Elin Wägner – författare

Vattendroppar faller från smältande tak och knoppar brister i trädens grenar. Kvällarna blir allt ljusare och luften är mild – våren är här och påsken står för dörren. Det är en tid för både fest och eftertanke, för lekfulla traditioner och rofylld stillhet. I denna ask möter vi högtidens alla nyanser. Genom fyra noveller skildrar Hjalmar Söderberg, Zacharias Topelius, Selma Lagerlöf och Elin Wägner påskens glädje, hemligheter och små mysterier – från häxor och påskägg till vårens första förälskelser och barndomens minnen. Ett litterärt påskägg fyllt av humor, vårstämning och klassiska berättelser. Asken innehåller fyra noveller: Selma Lagerlöf – Påskkäringen Hjalmar Söderberg – Aprilviolerna Elin Wägner – Påsken på Sjöboda Zacharias Topelius – Påskäggen

Elin Wägners tredje roman Pennskaftet utkom 1910 och blev en stor försäljningssuccé. Den handlar om Barbro Magnus och hennes liv som ung, kvinnlig journalist i en mansdominerad tidningsvärld. Barbro Magnus blir starkt engagerad i kampen för kvinnlig rösträtt och inleder - trots att de inte har råd att gifta sig - ett sexuellt förhållande med den unge ariktekten Dick Block. Pennskaftet är ett av Elin Wägners viktigaste verk och en av svensk litteraturs stora klassiker.

Få svenska kvinnogestalter fortsätter att engagera och provocera i lika hög grad som Elin Wägner (1882-1949), få har varit lika mångsidiga och lika tydliga i sina ställningstaganden både i sin person och i sitt verk. De frågor som Wägner brann för, de frågor som hon både genomlevde och skrev om, är i hög grad samma frågor som engagerar vår egen tid: förhållandet mellan könen, det biologiska moderskapet, miljökatastroferna, fredsfrågan samt varje människas rätt till sina egna rötter.

”Medan snälltåget rusade fram genom natten stodo två män i en sovvagnskorridor och grälade ettrigt om en kvinna. Dock var ingen av dem varken hennes make, älskare, far eller målsman, och ingen av dem skulle erkänt att han var det minsta kär i henne. Men hon hade hos båda väckt samma ömma instinkt att beskydda, och även denna känsla är exklusiv. Båda två tyckte att den andre karln varit onödig och dum.”

Få svenska kvinnogestalter fortsätter att engagera och provocera i lika hög grad som Elin Wägner (1882-1949), få har varit lika mångsidiga och lika tydliga i sina ställningstaganden både i sin person och i sitt verk. Författaren, journalisten och feministen Wägner var aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt, var med och grundade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad 1925 och blev som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien 1944. Dialogen fortsätter utkom för första gången 1932.

”Våren 1917 spreds två nyheter inom samma vecka i vår lilla stad vid ån. Ryssarnas front och borgmästarens äktenskap hade brutit samman hette det. Jag tror mig veta vilken av dessa sensationer som fördunklade den andra.

Borgmästaren själv var i Stockholm då nyheten tog fart genom stadens jungfrur. Hans skandaliserade hus blev plötsligt så isolerat som om det varit ett skepp med orörlig motor på ett öde och dimhöljt hav. Och i det huset satt jag, hans skyldiga maka, alldeles stilla och lyssnade till klockornas knäpp och slag en hel vecka.”

Få svenska kvinnogestalter fortsätter att engagera och provocera i lika hög grad som Elin Wägner (1882-1949), få har varit lika mångsidiga och lika tydliga i sina ställningstaganden både i sin person och i sitt verk. Författaren, journalisten och feministen Wägner var aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt, var med och grundade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad 1925 och blev som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien 1944. Hemlighetsfull utkom första gången 1938.

”– Flickor, klockan är tjugu minuter över åtta!

Jag stod alldeles stum inför det oväsen, som följde. Det var som om en cyklon skulle dragit genom rummen. Kaffekoppar och sockerskål virvlade fram ur en byrålåda, smör och bröd slungades fram ur ett hörnskåp i köket, Baby kom skvalpande med kaffet och allasammans bredde sina byråsmörgåsar i rykande fart och skållade sig på kaffet, medan de samtidigt på ett obegripligt sätt provade på hattarna framför speglarna. Strax efter halv nio ramlade de av med kapporna trädda på ena armen och handskar, väskor och ljusröda smörgåspåsar i händerna. Det blev så plötsligt tyst, att jag studsade.”

Få svenska kvinnogestalter fortsätter att engagera och provocera i lika hög grad som Elin Wägner (1882-1949), få har varit lika mångsidiga och lika tydliga i sina ställningstaganden både i sin person och i sitt verk. Författaren, journalisten och feministen Wägner var aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt, var med och grundade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad 1925 och blev som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien 1944. Wägners debutroman Norrtullsligan utkom för första gången 1908, och är en vass och uppriktig skildring av systerskap och livet som ung, självförsörjande kvinna i det tidiga 1900-talets Stockholm.

/LÄTTLÄST/

Inget blir som man tänkt sig! Så känner Pegg, en ung kvinna från Linköping. Hennes föräldrar har dött och hon måste flytta till Stockholm för att ta jobb på ett kontor. Det är i början av 1900-talet. Lönen är låg och många ser ner på kvinnor som arbetar.

Pegg flyttar in hos tre andra kontorsflickor. De kallas för Ligan och bor vid Norrtull.  I den lilla lägenheten i Stockholm skämtar, längtar, kämpar, svälter, blir de förälskade, jobbar över, dricker pilsner och tar pulver mot huvudvärken. Norrtullsligan är hennes dagbok. I den berättar hon allt, med både humor och ilska.

Genom boken löper konflikten mellan viljan att bli gift och slippa slitet, och viljan att vara självständig och bli tagen på allvar. Samtidigt är Norrtullsligan full av humor, och trots att över 100 år gått sedan Elin Wägner skrev sin debutroman är igenkänningen stor. Den har bearbetats till lättläst av Cecilia Davidsson.

Lättlästnivå: 5(1 är lättast och 6 svårast)