Alexandra Borg – författare

Strindbergs lilla röda är en både nördig och allmänbildande resa genom bokens, typografins och läsningens historia. Med Röda rummet som prisma berättar Alexandra Borg och Nina Ulmaja hur allt började och hur det fortsatt. Det är oavbrutet lärorikt och underhållande, och varje vackert formgiven sida genomsyras av kärlek till Boken.

"Man köper heldre en vacker bok för en krona än en ful för 50 öre.""

August Strindberg

Den har kallats »Sveriges första moderna roman«. Röda rummet utkom första gången 1879 och väckte omedelbart stor uppmärksamhet. Sedan dess har boken utkommit i över 140 utgåvor, filmatiserats, blivit serieroman och översatts till ett stort antal språk. Men förutom att vara en klassisk roman är Röda rummet en Bok. Skriven, formgiven, tryckt, såld och läst. Hur gick det till på Strindbergs tid? Hur går det till idag?

Böcker, dagstidningar och tidskrifter har fortfarande ett fast grepp om svenska folket. De senaste årtiondenas medieutveckling har också inneburit att mycket läsning numera sker på skärmar av olika slag. Läsning kan innebära vidgade vyer och ökade kunskaper, insikt i hur andra människor handlar och tänker, svindlande äventyr och läkande terapi men också att vi kan ta del av och följa bruksanvisningar och matrecept. De flesta av oss läser omedvetet och utan större ansträngning, men varje generation måste erövra läsförmågan på nytt och det kan vara ett problem. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2013/2014 kastar sig från Heliga Birgitta till Harry Potter, från Selma Lagerlöf till Snobben. Boken vänder sig till alla som vill förstå mer om vad läsning kan innebära.

Vid förra sekelskiftet genomgick Stockholm den mest omfattande ombyggnationen i stadens historia. Stadsdelar ritades om, berg försvann och gator fick nya namn. Trånga gränder lämnade plats åt långsträckta promenadstråk. I [i] En vildmark av sten[/i] argumenterar Alexandra Borg för att de inre och yttre förändringarna i huvudstaden tvingade fram en ny fiktionsform - storstadslitteraturen. Den grundar sig delvis i författarnas erfarenheter och förändrade synsätt, men hämtar även sitt mönster från de stora metropolernas stadsmyter; ekon hörs av Dickens London, Gaskells Manchester, Dostojevskijs S:t Petersburg och Norris Chicago. I tider av förändring uppfann Stockholmsförfattarna ord och bilder för den urbana erfarenheten som kom att få stor betydelse för människors förståelse av sig själva och av sin stad.

Urban kriminallitteratur 18512011 De stora Stockholmsskildringarnas tid är inte förbi. I Brottsplats Stockholm riktas ljuset mot den urbana miljöns funktion och betydelse i deckarnas värld har spelplatsen en överordnad betydelse. Betoningen av miljön är till och med ett genredrag! Nedslag görs i centrala författarskap som Stieg Trenters och Sjöwalls & Wahlöös samt i senare efterföljare som Jens Lapidus och Stieg Larsson. Ett fyrtiotal verk analyseras, dagens bästsäljande författare såväl som helt bortglömda deckardrottningar från förra sekelskiftet. Vem har i dag hört talas om 1880-talets Liza Marklund Jenny Ödman? Prosaberättelser om brott har alltid sålt bra. Stockholmsdeckarna har nått en stor publik, i Sverige och utomlands. Kriminalfiktionen, och dess otaliga filmatiseringar, har påverkat bilden av huvudstaden på ett oöverträffat vis. Alexandra Borg disputerade nyligen på en avhandling om Stockholm i litteraturen kring förra sekelskiftet. För närvarande driver hon ett fo rskningsprojekt om läsandets framtid och e-bokens möjligheter och begränsningar samt är kritiker vid Upsala Nya Tidning. Ca 300 sid, 150x230 mm, Inb. Rikt illustrerad i 4-färg