Medeltiden

"Det är lika mycket en populärvetenskaplig deckare som en historiebok, ett försök att resonera sig fram till hemligheten bakom en man som omvandlades till en myt

omedelbart efter sin död…"

Dick Harrison, Svenska Dagbladet

”...boken i sig är en njutning med ett underbart bildmaterial som vittnar om att det trots tidens alla ränkspel också fanns något vackert som vände sig till själen.”

Maria Schottenius, Dagens Nyheter

"Botvidslegenden får kropp. Den lyfts ur glömskan och talar till oss, själva marken talar."

Dagen

Utsedd till "Årets bok om svensk historia 2025"av Nättidningen Svensk Historias läsare.

Det är nästan tusen år sedan sörmlänningen Botvid levde, dog och helgonförklarades. Detta hände i ett märkligt skede i historien, i brytpunkten mellan hednisk vikingatid och kristen medeltid. I en tid då tankesätt och levnadsvanor dramatiskt förändrades.

Det var ingen slump att just den unge bondsonen Botvid då lyftes fram som helgon och symbolgestalt för svenskarna. Syftet var politiskt och ingick i planerna på att samla olika områden till ett sammanhållet kristet rike under en gemensam kung, Sverige.

Vad kan man veta om personen Botvid, en »kändis« som levde för så länge sen? Berättelsen tar formen av en detektivundersökning där Maja Hagerman med hjälp av ny forskning, arkeologiska fynd och medeltida pergamenthandskrifter tecknar Botvids liv och tid. Med sin osvikliga blick för historiska sammanhang berättar hon fantasieggande och kunnigt om Botvids dramatiska livsöde och vad som hände efter hans död, och låter oss träda in i den tid då riket Sverige blev till.

Under tusen år – mellan romarrikets fall och upptäckten av den nya världen – lades grunden för den västvärld som sedan dess dominerat jordklotet. Framgångsfaktorerna stavades handel, erövringar och kristendom. Makthavarna lyckades hålla fast vid styrka och rikedomar genom att dra till sig – eller stjäla – de mest värdefulla tillgångarna från resten av världen. Det var under medeltiden de europeiska stormakterna började formas, universitet grundades och juridiska system etablerades. Allt mot bakgrund av en begynnande rivalitet mellan väst och öst.

Historikern Dan Jones beskriver en värld som kan framstå som märklig och främmande, men som präglades av utmaningar som på många sätt påminner om dagens: klimatförändringar, massmigration, pandemier och svindlande teknologiska språng.

Med en kombination av historikerns skarpa blick och den gode berättarens förmåga att fängsla och engagera tar Jones oss med på en fartfylld resa genom Europas medeltid.

Medeltidshistorikern Fredrik Charpentier Ljungqvist bjuder på en lättläst exposé över den politiska, ekonomiska, sociala och kulturella utvecklingen i Norden under tusen år med utgångspunkt i de senaste rönen från arkeologisk och historisk forskning. 

Den långa medeltiden är en introduktion till Nordens historia från folkvandringstiden på 500-talet fram till reformationen på 1500-talet. Till skillnad från tidigare översiktsverk behandlas här hela Norden, och inte bara ett enskilt nordiskt land, och den traditionella uppdelningen mellan medeltid och forntid överges. Ett av kapitlen skildrar den politiska utvecklingen, men i övrigt står de sociala förhållandena i centrum i denna översikt.

Hur bodde man och vad åt man? Vilka möjligheter fanns det att resa och hur utvecklades skeppsbyggnadskonsten? När skedde klimatförändringar och hur påverkade de människor? Vilka redskap användes i jordbruket, för hantverk och för att bygga hus och skepp? I vilken grad levde människor av självförsörjning och hur utvecklad var handeln? Hur såg lag och rätt ut? I boken behandlas allt från framväxten av nordiska kungariken och städer till jordbrukets och konsthantverkets utveckling och människors hälsa under forna tider. Vi får bekanta oss med livet för såväl kungar som trälar och följa med genom sociala omvälvningar som kristnandet, digerdöden och ståndssamhällets framväxt.

Geografiskt rör vi oss från den karga nordnorska kusten i norr till den bördiga danska myllan i söder, med avstickare till Island och Grönland och med vikingafärder i öster- och västerled.

Denna andra upplaga har aktualiserats med de senaste forsk­ningsresultaten.

Fredrik Charpentier Ljungqvist är docent i både historia och naturgeografi på Historiska institutionen, Centrum för medeltidsstudier och Bolincentret för klimatforskning, alla vid Stockholms universitet. Han är även knuten till Swedish Collegium  for Advanced Study  (SCAS) i Uppsala. Sin doktorsavhandling ägnade han åt kungamaktens reglering i de nordiska medeltidslagarna, och numera forskar han och undervisar både i nordisk medeltidshistoria och i paleoklimatologi (klimathistoria). Denna bok har delvis vuxit fram utifrån hans egen undervisning vid Stockholms universitet.

I dag framstår det som obegripligt. Från 1400-talet och tre århundraden framåt avrättades omkring 35 000 människor i Europa, anklagade för att ha ägnat sig åt förbjuden trolldom och orsakat omvärlden skada. Majoriteten av de drabbade tillhörde de lägre socialskikten, med enstaka undantag i högborgerliga och adliga kretsar. De allra flesta av de åtalade var kvinnor. Och ingen av dem hade, såvitt vi vet, verkligen gjort något ont. Hur kunde detta ske?

I Häxeri och trolldom i ondskans tid skildrar Dick Harrison med drivet berättande och sedvanlig uppslagsrikedom de stora häxprocesserna och trolldomsförföljelserna i Europa från forntiden och framåt. Särskilt fokus ägnar han åt Norden under 1500- och 1600-talen, då idel oskyldiga människor avrättades för brott som inte existerade annat än i fantasin. Egentligen handlade det om intolerans mot oliktänkande. Med hjälp av hypoteser om Satan och helvetet kunde de bisarra övergreppen rättfärdigas. Människan lärde sig konsten att förfölja sina fiender i organiserad form och skala, med fruktansvärda resultat.

»Harrison är en god berättare och här har han tillgång till ett färgstarkt material. Resultatet är en underhållande och bildande bok … Sammantaget är det intressant, allsidigt och väl berättat.« Svenska Dagbladet

Vikingatidens människor visste hur världen skulle gå under – i kaos, eld och mörker. Men hur tog vikingatiden egentligen slut? Vilka verkliga förändringar blev avgörande för den nya tid som väntade?

I Ragnarök utforskar de Augustprisnominerade författarna Anna Lihammer och Ted Hesselbom vad som hände när vikingatidens värld rämnade och något nytt tog form. Med 1100-talet som fond vävs berättelser om vulkanutbrott, korståg, klimatkatastrofer, maktstrider, stadsutveckling och religiösa omvälvningar samman till en större helhet. Från Heklas utbrott på Island och slaget vid Foteviken, till schackpjäser i valrosselfenben, gotiska katedraler och mynt från Timbuktu. Utifrån historiska händelser och arkeologiska fynd skildrar författarna en dramatisk och förunderlig epok då gamla världsbilder föll och nya steg fram.

»Lockar till sträckläsning. Kapitlen är välavgränsade och greppbara, översiktliga men samtidigt tryfferade med väldokumenterade specifika exempel som levandegör historien stimulerande läsning för historieintresserade.« Bibliotekstjänst

Digerdöden, också kallad svarta döden eller den stora döden, härjade i Europa under medeltiden och dödade i genomsnitt var tredje person. I stort sett alla som smittades av farsoten gick en säker död till mötes.

Historikern Dick Harrison skildrar med inlevelse denna fruktansvärda farsot. Skickligt varvar författaren avgörande händelser med enskilda personöden. Han berättar om hur sjukdomen uppstod och hur den spreds mellan länder. Vi möter hjältarna, som med livet som insats, försökte bota gamla och unga som smittats. Hur påverkades Sverige och länderna i Norden? Vad var det som till slut fick stopp på digerdödens framfart? Och varför kallas digerdöden ofta för svarta döden?

Fler pressröster om boken:

»Mycket läsvärd.« Tidskriften Socialpolitik

»Böckernas korta format gör de stora händelserna behagligt lättillgängliga och innehållet bygger på grundlig forskning. Harrison får också till en fin balans mellan torr statistik och rörande ögonvittnesskildringar.« Sydsvenskan

»Lättläst med mängder av citat från ögonvittnen och andra samtida berättelser, lite som att läsa en spännande roman. När han populariserar historia är Harrison medryckande ... « Universitetsläraren

»Ondskans tid är en bred och lärd genomgång av ett fruktansvärt men fascinerande fenomen. Harrison är en god berättare och här har han tillgång till ett färgstarkt material. Resultatet är en underhållande och bildande bok ... Sammantaget är det intressant, allsidigt och väl berättat.« Svenska Dagbladet

Idag framstår det som obegripligt. Från 1400-talet och tre århundraden framåt avrättades omkring 35 000 människor i Europa, anklagade för att ha ägnat sig åt förbjuden trolldom. Majoriteten av de drabbade tillhörde de lägre socialskikten, med enstaka undantag i högborgerliga och adliga kretsar. Långt mer än hälften av de åtalade var kvinnor. Och ingen av dem hade, såvitt vi vet, verkligen gjort något ont. Hur kunde detta ske?

I Ondskans tid skildrar Dick Harrison de stora häxprocesserna och trolldomsförföljelserna i Europa från forntiden och framåt, med särskilt fokus på Norden under 1500- och 1600-talen. Det var en tid då oskyldiga människor avrättades för brott som inte existerade annat än i fantasin. Egentligen handlade det om intolerans mot oliktänkande, men med hjälp av hypoteser om Satan och helvetet kunde de bisarra övergreppen rättfärdigas. Människan lärde sig konsten att förfölja sina fiender i organiserad form - med fruktansvärda resultat.

Det skrämmande ämnet blir till fängslande läsning när historieprofessor Dick Harrison nu tar sig an ämnet häxerier och trolldom genom tiderna.