Sakine Madon – författare

Under de senaste åren har den grundlagsskyddade rätten att kritisera och häckla religiösa urkunder blivit alltmer ifrågasatt. I kölvattnet av de uppmärksammade koranbränningarna i Sverige och Danmark i slutet av år 2023 införde Danmark en lag mot att offentligt skända religiösa skrifter och även i Sverige höjs röster för att skydda vissa texter från angrepp, vilket i praktiken skulle innebära en återgång till de blasfemilagar som en gång fanns i Sverige.

Journalisten och opinionsbildaren Sakine Madon, vars släkt en gång flydde ett auktoritärt Turkiet, tar i denna bok den baktalade kättaren i försvar. Utan rätten att häda är inte yttrandefriheten hel.

Till kättarens försvar ges ut i samarbete med Liberal Debatt.

Hårdrocken har roat, skrämt och provocerat i mer än ett halvt sekel. Trots, eller kanske tack vare, ständigt motstånd från kritiker, föräldrar och moralister har den överlevt längre än de flesta musikstilar.

Hårdrockens historia är en berättelse om uppror mot auktoriteter, om musikaliskt, kulturellt och socialt gränsöverskridande och inte minst om en obändig lojalitet med den enskilda människan och hennes längtan efter frihet.

Om detta handlar denna bok. Åtta skribenter, som till vardags skriver om politik, och två hårdrocksmusiker ger varsin berättelse om vad hårdrocken har betytt för dem själva och för samhället. Det handlar om uppror, om frihet och om den mening och glädje som ryms i den tunga musiken.

Hårdrocken har roat, skrämt och provocerat i mer än ett halvt sekel. Trots, eller kanske tack vare, ständigt motstånd från kritiker, föräldrar och moralister har den överlevt längre än de flesta musikstilar.

Hårdrockens historia är en berättelse om uppror mot auktoriteter, om musikaliskt, kulturellt och socialt gränsöverskridande och inte minst om en obändig lojalitet med den enskilda människan och hennes längtan efter frihet.

Om detta handlar denna bok. Åtta skribenter, som till vardags skriver om politik, och två hårdrocksmusiker ger varsin berättelse om vad hårdrocken har betytt för dem själva och för samhället. Det handlar om uppror, om frihet och om den mening och glädje som ryms i den tunga musiken.

Hur kom det sig att så många debattörer och makthavare efter mordet på Fadime Sahindal 2002 förnekade och förminskade hederskulturen? I stället för att se hedersmordet för vad det var gjorde många politiker, intellektuella och opinionsbildare sitt yttersta för att blanda bort korten. Gudrun Schyman jämförde svenska män med kvinnoförtryckets talibaner i Afghanistan, inflytelserika journalister som Jan Guillou och Liza Marklund hakade på, och Mona Sahlin valde att tillsätta den stridbare sociologen Masoud Kamali som integrationsexpert. Debatten är annorlunda i dag, ett kvartssekel senare, men det kulturrelativistiska perspektivet har länge hindrat, och fortsätter att bromsa, arbetet mot hedersförtrycket. I Sveket – hederskulturen och förnekarna påminner Sakine Madon om hur det låtit i samhällsdebatten, och om vilka konsekvenser osynliggörandet av hedersförtrycket får.