Mats Hallenberg – författare

Östersjön är mer än bara ett innanhav – det är en historisk geopolitisk skådeplats. Från vikingatidens sjöfart till dagens Natodominerade område har detta bräckta hav varit en livsnerv för folk och länder i norra Europa. Östersjön har fungerat som en knutpunkt för ekonomiska och politiska relationer genom Hansans dominans under medeltiden, stormaktstidens strider mellan Sverige, Polen-Litauen och Ryssland, samt de dramatiska skiften som följde i spåren av Napoleonkrigen, de båda världskrigen och kalla kriget. 

Östersjön har även visat sig vara en plats för samarbete. Efter Sovjetunionens fall har regionen präglats av integration och tillväxt – en utveckling som nu utmanas av nya geopolitiska spänningar. Hur kan regionen komma att påverkas av energiflöden, klimatförändringar och militärstrategier? 

I denna omfattande antologi samlas bidrag av ledande forskare inom bland annat historia, statsvetenskap och internationella relationer för att kartlägga de drivande krafter som format Östersjöregionen från 1200-talet fram till i dag. 

Boken finns även i engelsk utgåva, The Baltic Sea - A Geopolitical History.

Sveriges tidigmoderna historia mellan 1500- och 1800-talen präglades av stora omkastningar av det politiska systemet. Olika regimer avlöste varandra, ibland under turbulenta former. Sverige har lyfts fram, först som en pionjär med en stark stat som organiserade en effektiv byråkrati som kunde finansiera militär expansion under 1500- och 1600-talen. Men senare har 1700-talets Sverige istället setts som ett exempel på tidiga demokratiska styrelseformer.

I Shifting regimes tar tre historiker ett helhetsgrepp på perioden 15381810. Hur och på vilka sätt påverkade de turbulenta regimskiftena Sveriges utveckling till en modern demokratisk stat? I boken ifrågasätter de den etablerade bilden av Sveriges historia som en kontinuerlig process karakteriserad av konsensus mellan de politiska aktörerna. Författarnas analys visar istället på en ojämn kamp mellan olika sociala grupper. Den ideala balansen mellan en stark statsmakt och ett organiserat samhälle visade sig vara svår, om inte omöjlig, att uppnå och förverkliga under den tidigmoderna perioden. De visar på att demokratiseringen av Sverige var en seglivat ryckig och svängig process ända in i modern tid.

Östersjön är mer än bara ett innanhav det är en historisk geopolitisk skådeplats. Från vikingatidens sjöfart till ett Nato-dominerat område har detta bräckta innanhav varit en livsnerv för folk och länder i norra Europa. Östersjön har fungerat som en knutpunkt för ekonomiska och politiska relationer: Hansans dominans under medeltiden, stormaktstidens strider mellan Sverige, Polen-Litauen och Ryssland, samt de dramatiska skiften som följde i spåren av Napoleonkrigen, de båda världskrigen och kalla kriget.

Men Östersjön är också en plats för samarbete. Efter Sovjetunionens fall har regionen präglats av integration och tillväxt en utveckling som nu utmanas av nya geopolitiska spänningar. Hur påverkas framtiden av energiflöden, klimatförändringar och militärstrategier?

I denna omfattande antologi samlas bidrag av ledande forskare inom bland annat historia, statsvetenskap och internationella relationer för att kartlägga de drivande krafter som format Östersjöregionen från 1200-talet fram till i dag.

The formation of states in early modern Europe has long been an important topic for historical analysis. Traditionally, the political and military struggles of kings and rulers were the favoured object of study for academic historians. This book highlights new historical research from Europe’s northern frontier, bringing ‘the people’ back into the discussion of state politics, presenting alternative views of political and social relations in the Nordic countries before industrialisation. The early modern period was a time that witnessed initiatives from people from many groups formally excluded from political influence, operating outside the structures of central government, and this book returns to the subject of contentious politics and state building from below.

The formation of states in early modern Europe has long been an important topic for historical analysis. Traditionally, the political and military struggles of kings and rulers were the favoured object of study for academic historians. This book highlights new historical research from Europe’s northern frontier, bringing ‘the people’ back into the discussion of state politics, presenting alternative views of political and social relations in the Nordic countries before industrialisation. The early modern period was a time that witnessed initiatives from people from many groups formally excluded from political influence, operating outside the structures of central government, and this book returns to the subject of contentious politics and state building from below.

This book examines Nordic cities from 1850 and their transformation from traditional, oligarchic towns to modern, inclusive welfare cities.

In the contemporary world, the role of cities as hotbeds for progressive change has become increasingly topical. Historical studies on how Nordic cities addressed social and environmental questions a hundred years ago and how they eventually created new and inclusive policies for the future is a useful contribution to the current debate. The concept of the welfare city is addressed and elaborated upon to analyse the attempts by urban authorities to solve the problems following industrialization and urbanization. From the late nineteenth century, municipal public services promoted the integration of new groups in the urban community including workers, immigrants, women and children. The contributions in this book analyse various examples of welfare and public services that include infrastructure and transport systems, health care, housing conditions, outdoor life and entertainment. The chapters highlight the arguments and considerations promoting welfare policies, while also addressing differences between the Nordic countries. The evolution of the Nordic welfare city was a process of several overlapping phases or dimensions.

This volume will be of value to students and scholars alike interested in urban history, social and cultural history and European history.

Chapters 1, 3, 4, 5, 6 and 11 of this book is freely available as a downloadable Open Access PDF at http://www.taylorfrancis.com under a Creative Commons [Attribution-Non Commercial-No Derivatives (CC-BY-NC-ND)] 4.0 license.

This book examines Nordic cities from 1850 and their transformation from traditional, oligarchic towns to modern, inclusive welfare cities.

In the contemporary world, the role of cities as hotbeds for progressive change has become increasingly topical. Historical studies on how Nordic cities addressed social and environmental questions a hundred years ago and how they eventually created new and inclusive policies for the future is a useful contribution to the current debate. The concept of the welfare city is addressed and elaborated upon to analyse the attempts by urban authorities to solve the problems following industrialization and urbanization. From the late nineteenth century, municipal public services promoted the integration of new groups in the urban community including workers, immigrants, women and children. The contributions in this book analyse various examples of welfare and public services that include infrastructure and transport systems, health care, housing conditions, outdoor life and entertainment. The chapters highlight the arguments and considerations promoting welfare policies, while also addressing differences between the Nordic countries. The evolution of the Nordic welfare city was a process of several overlapping phases or dimensions.

This volume will be of value to students and scholars alike interested in urban history, social and cultural history and European history.

Chapters 1, 3, 4, 5, 6 and 11 of this book is freely available as a downloadable Open Access PDF at http://www.taylorfrancis.com under a Creative Commons [Attribution-Non Commercial-No Derivatives (CC-BY-NC-ND)] 4.0 license.

Vilka samhällstjänster bör vi gemensamt ta ansvar för? Vem ska sköta exempelvis skatte indrivning, kollektivtrafik och äldreomsorg för det allmännas räkning?

Motsättningen mellan egennyttan och det allmänna bästa har diskuterats under långa tider. I Kampen om det allmänna bästa utgår historikern Mats Hallenberg från Stockholmspolitiken och visar hur konflikterna om detta evigt aktuella ämne har tett sig under fyrahundra år.

I det förmoderna samhället var det självklart att kung och överhet skulle avgöra vad som var av allmänt intresse men de praktiska göromålen kunde skötas av olika utförare: anställda tjänstemän, privata entreprenörer eller medborgarna själva. Från 1800-talets mitt började politikerna koppla samman idéer om rättvisa och modernitet med behovet av en offentligt styrd organisation. Denna utveckling bröts först under det sena 1900-talet då individens valfrihet i sig själv kunde definieras som det allmänna bästa och allt fler välfärdstjänster fördes över i privat regi.

Boken sätter de politiska argumenten i centrum och ger ett historiskt perspektiv på de begrepp och tankefigurer som används i dagens debatt om vinster i välfärden.

Vilka samhällstjänster bör vi gemensamt ta ansvar för? Vem ska sköta exempelvis skatte indrivning, kollektivtrafik och äldreomsorg för det allmännas räkning?

Motsättningen mellan egennyttan och det allmänna bästa har diskuterats under långa tider. I Kampen om det allmänna bästa utgår historikern Mats Hallenberg från Stockholmspolitiken och visar hur konflikterna om detta evigt aktuella ämne har tett sig under fyrahundra år.

I det förmoderna samhället var det självklart att kung och överhet skulle avgöra vad som var av allmänt intresse men de praktiska göromålen kunde skötas av olika utförare: anställda tjänstemän, privata entreprenörer eller medborgarna själva. Från 1800-talets mitt började politikerna koppla samman idéer om rättvisa och modernitet med behovet av en offentligt styrd organisation. Denna utveckling bröts först under det sena 1900-talet då individens valfrihet i sig själv kunde definieras som det allmänna bästa och allt fler välfärdstjänster fördes över i privat regi.

Boken sätter de politiska argumenten i centrum och ger ett historiskt perspektiv på de begrepp och tankefigurer som används i dagens debatt om vinster i välfärden.