Kristian Gerner – författare

Östersjön är mer än bara ett innanhav – det är en historisk geopolitisk skådeplats. Från vikingatidens sjöfart till dagens Natodominerade område har detta bräckta hav varit en livsnerv för folk och länder i norra Europa. Östersjön har fungerat som en knutpunkt för ekonomiska och politiska relationer genom Hansans dominans under medeltiden, stormaktstidens strider mellan Sverige, Polen-Litauen och Ryssland, samt de dramatiska skiften som följde i spåren av Napoleonkrigen, de båda världskrigen och kalla kriget. 

Östersjön har även visat sig vara en plats för samarbete. Efter Sovjetunionens fall har regionen präglats av integration och tillväxt – en utveckling som nu utmanas av nya geopolitiska spänningar. Hur kan regionen komma att påverkas av energiflöden, klimatförändringar och militärstrategier? 

I denna omfattande antologi samlas bidrag av ledande forskare inom bland annat historia, statsvetenskap och internationella relationer för att kartlägga de drivande krafter som format Östersjöregionen från 1200-talet fram till i dag. 

Boken finns även i engelsk utgåva, The Baltic Sea - A Geopolitical History.

Östersjön är mer än bara ett innanhav det är en historisk geopolitisk skådeplats. Från vikingatidens sjöfart till ett Nato-dominerat område har detta bräckta innanhav varit en livsnerv för folk och länder i norra Europa. Östersjön har fungerat som en knutpunkt för ekonomiska och politiska relationer: Hansans dominans under medeltiden, stormaktstidens strider mellan Sverige, Polen-Litauen och Ryssland, samt de dramatiska skiften som följde i spåren av Napoleonkrigen, de båda världskrigen och kalla kriget.

Men Östersjön är också en plats för samarbete. Efter Sovjetunionens fall har regionen präglats av integration och tillväxt en utveckling som nu utmanas av nya geopolitiska spänningar. Hur påverkas framtiden av energiflöden, klimatförändringar och militärstrategier?

I denna omfattande antologi samlas bidrag av ledande forskare inom bland annat historia, statsvetenskap och internationella relationer för att kartlägga de drivande krafter som format Östersjöregionen från 1200-talet fram till i dag.

»En personlig och reflekterande analys av Rysslands slingrande väg från demokratiseringsförsök till auktoritär vändning« Svenska Dagbladet

»Kunskapsmättad och oavbrutet stimulerande« Axess

Historikern och Rysslandskännaren Kristian Gerner befann sig i den ukrainska staden L'viv den 19 augusti 1991 då den misslyckade statskuppen mot president Gorbatjov ägde rum i Moskva. På nära håll följde han utvecklingen som fyra månader senare ledde till att Sovjetunionens flagga halades i Kreml och världen kunde bevittna hur det kommunistiska imperiet föll samman.

I Sovjetunionens skendöd ger Gerner ett inifrånperspektiv på hur befolkningen upplevde de dramatiska åren fram till statens upplösning och hur människorna idag, 30 år senare, minns händelserna. Han visar hur president Vladimir Putin återupprättat polisstaten och lyft fram myten om hur Ryssland frälste mänskligheten från nazismen i stora fosterländska kriget. På senare år har hot mot regimen uppstått, bland annat i form av de folkliga protesterna i Belarus liksom bloggaren Aleksej Navalnyjs kritik mot korruptionen i Kreml. Dessa sätts in i ett historiskt sammanhang som utgör en nyckel till att förstå det moderna Ryssland.

First published in 1989, Ideology and Rationality in the Soviet Model assumes that since the October Revolution the development of the Soviet Union has essentially been a process of trial and error. Economic rationality has been sacrificed to political expedients, and the cultural sphere has been put to use as a legitimating and rationalizing device. This book analyses the internal logic of this process from the 1917 Bolshevik Revolution to Gorbachev’s ‘revolution from above’, including coverage of the Stalin, Khrushchev and Brezhnev eras. The book focuses on the structural determinants of the Soviet Model, thus seeking to reveal the specific rationalities that characterizes ‘Soviet man’. Its conclusion casts serious doubt on the likelihood of new policies defeating seven decades of Bolshevik rule and social indoctrination. It will be of interest to students of economics, political science and history.

First published in 1989, Ideology and Rationality in the Soviet Model assumes that since the October Revolution the development of the Soviet Union has essentially been a process of trial and error. Economic rationality has been sacrificed to political expedients, and the cultural sphere has been put to use as a legitimating and rationalizing device. This book analyses the internal logic of this process from the 1917 Bolshevik Revolution to Gorbachev’s ‘revolution from above’, including coverage of the Stalin, Khrushchev and Brezhnev eras. The book focuses on the structural determinants of the Soviet Model, thus seeking to reveal the specific rationalities that characterizes ‘Soviet man’. Its conclusion casts serious doubt on the likelihood of new policies defeating seven decades of Bolshevik rule and social indoctrination. It will be of interest to students of economics, political science and history.

First published in 1993. How is it possible for the three tiny Baltic republics to gain their freedom from the Soviet Union, without a single shot being fired or a single stone thrown at the oppressor?

The topic of this book is the implosion of the Soviet empire. It tells the parallel stories of how the three Baltic republics of Estonia, Latvia and Lithuania struggled successfully to gain their freedom, and how the policies pursued by Mikhail Gorbachev served to mobilize and politicize Baltic demands. Particular emphasis is placed on unintended consequences that resulted from repeated interventions by Moscow. The authors develop a loose theoretic framework for the examination of this critical struggle.

The study starts by developing the analytical tools and then proceeds to outline, as background, the most salient features of Gorbachev''s reform programme and of the history of the Baltic States. The core of the analysis is then presented in three chapters, devoted to three consecutive stages in the game. The first shows how strategies on both sides were initially formulated in consensus. In the second it is shown how consensus transformed into pure conflict, and in the third all actors are seeking to escape general collapse. The main conclusion points at the absence of ‘politics’ in the Soviet System as a main cause of its self-destruction.

First published in 1993. How is it possible for the three tiny Baltic republics to gain their freedom from the Soviet Union, without a single shot being fired or a single stone thrown at the oppressor?

The topic of this book is the implosion of the Soviet empire. It tells the parallel stories of how the three Baltic republics of Estonia, Latvia and Lithuania struggled successfully to gain their freedom, and how the policies pursued by Mikhail Gorbachev served to mobilize and politicize Baltic demands. Particular emphasis is placed on unintended consequences that resulted from repeated interventions by Moscow. The authors develop a loose theoretic framework for the examination of this critical struggle.

The study starts by developing the analytical tools and then proceeds to outline, as background, the most salient features of Gorbachev''s reform programme and of the history of the Baltic States. The core of the analysis is then presented in three chapters, devoted to three consecutive stages in the game. The first shows how strategies on both sides were initially formulated in consensus. In the second it is shown how consensus transformed into pure conflict, and in the third all actors are seeking to escape general collapse. The main conclusion points at the absence of ‘politics’ in the Soviet System as a main cause of its self-destruction.

1900-talets historia präglas av katastrofer. Världskrig och hungersnöd tog miljoner och åter miljoner människors liv. 1900-talet var också folkmordens århundrade. Seklet inleddes med den tyska kolonialmaktens massakrer på hererofolket i Sydvästafrika åren 1904-1905 och dess sista decennier kännetecknades av etniska rensningar i Rwanda och på Balkan. Däremellan förövades de massmord som blivit sinnebilder för begreppet folkmord och som här står i fokus: ungturkarnas mord på armenierna 1915-1918, sovjetkommunisternas mord på egna medborgargrupper 1918-1953 och förintelsen av Europas judar 1941-1945.

Författarna analyserar de olika folkmordens intentioner och orsaker, de jämför olika förlopp för att identifiera likheter och påverkansmönster, och de visar till slut hur dessa folkmord satt spår hos eftervärlden i form av minnen och myter som i sig kan öppna för nya konflikter.

Vilka uttryck tog sig modernitetens födelse i Sverige? Hur ser förbindelsen ut mellan folkmord och kultur? Och hur återskapar historikern förlorade historiska erfarenheter?

I Moderniteten som framgång och tragedi undersöker tjugosex forskare ett motsägelsefullt och dynamiskt 1900-tal. Utifrån skilda perspektiv behandlar antologins författare ämnen som kulturhistoria, judaistik, minnesforskning och historieskrivandet som konst och metod.

Med det svenska folkhemmets skenbara idyll och det stormiga Europas komplexa verklighet i fokus besvarar den här antologin frågor om vad moderniteten inneburit för människan som individ och samhällsvarelse. Och vad det betyder att vara modern.

»En personlig och reflekterande analys av Rysslands slingrande väg från demokratiseringsförsök till auktoritär vändning« Svenska Dagbladet

Historikern och Rysslandskännaren Kristian Gerner befann sig i den ukrainska staden L'viv den 19 augusti 1991 då den misslyckade statskuppen mot president Gorbatjov ägde rum i Moskva. På nära håll följde han utvecklingen som fyra månader senare ledde till att Sovjetunionens flagga halades i Kreml och världen kunde bevittna hur det kommunistiska imperiet föll samman.

I Sovjetunionens skendöd ger Gerner ett inifrånperspektiv på hur befolkningen upplevde de dramatiska åren fram till statens upplösning och hur människorna idag, 30 år senare, minns händelserna. Han visar hur president Vladimir Putin återupprättat polisstaten och lyft fram myten om hur Ryssland frälste mänskligheten från nazismen i stora fosterländska kriget. På senare år har hot mot regimen uppstått, bland annat i form av de folkliga protesterna i Belarus liksom bloggaren Aleksej Navalnyjs kritik mot korruptionen i Kreml. Dessa sätts in i ett historiskt sammanhang som utgör en nyckel till att förstå det moderna Ryssland.