Elin Wägner - Böcker

Vattendroppar faller från smältande tak och knoppar brister i trädens grenar. Kvällarna blir allt ljusare och luften är mild – våren är här och påsken står för dörren. Det är en tid för både fest och eftertanke, för lekfulla traditioner och rofylld stillhet. I denna ask möter vi högtidens alla nyanser. Genom fyra noveller skildrar Hjalmar Söderberg, Zacharias Topelius, Selma Lagerlöf och Elin Wägner påskens glädje, hemligheter och små mysterier – från häxor och påskägg till vårens första förälskelser och barndomens minnen. Ett litterärt påskägg fyllt av humor, vårstämning och klassiska berättelser. Asken innehåller fyra noveller: Selma Lagerlöf – Påskkäringen Hjalmar Söderberg – Aprilviolerna Elin Wägner – Påsken på Sjöboda Zacharias Topelius – Påskäggen

”– Flickor, klockan är tjugu minuter över åtta!

Jag stod alldeles stum inför det oväsen, som följde. Det var som om en cyklon skulle dragit genom rummen. Kaffekoppar och sockerskål virvlade fram ur en byrålåda, smör och bröd slungades fram ur ett hörnskåp i köket, Baby kom skvalpande med kaffet och allasammans bredde sina byråsmörgåsar i rykande fart och skållade sig på kaffet, medan de samtidigt på ett obegripligt sätt provade på hattarna framför speglarna. Strax efter halv nio ramlade de av med kapporna trädda på ena armen och handskar, väskor och ljusröda smörgåspåsar i händerna. Det blev så plötsligt tyst, att jag studsade.”

Få svenska kvinnogestalter fortsätter att engagera och provocera i lika hög grad som Elin Wägner (1882-1949), få har varit lika mångsidiga och lika tydliga i sina ställningstaganden både i sin person och i sitt verk. Författaren, journalisten och feministen Wägner var aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt, var med och grundade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad 1925 och blev som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien 1944. Wägners debutroman Norrtullsligan utkom för första gången 1908, och är en vass och uppriktig skildring av systerskap och livet som ung, självförsörjande kvinna i det tidiga 1900-talets Stockholm.

/LÄTTLÄST/

Inget blir som man tänkt sig! Så känner Pegg, en ung kvinna från Linköping. Hennes föräldrar har dött och hon måste flytta till Stockholm för att ta jobb på ett kontor. Det är i början av 1900-talet. Lönen är låg och många ser ner på kvinnor som arbetar.

Pegg flyttar in hos tre andra kontorsflickor. De kallas för Ligan och bor vid Norrtull.  I den lilla lägenheten i Stockholm skämtar, längtar, kämpar, svälter, blir de förälskade, jobbar över, dricker pilsner och tar pulver mot huvudvärken. Norrtullsligan är hennes dagbok. I den berättar hon allt, med både humor och ilska.

Genom boken löper konflikten mellan viljan att bli gift och slippa slitet, och viljan att vara självständig och bli tagen på allvar. Samtidigt är Norrtullsligan full av humor, och trots att över 100 år gått sedan Elin Wägner skrev sin debutroman är igenkänningen stor. Den har bearbetats till lättläst av Cecilia Davidsson.

Lättlästnivå: 5(1 är lättast och 6 svårast)

”Så föll mörkret över oss, men icke samma mörker. Mot mig var det moderligt och milt, och för mig hade det inga hemligheter, nog mindes jag ändå den kära vägen hem. Men måste icke den namnlösa, om hon orkade förnimma någonting, finna detta mörker skrämmande, i vilket hon färdades med två okända figurer mot ett mål om vilket hon ingenting visste?”

Få svenska kvinnogestalter fortsätter att engagera och provocera i lika hög grad som Elin Wägner (1882-1949), få har varit lika mångsidiga och lika tydliga i sina ställningstaganden både i sin person och i sitt verk. Författaren, journalisten och feministen Wägner var aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt, var med och grundade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad 1925 och blev som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien 1944. Den namnlösa utkom för första gången 1922.

”Ingen av dem reflekterade, då de reste till Stockholm för att börja handelsskolan, över de sociala omvälvningar, vilka tvungit till omplacering av den kvinnliga arbetskraften så att det blev helt naturligt att deras stockkonservativa fäder drevo upp pengar och sände i väg dem i stället för att hålla dem hemma. De kände sig inte som frigjord arbetskraft, på väg att omplaceras i ett könlöst yrke, den dag de började på institutet. De voro bara två unga flickor och det hela var inte så avgörande. Inte föll det dem in, att de nu skulle vara med om att för kvinnorna utexperimentera en radikalt ny form att leva och arbeta, att de hade sitt liv som ett svårlöst problem för sig, eller att framtiden kunde komma att dra slutsatser av det sätt, varpå de löste det.”

Få svenska kvinnogestalter fortsätter att engagera och provocera i lika hög grad som Elin Wägner (1882-1949), få har varit lika mångsidiga och lika tydliga i sina ställningstaganden både i sin person och i sitt verk. Författaren, journalisten och feministen Wägner var aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt, var med och grundade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad 1925 och blev som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien 1944. Den odödliga gärningen utkom för första gången 1928.

”Han inbillade sig, att han kände, huru luften inne i omnibussen var full af tankar, han tyckte, att han andades in dem, ehuru i själfva verket den tjocka luften var bemängd med något mycket mindre subtilt än tankar. Hur skulle det ta sig ut, tänkte han, om alla dessa tysta tankar plötsligt kristalliserades till ljud? Därifrån gick han vidare och önskade, att så skulle ske med alla de tankar, som just i detta ögonblick tänktes i London.”

Få svenska kvinnogestalter fortsätter att engagera och provocera i lika hög grad som Elin Wägner (1882-1949), få har varit lika mångsidiga och lika tydliga i sina ställningstaganden både i sin person och i sitt verk. Författaren, journalisten och feministen Wägner var aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt, var med och grundade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad 1925 och blev som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien 1944. Från det jordiska museet är Wägners debut från 1907 och innehåller en samling noveller och skisser.

”Medan snälltåget rusade fram genom natten stodo två män i en sovvagnskorridor och grälade ettrigt om en kvinna. Dock var ingen av dem varken hennes make, älskare, far eller målsman, och ingen av dem skulle erkänt att han var det minsta kär i henne. Men hon hade hos båda väckt samma ömma instinkt att beskydda, och även denna känsla är exklusiv. Båda två tyckte att den andre karln varit onödig och dum.”

Få svenska kvinnogestalter fortsätter att engagera och provocera i lika hög grad som Elin Wägner (1882-1949), få har varit lika mångsidiga och lika tydliga i sina ställningstaganden både i sin person och i sitt verk. Författaren, journalisten och feministen Wägner var aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt, var med och grundade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad 1925 och blev som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien 1944. Dialogen fortsätter utkom för första gången 1932.

”Hur sagolik är inte historien om de franska soldaterna till exempel, som drogo av sig uniformen (vars färg är en hädelse mot horisonten, som jag läste i ett brev från en ung fransman till en ung tysk), köpte eller fingo tyska arbetares kläder och upptogos bland dem, doldes i deras massor och nu arbeta med dem i gruvorna.”

Få svenska kvinnogestalter fortsätter att engagera och provocera i lika hög grad som Elin Wägner (1882–1949), få har varit lika mångsidiga och lika tydliga i sina ställningstaganden både i sin person och i sitt verk. Författaren, journalisten och feministen Wägner var aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt, var med och grundade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad 1925 och blev som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien 1944.

Från Seine, Rhen och Rhur beskriver Wägners resor genom ett sönderslaget Europa strax efter första världskrigets slut. Skarpsynt och lågmält satiriskt skriver hon om Ruhrockupationens konsekvenser och de stukade men hoppfulla framtidsdrömmar världen hyste när första världskriget fortfarande var det enda världskriget. Boken utkom för första gången 1923.

Den här titeln är en del av vår satsning för att lyfta fram kvinnliga författarskap ur Bonnierförlagens arkiv – från Fredrika Bremer till Sara Stridsberg. Läs mer om projektet och hitta nya feministiska favoritböcker på vår Facebook-sida ”Utmärkt urval, kvinnliga författarskap”.

”Det är lyckligt för två äkta makar när deras värld är uppdelad i två riken. Det blir alltmera sällsynt, ty hemmet är snart inte något rike mer, och någon drottning behöver det inte.

Men Gammalrödja prästgård var på Springers tid ett dubbelrike, där var och en rådde över sitt. Det fanns bara en punkt där viljorna brötos. Mellan prosten och prostinnan rådde länge meningsskiljaktighet om söndagsfisket, och det var inte en sådan småsak som man kunde tro.”

Få svenska kvinnogestalter fortsätter att engagera och provocera i lika hög grad som Elin Wägner (1882-1949), få har varit lika mångsidiga och lika tydliga i sina ställningstaganden både i sin person och i sitt verk. Författaren, journalisten och feministen Wägner var aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt, var med och grundade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad 1925 och blev som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien 1944. Gammalrödja utkom för första gången 1931.

”Ärligt talat så tror jag förstås att min mamma hade rätt, när hon mot personalen på barnbördshuset satte igenom att jag var hennes barn och vägrade att ge bröstet åt den till förväxling lika unge som syster ville pracka på henne. Det var mammas enda kamp mot samhället under hela hennes liv och den bör hon ha fört på goda grunder. Hon förklarade själv att hon i barnets första stund märkt sig dess öron som uppåt formade sig i en spets. I brist på vigselattest var detta hennes enda bevis på att jag var dotter till greve Johan Sporre och vad var naturligare än att hon i sin osäkra ställning skulle genomsöka mig efter ett tecken på min börd.”

Få svenska kvinnogestalter fortsätter att engagera och provocera i lika hög grad som Elin Wägner (1882-1949), få har varit lika mångsidiga och lika tydliga i sina ställningstaganden både i sin person och i sitt verk. Författaren, journalisten och feministen Wägner var aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt, var med och grundade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad 1925 och blev som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien 1944. Genomskådad utkom för första gången 1937.