Mats Hallenberg - Böcker

Sveriges tidigmoderna historia mellan 1500- och 1800-talen präglades av stora omkastningar av det politiska systemet. Olika regimer avlöste varandra, ibland under turbulenta former. Sverige har lyfts fram, först som en pionjär med en stark stat som organiserade en effektiv byråkrati som kunde finansiera militär expansion under 1500- och 1600-talen. Men senare har 1700-talets Sverige istället setts som ett exempel på tidiga demokratiska styrelseformer.

I Shifting regimes tar tre historiker ett helhetsgrepp på perioden 15381810. Hur och på vilka sätt påverkade de turbulenta regimskiftena Sveriges utveckling till en modern demokratisk stat? I boken ifrågasätter de den etablerade bilden av Sveriges historia som en kontinuerlig process karakteriserad av konsensus mellan de politiska aktörerna. Författarnas analys visar istället på en ojämn kamp mellan olika sociala grupper. Den ideala balansen mellan en stark statsmakt och ett organiserat samhälle visade sig vara svår, om inte omöjlig, att uppnå och förverkliga under den tidigmoderna perioden. De visar på att demokratiseringen av Sverige var en seglivat ryckig och svängig process ända in i modern tid.

Östersjön är mer än bara ett innanhav det är en historisk geopolitisk skådeplats. Från vikingatidens sjöfart till ett Nato-dominerat område har detta bräckta innanhav varit en livsnerv för folk och länder i norra Europa. Östersjön har fungerat som en knutpunkt för ekonomiska och politiska relationer: Hansans dominans under medeltiden, stormaktstidens strider mellan Sverige, Polen-Litauen och Ryssland, samt de dramatiska skiften som följde i spåren av Napoleonkrigen, de båda världskrigen och kalla kriget.

Men Östersjön är också en plats för samarbete. Efter Sovjetunionens fall har regionen präglats av integration och tillväxt en utveckling som nu utmanas av nya geopolitiska spänningar. Hur påverkas framtiden av energiflöden, klimatförändringar och militärstrategier?

I denna omfattande antologi samlas bidrag av ledande forskare inom bland annat historia, statsvetenskap och internationella relationer för att kartlägga de drivande krafter som format Östersjöregionen från 1200-talet fram till i dag.

Vilka samhällstjänster bör vi gemensamt ta ansvar för? Vem ska sköta exempelvis skatte indrivning, kollektivtrafik och äldreomsorg för det allmännas räkning?

Motsättningen mellan egennyttan och det allmänna bästa har diskuterats under långa tider. I Kampen om det allmänna bästa utgår historikern Mats Hallenberg från Stockholmspolitiken och visar hur konflikterna om detta evigt aktuella ämne har tett sig under fyrahundra år.

I det förmoderna samhället var det självklart att kung och överhet skulle avgöra vad som var av allmänt intresse men de praktiska göromålen kunde skötas av olika utförare: anställda tjänstemän, privata entreprenörer eller medborgarna själva. Från 1800-talets mitt började politikerna koppla samman idéer om rättvisa och modernitet med behovet av en offentligt styrd organisation. Denna utveckling bröts först under det sena 1900-talet då individens valfrihet i sig själv kunde definieras som det allmänna bästa och allt fler välfärdstjänster fördes över i privat regi.

Boken sätter de politiska argumenten i centrum och ger ett historiskt perspektiv på de begrepp och tankefigurer som används i dagens debatt om vinster i välfärden.