1900-talets historia präglas av katastrofer. Världskrig och hungersnöd tog miljoner och åter miljoner människors liv. 1900-talet var också folkmordens århundrade. Seklet inleddes med den tyska kolonialmaktens massakrer på hererofolket i Sydvästafrika åren 1904-1905 och dess sista decennier kännetecknades av etniska rensningar i Rwanda och på Balkan. Däremellan förövades de massmord som blivit sinnebilder för begreppet folkmord och som här står i fokus: ungturkarnas mord på armenierna 1915-1918, sovjetkommunisternas mord på egna medborgargrupper 1918-1953 och förintelsen av Europas judar 1941-1945.

Författarna analyserar de olika folkmordens intentioner och orsaker, de jämför olika förlopp för att identifiera likheter och påverkansmönster, och de visar till slut hur dessa folkmord satt spår hos eftervärlden i form av minnen och myter som i sig kan öppna för nya konflikter.

1900-talets historia präglas av katastrofer. Världskrig och hungersnöd tog miljoner och åter miljoner människors liv. 1900-talet var också folkmordens århundrade. Seklet inleddes med den tyska kolonialmaktens massakrer på hererofolket i Sydvästafrika åren 1904-1905 och dess sista decennier kännetecknades av etniska rensningar i Rwanda och på Balkan. Däremellan förövades de massmord som blivit sinnebilder för begreppet folkmord och som här står i fokus: ungturkarnas mord på armenierna 1915-1918, sovjetkommunisternas mord på egna medborgargrupper 1918-1953 och förintelsen av Europas judar 1941-1945.

Författarna analyserar de olika folkmordens intentioner och orsaker, de jämför olika förlopp för att identifiera likheter och påverkansmönster, och de visar till slut hur dessa folkmord satt spår hos eftervärlden i form av minnen och myter som i sig kan öppna för nya konflikter.

1900-talets historia präglas av katastrofer. Världskrig och hungersnöd tog miljoner och åter miljoner människors liv. 1900-talet var också folkmordens århundrade. Seklet inleddes med den tyska kolonialmaktens massakrer på hererofolket i Sydvästafrika åren 1904-1905 och dess sista decennier kännetecknades av etniska rensningar i Rwanda och på Balkan. Däremellan förövades de massmord som blivit sinnebilder för begreppet folkmord och som här står i fokus: ungturkarnas mord på armenierna 1915-1918, sovjetkommunisternas mord på egna medborgargrupper 1918-1953 och förintelsen av Europas judar 1941-1945.

Författarna analyserar de olika folkmordens intentioner och orsaker, de jämför olika förlopp för att identifiera likheter och påverkansmönster, och de visar till slut hur dessa folkmord satt spår hos eftervärlden i form av minnen och myter som i sig kan öppna för nya konflikter.