Bokförlaget Atlantis – förlag

»Ett sant nöje att lära känna Agda Rössel i detta sympatiskt tecknade personporträtt. Skrivet med stil och med varsam balans mellan det offentliga och privata.« Aftonblad

Agda Rössel var fel. Fel samhällsklass, fel utbildning, fel kön. När hon utnämndes till Sveriges och världens första kvinnliga FN-ambassadör 1958 blev det upprorsstämning på UD, debatt i riksdagen och smutskastning i pressen. Trots motvinden, och ett privatliv präglat av tragik, arbetade Agda Rössel framgångsrikt för Sverige i decennier. I FN drev hon frågor som är aktuella än i dag: avskaffandet av dödsstraff, kvinnlig omskärelse, flyktingmottagande och jämställdhet. Nu kommer boken om svensk utrikespolitiks mest okända, och mest eleganta, järnlady. Elin Jäderström är journalist och biografin om hennes släkting Agda Rössel är hennes bokdebut.

»Hon gör 1900-talet tydligt, hon är bilden av framgångsrik socialdemokrati, enveten kvinnokamp, klok samhällsreformation och arbete för mänskliga rättigheter. Endast mycket starka individer orkar bära så stora bördor av sin tids historia.« Norrbottens-Kuriren

»Det är ett sånt jävla tempo i den vidunderligt välgestaltade texten. Ett tungt beat dunkar boken igenom och driver den framåt med mullrande energi. (...) Sammantaget är Tre kvinnor alltså ett vackert och passionerat uppror mot kvinnlighetens dygdiga konventioner.« Aase Berg, Dagens Nyheter

»Fantastiskt bra! Lika fängslande som den mest fängslande thriller. Rörande, uppslukande, överraskande, elegant skriven. Ni kommer att ÄLSKA den.« Marian Keyes

Lina lever i ett kärlekslöst äktenskap men har inte råd att skilja sig. Sloane är gift med en man som gillar att se henne ha sex med andra män. Maggie inleder ett förhållande med sin high school-lärare. I åtta år har Lisa Taddeo levt med dessa kvinnor. Hon har följt med i deras vardag, tillbringat tusentals timmar med dem och pratat, mejlat, messat om vad som rör sig i deras liv. Resultatet är en uppslukande bok om kvinnors lust och längtan. Om vilja och väntan, om vad vi ställer upp på mot vår vilja, om det vi inte vågar erkänna att vi vill.

Lisa Taddeo skriver med stor empati och genuin nyfikenhet, långt från de tvärsäkra svar och snabba slutsatser som sociala medier vant oss vid. Tre kvinnor är en berättelse om tre unika kvinnor, som på samma gång handlar om var och en av oss.

»Lisa Taddeo skriver som en gudinna med sylvass blick för det sexuella begärets knepiga biståndsdelar.« Jenny Lind, M-magasin

»Tre kvinnor är ett nedslag i kvinnornas rum, en gripande skildring jag tror många kan känna igen sig i, och samtidigt en av de bästa böcker jag läst, inte bara i år, utan även det senaste decenniet.« Lena de Veen, Dala-Demokraten

»En omedelbar feministisk klassiker.. Helt fängslande« O, The Oprah Magazine

»Lisa Taddeo har skrivit en fantastisk och modig debut. Wow.« Gwyneth Paltrow

»Stark och fängslande. De här kvinnorna har berört mig djupt och jag kommer inte att glömma dem.« Gillian Anderson

»Jag har läst många bra böcker på sistone, men jag tror inte att jag kommer att bära med mig någon av dem lika länge som Tre kvinnor av Lisa Taddeo.« Jojo Moyes

»Jag minns inte när jag senast blev så påverkad av en bok som av Tre kvinnor.« Elizabeth Gilbert

1900-talets historia präglas av katastrofer. Världskrig och hungersnöd tog miljoner och åter miljoner människors liv. 1900-talet var också folkmordens århundrade. Seklet inleddes med den tyska kolonialmaktens massakrer på hererofolket i Sydvästafrika åren 1904-1905 och dess sista decennier kännetecknades av etniska rensningar i Rwanda och på Balkan. Däremellan förövades de massmord som blivit sinnebilder för begreppet folkmord och som här står i fokus: ungturkarnas mord på armenierna 1915-1918, sovjetkommunisternas mord på egna medborgargrupper 1918-1953 och förintelsen av Europas judar 1941-1945.

Författarna analyserar de olika folkmordens intentioner och orsaker, de jämför olika förlopp för att identifiera likheter och påverkansmönster, och de visar till slut hur dessa folkmord satt spår hos eftervärlden i form av minnen och myter som i sig kan öppna för nya konflikter.

Strindbergs lilla röda är en både nördig och allmänbildande resa genom bokens, typografins och läsningens historia. Med Röda rummet som prisma berättar Alexandra Borg och Nina Ulmaja hur allt började och hur det fortsatt. Det är oavbrutet lärorikt och underhållande, och varje vackert formgiven sida genomsyras av kärlek till Boken.

"Man köper heldre en vacker bok för en krona än en ful för 50 öre.""

August Strindberg

Den har kallats »Sveriges första moderna roman«. Röda rummet utkom första gången 1879 och väckte omedelbart stor uppmärksamhet. Sedan dess har boken utkommit i över 140 utgåvor, filmatiserats, blivit serieroman och översatts till ett stort antal språk. Men förutom att vara en klassisk roman är Röda rummet en Bok. Skriven, formgiven, tryckt, såld och läst. Hur gick det till på Strindbergs tid? Hur går det till idag?

Den som hade oturen att hamna under kniven i det viktorianska London hade alla skäl att oroa sig. Kirurgin liknade mest ren slakt. Överlevde man själva operationen var risken stor att smittas av sjukhusfeber den mystiska sjukdom som härjade på Europas alla uppvak.

Men en läkare skulle förvandla kirurgin från ett chansartat blodbad till en modern vetenskap där patienterna faktiskt botades och överlevde. Joseph Lister var övertygad om att något som kallades bakterier orsakade de dödliga infektionerna och att de kunde stoppas genom att sterilisera sår och instrument. Gastkramande och otäckt detaljerat berättar Fitzharris om hur Lister trotsade samtida kolleger och konventioner och förde oss in i den moderna tiden.

När Wendy Mitchell får diagnosen Alzheimer vid 58 års ålder, tvingas hon ompröva hela sin identitet. Allt det hon tagit för självklart blir gradvis till en kamp. Att cykla till affären, att sköta sitt jobb, laga mat och springa. Vem är man när man förlorat sina minnen? Vad är kärlek när man inte längre känner igen dem man älskar? Hur behåller man glädjen, och sitt sinne för humor, i en tillvaro som långsamt slocknar?

Hon som var jag är en drabbande, modig och vacker berättelse om en sjukdom som drabbar så många. Det är också en hoppfull bok, full av livsglädje.

Forntiden befolkades av människor som du och jag. Människor med sorger, bekymmer och glädjeämnen. Ändå gör avståndet i tid att vi ofta inte ser dessa personer som individer. Det vill Kent Andersson råda bot på. Genom ett urval av föremål från järnåldern kan vi förstå mer om den värld de levde i. Hur såg de ut? Vilka kläder och frisyrer var moderna? Hur såg de på sig själva? Bilderna visar oss också den kulturhistoriska utvecklingen under denna tid: hur nordborna influerades av kelter, romare och den islamiska världen.

Det förflutnas ansikten ger oss kunskap om en period i vår historia som är både främmande och bekant. Och om människor som vi har betydligt mer gemensamt med än vad vi tror.

Vart Holmqvist vänder sig ser han hur näringslivets ideal och värderingar genomsyrar Handels. ( ) Det här är en kolossalt nyttig bok. Det är sällsynt med täta analyser av högskolans värld. Sverker Sörlin, Dagens Nyheter

Efter sin omtalade studie av Djursholm riktar Mikael Holmqvist nu strålkastarljuset mot Handelshögskolan i Stockholm. Handels. Maktelitens skola är den första inträngande analysen av denna institution, där inte bara den ekonomiska makteliten utbildas och fostras, utan även den politiska. Skolan grundades 1909 av det svenska näringslivet och är alltjämt ett privat universitet, men finansieras också av offentliga medel. Handelshögskolan utmärks av sin mycket selektiva antagning, och är det närmaste man kan komma en elitskola på universitetsnivå i Sverige. Vilka studenter är det som kommer in på Handels och hur formas de för framtida maktpositioner? Vilka är förutsättningarna för fri och oberoende forskning och undervisning när näringslivet leder verksamheten? Och hur påverkar denna skola det vidare samhället i en social, moralisk och politisk bemärkelse?

Mikael Holmqvist är docent i sociologi och professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet, utbildad i Sverige och Frankrike. Han har varit återkommande gästforskare vid Cornell University och Stanford University i USA. Hans forskning handlar om arbete, makt och organisation. Holmqvists uppmärksammade bok Djursholm. Sveriges ledarsamhälle utkom 2015.

Sällan har väl en bok legat så rätt i tiden som Handels ( ). För berättelsen om Handelshögskolan i Stockholm är just en berättelse om näringslivets växande status i Sverige. Johan Anderberg, Expressen

I sin bok om Handelshögskolan visar företagsekonomen och författaren Mikael Holmqvist hur Sveriges maktnobless formas, fostras och reproduceras. Henrik Malm Lindberg, Uppsala Nya Tidning

Handels är ett övertygande underlag för att slå näven i bordet. Inte vara lika fogliga mot ekonomismens beslutsfattare som de är mot näringslivet. Fler borde hålla ett kritiskt örnöga. Annelie Jordahl, Sydsvenskan

Mikael Holmqvists nya studie ger en fascinerande inblick i det slutna system som Handelshögskolan i Stockholm utgör. Boken är lika kritisk som initierad ( ). Rikard Flyckt, Jönköpingsposten

Holmqvist förmedlar djup kunskap om eliterna skola, med ett kritiskt perspektiv, som jag finner högst sympatiskt. Han klär av skolans inre och yttre verksamheter på ett riktigt avslöjande sätt. Lars-Erik Alkvist, Dala-Demokraten

Holmqvists skildring av den självsäkra, handlingsinriktade lilla högskolan på Sveavägen är rolig på det sätt sociologi ofta är: det är ju förbluffande upplysande, hårresande ibland, att ta del av människors självbild. Per Andersson, SVT Kulturnyheterna

Vid en läsarundersökning i Beijing 1999 ställdes två frågor: »Vilket litterärt verk är enligt dig Kinas genom tiderna främsta?« »Vilket litterärt verk har påverkat ditt liv mest?« Mer än 60 procent av de tillfrågade svarade Drömmar om röda gemak på båda frågorna. Kopparåldern är tredje delen i den uppskattade romansviten.

Ofta framhålls denna 1700-talsroman som den bästa genvägen till kännedom om kejsartidens hela Kina, från hovliv till ett liv utanför samhället. Främst utspelas romanen i aristokratisk miljö. Kvinnornas tragiska situation blir belyst, inte minst tjänsteflickornas.I »Guldåldern« får vi stifta bekantskap med den mäktiga Jiasläkten under en tid av välmående och makt. Huvudpersonen Baoyu föds med en jadeamulett i munnen i släktens palats, där han lever som "tillvarons lätting", beskyddad och omgiven av huvudsakligen kvinnliga släktingar och vackra tjänsteflickor. Baoyus skolgång kantas av tragiska dödsfall, hans poetiska talang ger sig till känna och han läser förbjuden litteratur, men mobbande flickor och en krävande far dämpar hans entusiasm, samtidigt som häxkonster hotar hans liv.

Översättning, inledning och kommentar av Pär Bergman.Illustration av Giuseppe Castiglione, ur serien Immortal Blossoms in an Everlasting Spring (1722 1735)

Annika Sandén tar oss med till de ljusare sidorna av 1600-talets vardagsliv, med jordbruksårets alla kalas och de fester som firade livets gång. Kanske var detta ett sätt för människor att förtränga det elände som omgav dem. Kanske är det helt enkelt en mänsklig egenskap att hitta glädje också i de svåraste stunder.

Svensk stormaktstid beskrivs i allmänhet som en dyster tid. Människor plågades av köld, missväxt och svält, och all tid och möda tycks ha lagts på att klara vardagen, i en grå och dyster vandring mot döden.Fast mitt bland det svåra fanns också glädjen. Flickor och pojkar lekte lekar, hittade på bus, klättrade i träd; ungdomar dansade och jagade varandra över vårblommande ängar; föräldrar höll förlovningsfester och bröllopskalas- som varade i dagar.

»Med starkt engagemang för individuella livsöden och maktstrukturer i historien belyser Annika Sandén förhållandena för marginaliserade grupper som brottslingar, bödlar, tiggare och fattighjon under svensk stormaktstid« Boktugg»Genom sitt populärvetenskapliga anslag visar Annika Sandén på den potential som historieforskning och annan humanistisk vetenskap har att nå ut i samhället på bred front och berika det offentliga samtalet och kulturlivet.« Sörmlandsmuseet.

»Människor gjorde också som de alltid gör: de roade sig och sjöng, de festade och firade. De blev förälskade, kände lust och njöt av livet. (.) Exemplen kommer från historiken Annika Sandéns nya bok, 'Fröjdelekar. Glädje, lust och nöjen under svensk stormaktstid', som på ett lysande sätt fullbordar hennes redan tidigare uppmärksammade och prisbelönta trilogi om 1600-talets social- och kulturhistoria.« Dagens Nyheter