Platon – författare

En av det västerländska tänkandets mest grundläggande skrifter

»Du är avskyvärd, Sokrates, som tolkar mina ord så att de blir lättare för dig att förvränga.«

»Ingalunda, min bäste vän. Säg bara tydligare vad du menar.«

Platons Staten är världslitteraturens första utopiska verk och den äldsta klassiska diskussionen om rättvisa.  Med sina argument om jämlikhet och vikten av att försaka sin makt är det fortfarande en radikal och omstridd bok, 2400 år senare. Staten är också den första filosofiska undersökningen av »det inre livet« som begrepp, samt en skarpsinnig reflektion över filosofins natur. Dess idélära, med den berömda grottliknelsen, har haft omätligt inflytande på litteraturen. På det hela taget är det svårt att övervärdera Statens status som klassiker i världslitteraturen.  Här i svensk översättning av Magnus Dalsjö, reviderad av David Tabachovitz. 

PLATON [428-347 f.Kr] var en grekisk filosof, matematiker och författare. Ingen annan filosof har haft mer inflytande på den västerländska traditionen. Kristna kyrkan är starkt påverkad av Platons idélära och med verk som Staten grundades den politiska filosofin. Dess betydelse för hela västvärldens idé- och samhällsdebatt är oöverskådligt och än i dag läses och diskuteras skriften ivrigt. Platon instiftade c:a 387 f.Kr. i antikens Athen sin egen akademi, västvärldens första institution för studier i filosofi. 

Odödliga filosofiska verk i ny utgåva

I Dialoger samlas ett antal av Platons mest berömda texter: verk skrivna i samtalsform och ofta med Platons lärare Sokrates i en av de centrala rollerna. Sokrates föddes cirka 469 f.Kr. och dog 399 f.Kr, efter att ha dömts till döden för »ogudaktighet« och för att vara en »ungdomens förförare«. I den tidiga dialogen Sokrates försvarstal skildras Sokrates försvar mot anklagelserna. I Kriton samtalar Sokrates och hans rike vän Kriton om rättvisa och orättvisa. Sokrates menar att orättvisa inte ska besvaras med ytterligare orättvisa, och vägrar låta Kriton hjälpa honom fly från fängelset. Symposion - på svenska kallad Gästabudet - är ett av Platons mest kända verk. Handlingen utspelar sig på ett gästabud, där en samling framstående atenare i tur och ordning håller lovtal till Eros, kärleken, fram till avslutningen där Sokrates förklarar hur kärleken kan leda människan till sanningen. Denna volym innehåller även Gorgias (om retorikens väsen), Faidon (som skildrar Sokrates syn på livet efter döden), samt Faidros, där Platon återkommer till frågan om kärleken. I svensk översättning av Ellen Wester, Johan Bergman och Claes Lindskog.

PLATON [428-347 f.Kr] var en grekisk filosof, matematiker och författare, vars verk har haft en närmast oöverskådlig betydelse för det västerländska tänkandet. Kristna kyrkan är starkt påverkad av hans idélära och med verk som Staten grundades den politiska filosofin. Cirka 387 f.Kr. instiftade Platon i antikens Aten sin egen akademi, västvärldens första institution för studier i filosofi.

En av den västerländska filosofins grundpelare

Under ett gästabud hemma hos dramatikern Agathon bestämmer sig en grupp framstående atenska män – bland dem Aristofanes och Sokrates – för att hålla var sitt lovtal till kärleksguden Eros. I tur och ordning kliver talarna fram och ger sin syn på kärlekens väsen. Sist ut är Sokrates, som väljer att berätta om prästdottern Diotima. Enligt henne, förklarar han, bör kärleken inte betraktas som något fullkomligt i sig utan som en strävan efter det sköna och goda, en drivkraft född ur brist. Det är genom kärleken som människan kan höja sig över kroppslig attraktion och nå insikt om det skönas idé – den allra högsta formen av kunskap. Gästabudet (även kallad Symposion) skrevs omkring 385 fvt. och är en av Platons viktigaste dialoger: en grundpelare inom den västerländska filosofin och ett av världslitteraturens centrala verk.I svensk översättning av Ellen Wester.

PLATON [428–347 fvt.] var en grekisk filosof, matematiker och författare, vars verk har haft en närmast oöverskådlig betydelse för det västerländska tänkandet. Den kristna kyrkan är starkt påverkad av hans idélära och med verk som Staten grundades den politiska filosofin. Cirka 387 fvt. instiftade Platon i antikens Aten sin egen akademi, västvärldens första institution för studier i filosofi.