Kent Andersson – författare

Under 1 500 år var Skedemosse på Öland en helig sjö dit befolkningen sökte sig för att offra. Traditionen inleddes cirka 400 år före vår tideräknings början och upphörde först när ön kristnades. Gåvorna till de högre makterna var av olika karaktär; vanligast var djur, särskilt hästar. De dödades och köttet åts upp av de som deltog i ceremonin, medan gudarna fick de köttfattiga delarna. Dessa handlingar avsågs att särskilt tillägnas fruktbarhetsgudarna. Till och med människor lämnades som offer, vilket senare utgrävningar konstaterat i fynd av ett 40-tal individer.

Under en senare period, 200–500 år efter vår tideräkning, sänkte man ned andra föremål, nämligen krigares vapen och personliga utrustning – något som vittnar om fientliga överfall på Öland. Dessa anfall slogs dock tillbaka och förlorarnas attiraljer offrades i sjön sedan den förstörts. Ytterligare en kategori utgörs av de guldsmycken som hittats i mossen, i vissa fall tillverkade bara för att vigas åt sjön. Skedemosse är för övrigt en av de guldrikaste fyndplatserna i hela Sverige.

Om författaren

Kent Andersson är docent i arkeologi och författare. Han arbetade många år på Historiska museet, bland annat som ansvarig för Guldrummet. Han är bosatt i Uppsala och författare till många böcker inom sitt fack, särskilt om järnåldern.

Forntiden befolkades av människor som du och jag. Människor med sorger, bekymmer och glädjeämnen. Ändå gör avståndet i tid att vi ofta inte ser dessa personer som individer. Det vill Kent Andersson råda bot på. Genom ett urval av föremål från järnåldern kan vi förstå mer om den värld de levde i. Hur såg de ut? Vilka kläder och frisyrer var moderna? Hur såg de på sig själva? Bilderna visar oss också den kulturhistoriska utvecklingen under denna tid: hur nordborna influerades av kelter, romare och den islamiska världen.

Det förflutnas ansikten ger oss kunskap om en period i vår historia som är både främmande och bekant. Och om människor som vi har betydligt mer gemensamt med än vad vi tror.

Under århundradena kring vår tideräknings början dominerades Europa av det romerska riket. Det bredde ut sig runt Medelhavets båda sidor och sträckte sig ändå upp till gränsen mot Skottland i norr. Men så långt som till Norden nådde aldrig den romerska expansionen. Däremot påverkades de människor som bodde i norr på många olika sätt av romersk kultur och det romerska sättet att leva. I denna bok berättar Kent Andersson, docent i arkeologi och en av landets främsta experter på området, den fascinerande historien om kontakterna mellan Norden och Romarriket. Med utgångspunkt från arkeologiska fynd och undersökningar från främst Sverige kastas nytt ljus över en tidigare tämligen okänd epok, som i Norden präglades av stora förändringar. Romerska föremål och idéer spelade en stor roll i denna förändringsprocess.

I skuggan av Rom spänner över mer än tusen år av romersk kulturpåverkan. Den börjar under 100-talet f.Kr. och slutar i väringagardets Konstantinopel under 1000-talet e.Kr.

"Arkeologiska föremål och fynd kommer alltid att ruva på hemligheter", skriver Kent Andersson inledningsvis i denna välillustrerade, faktafyllda och ledigt berättade historia från den långa järnåldern.

Fokus ligger naturligtvis på Sverige med de nutida gränserna. Fynden är rikliga. Banden till Romarriket och till den islamiska världen fanns redan då fynden berättar. Författaren introducerar både hemligheter och gåtfulla symboler.

Vad avslöjar fynden? De olika mynten, runinskrifterna, de fester som anordnades och vad som bjöds? Hur gjordes guldringar, bältspännen, svärdsfästen hur fick man fatt på guldet och silvret?  Här har man grävt fram verkstäder, men vad tillverkades? Och varför gjordes de olika gravarna, där ibland den döda kroppen brändes, ofta tillsammans med både tjänare och husdjur.

Och hur såg mötet ut för nordborna inför det skrivna språket? Vad berättar runstenarnas budskap om och hur förändrades det? Offer gjordes i sjöar och våtmarker av dåtidens människor varför och med vad?

Här finns mängder av frågor, många tänkbara tolkningar. Lämningar skvallrar om vida kontakter. Bildmaterialet är storartat och läsningen fascinerande. Järnålderslivet kommer närmare.

Kent Andersson, bosatt i Uppsala, docent i arkeologi och författare till en rad populärvetenskapliga böcker om bl.a. järnåldern, senast Järnålderns djur (2021). Under många år arbetade han vid Historiska museet i Stockholm.___"Spännande fakta som att vissa män under vikingatiden lät fila sina tänder som ett hemligt kännetecken för gemenskap och att ovanliga metallfiguriner från fjärran länder troligen utgjorde metallskrot som var tänkt att återanvändas i nya gjutningar." Ewa Bergdahl, BTJ. Helhetsbetyg: 4.

Du som läsare kommer att bekanta dig med klåfingriga, fåfänga och stridslystna vikingar som kombinerade sin blodtörst med en uppskattning av det vackra. Men också med män som under en del av den äldre järnåldern, på 500-talet, drabbades av något som liknade hybris eller storhetsvansinne. De lät avbilda sig på samma sätt som den romerske kejsaren gjorde kanske uppfattade de sig som nordiska motsvarigheter.  Men tidsperioden inrymde också mängder av starka kvinnor som på olika sätt skrivit in sig i historien. Genom fynd av dräktspännen och dräkter förstår man dessa kvinnors ställning. Pusslet av de många fynden knutna till denna tidsålder hjälper forskarna/arkeologerna att skapa sig en bild av helheten.  

Här berättas om rövade tempelskatter, de romerska myntens inflytande, återbruket mellan tider och kulturer. Fåfängan hade en framträdande plats; kungaporträtt, förgyllda bilder, hjälmar till skydd, vackert utsmyckade vapen och storslagna dräktspännen förekom i överflöd. Boken är rikt illustrerad och den fjärde fristående delen i berättelsen om järnåldern.

Om författaren

Kent Andersson är arkeolog/historiker och uppskattad fackboksförfattare inom sitt område. Han förestod Guldrummet på Historiska museet under många år. Medverkade även som expert i den uppmärksammade tv-serien "Sveriges historia".

Människan har känt till och använt sig av guld sedan urminnes tider. Varför är det så? En förklaring är att guld förekommer i ren form i naturen. Det har alltså varit möjligt att hitta klumpar av rent guld, som man har kunnat ta till vara och bearbeta. Dessutom är guld en mjuk metall, lätt att bearbeta. Guld ändrar inte heller sin gula glans. Det påminner om solen solen som hyllades som en gudom i många kulturer. 

De äldsta guldföremålen som tillverkats av människor har hittats i Svarta havsområdet, i dagens Bulgarien. Fynden dateras till tiden 4700 4200 före vår tideräknings början. Några tusen år senare, under stenålderns slutskede, nådde de första guldfynden Skandinavien. Författaren beskriver hur guldet fick en betydande roll i det fornnordiska samhället, inte minst under järnåldern. 

Han beskriver viktiga fyndplatser och visar hur guldet används idag, och om vilka vanliga och mer storslagna föremål som tillverkas, till exempel guldmedaljer. Boken är rikt och vackert illustrerad.

Kent Andersson, docent i historia och med många års arbete på Historiska museet, bland annat ansvarig för Guldrummet. Han är författare till åtskilliga böcker, senast Järnålderns djur och Järnålderns symboler och dolda skatter. Bosatt i Uppsala.

Forntiden befolkades av människor som du och jag. Människor med sorger, bekymmer och glädjeämnen. Ändå gör avståndet i tid att vi ofta inte ser dessa personer som individer. Det vill Kent Andersson råda bot på. Genom ett urval av föremål från järnåldern kan vi förstå mer om den värld de levde i. Hur såg de ut? Vilka kläder och frisyrer var moderna? Hur såg de på sig själva? Bilderna visar oss också den kulturhistoriska utvecklingen under denna tid: hur nordborna influerades av kelter, romare och den islamiska världen.Det förflutnas ansikten ger oss kunskap om en period i vår historia som är både främmande och bekant. Och om människor som vi har betydligt mer gemensamt med än vad vi tror.