet – många av oss känner inte längre igen det samhälle där våra familjer fick en fristad. Att reducera kritik mot migrationspolitiken till en fråga om ”främlingsfientlighet”, är att ignorera också oss och vår erfarenhet.

I sin debutbok skildrar Paulina Neuding Sveriges nedgång mot gängkriminalitet och social oro. Hon beskriver attackerna på ambulanspersonal i utsatta områden, stöket på biblioteken, rånen mot barn och situationen på skolor där elever tvingas anpassa sig till gängens maktanspråk. Och hur det länge förknippades med förnuft och antirasism att inte se det komma.

Den muslimska världen befinner sig i kris. För bara några decennier sedan var städer som Teheran och Kairo vitala och välmående metropoler. Nu har de, precis som många länder i regionen, stagnerat till följd av repression, konflikter och fundamentalistiska tolkningar av den dominerande religionen. Är det möjligt för världens näst största religion att göra upp med den extremism som skadar dess befolkning?

I Halvmånens fall sammanfattar Ruud Koopmans sin mångåriga forskning om fundamentalismens konsekvenser för den muslimska världen. Hans slutsatser är entydiga – utvecklingen har förvrängt tron till en i stora delar förtryckande kraft. Att vara öppen med den massiva problematik som växt fram är det första steget mot att bryta mönstret.

»[E]n mycket viktig och läsvärd bok med teser som kan vara obekväma men som måste prövas öppet.« - 5 av 5 i BTJ-häftet nr 20, 2025, av Mats K.G. Johansson