Victoria Benedictsson - Böcker

Vad hör julen till? Att äta för mycket snask, och sitta framför en brasa med en god bok. Den här boken är godare än de flesta. Här får du möta en rad av förlagets författare som gett sina bilder av julen i både nyskrivna och tidigare publicerade texter, tillsammans med läckra recept som hör både en klassisk och en modern jul till, signerade våra främsta kokboksförfattare. Lägg därtill några av de mest klassiska julskildringarna ur världslitteraturen, och du inser att den här boken kommer att bli din följeslagare både före och under julen. En adventspresent till dig själv, eller en julgåva till någon annan. Eller både och. Låt polstjärnan, stella polaris, lysa över din läsning.

Med texter och recept av: Victoria Benedictsson, Isabelle Bervenius, Charles Dickens, Torbjörn Flygt, Philomène Grandin, Emma Hamberg, Camilla Hamid, Jonas Jonasson, James Joyce, Sara Kadefors, Cecilia Klang, Agnes von Krusenstjerna, Selma Lagerlöf, Jens Linder, Tina N Martin, Hedvig Charlotta Nordenflycht, Lotta Olsson, Viktor Rydberg, Karin Smirnoff, Jenny Strömstedt, Richard Swartz, Hjalmar Söderberg, Dylan Thomas, Niklas Turner Olovzon, Julia Tuvesson, Jennie Walldén, Mikael Yvesand och Klas Östergren.

Formgivare och illustratör: Katy Kimbell

"En utmärkt och varierad samling berättelser som speglar de känslor och traditioner som förknippas med julhögtiden" BTJ

Jag lärde mig förstå mäns tankegång, jag lärde mig urskilja varje skiftning av medömkan och ringaktning, som kan gömmas under berömmande eller beundrande ord. Känslan av solidaritet och gemensamhet med hela mitt kön vaknade efter hand; och vid varje giftigt och förstucket utfall led jag i hemlighet som om det varit riktat mot mig ensam.

En kvinna blickar ut i natten, fången i både sitt rum och sin självbild. För första gången berättar hon om sitt liv – hur hon formats av sin fars kvinnoförakt och samhällets krav, hur hon lärt sig skämmas över sig själv. Med psykologisk skärpa dissekerar Victoria Benedictsson kön, identitet och den tysta revolt som växer ur instängd heten. En tidlös novell som ger en stark inblick i 1800talets kvinnoroll – och som fortfarande känns smärtsamt aktuell.

Den här asken rymmer texter av fyra banbrytande kvinnor – fyra föregångsgestalter som trotsade konventionerna och bröt ny mark, och som lämnade efter sig ett arv som – hundrafemtio år senare – fortfarande lever. De var visionära författare som trotsade sin samtid och experimenterade med form och rytm. De skrev om brännande ämnen och upprörde såväl kritiker som läsare. De punkterade den av män skapade världsbild som kväste samtidens kvinnor med krav på dygd och sedlighet. I dikter och noveller, artiklar och romaner ifrågasatte de det ojämställda äktenskapet. De mejslade fram den nya kvinnan, gav henne en kropp, en blick, ett intellekt – och en lust.

Asken innehåller fyra böcker:Victoria Benedictsson – Ur mörkretStella Kleve – PyrrhussegrarCharlotte Perkins Gilman – Den Gula tapetenEdith Södergran – Valda dikter

I skenet av en svag låga berättar en kvinna om sitt liv. Hon har levt i skuggorna, instängd i en värld där hennes röst inte räknas. Hon har aldrig haft friheten att välja, aldrig kunnat bryta sig loss från de bojor hon försatts i redan från födseln. För en anonym man, en lyssnare i mörkret, beskriver hon sin verklighet - ett liv format av krav, begränsningar och den ordning som styr den som föds till kvinna.I »Ur mörkret« [1888] skildrar Victoria Benedictsson en kvinnas kamp mot bojorna i ett patriarkalt samhälle. Novellen ger röst åt den frustration och längtan efter frihet som genomsyrar hennes författarskap och har blivit en central text i den svenska litteraturens tidiga feministiska strömningar.

VICTORIA BENEDICTSSON [1850-1888] var en svensk författare och dramatiker, som skrev under pseudonymen Ernst Ahlgren. Trots en kort litterär bana på bara fyra år räknas hon till det sena 1800-talets viktigaste realistiska författare. De mest kända av hennes romaner är Pengar [1885] och Fru Marianne [1887], som båda handlar om äktenskapets villkor och kvinnors ställning i samhället.

Victoria Benedictsson har kallats 1880-talets geni och "hjältinna i en tragedi". Hon efterlämnade en liten men tungt vägande prosaproduktion, som hon skrev under pseudonymen Ernst Ahlgren. Intresset för hennes författarskap och person har aldrig minskat. Fru Marianne från 1887 handlar om Marianne, den bortskämda storstadskvinnan som gifter sig med Börje och blir bondhustru på den skånska ladnsbygden. Det är en roman om kärlekens irrvägar och samtidigt en rik karaktärsskildring av en kvinna som växer till insikt om kärlekens krav. Boken filmades för tv av Carin Mannheimer 2001, med Cecilia Frode och Per Morberg i huvudrollerna.

Ett blad dras från blommans mitt - ett i taget. Älskar, älskar inte … Om svaret kunde fås av en lek hade dessa noveller aldrig skrivits. För det är inte lätt alla gånger att veta vad man känner. Eller tänker, eller vill. Det här är en ask om kärleken. Den frågande, förvånande, förvirrande och fängslande. Och om kvalen som kommer därtill.

I fyra noveller fångas tankar om kärlekens roll. Om kvinnlig frigörelse eller underkastelse, av fyra stora svenska författare. Alla skrevs de för över hundra år sedan, men är lika aktuella idag. Att älska - eller inte - det är frågan.

Asken innehåller fyra böcker:

Anne Charlotte Leffler - BarnetVictoria Benediktsson - En realistElin Wägner - Löftet och Aldrig så lite man inte är giftAlfhild Agrell - Skymning och Födelsedagskakan

Drängen hade gått till stationen en halvtimme i förväg, för att hämta hans koffertar, och naturligtvis fanns hans favoriträtter på bordet. Han var ju den yngste av barnen, mammas guldgosse, och den ende hon hade hemma. Till och med Hildur lyssnade spänt efter steg i trappan; något av den allmänna feststämningen hade sträckt sig även till henne.

Den unga Hildur har efter sin fars bortgång blivit föräldralös, ärvt en stor förmögenhet och tillbringar nu sommaren på landet hos doktor Sandersons familj. Yngste sonen i familjen studerar till läkare i Lund, men ska för sommarledigheten komma hem igen, något inte bara familjen längtat efter. Hildur, med ett brinnande intresse för litteratur, har fascinerats av de texter sonen publicerar anonymt, och ser mycket fram emot att träffa den spännande unge mannen bakom dessa.

Även om Victoria Benedictssons författargärning omfattar en kort period, anses hon – jämte August Strindberg – vara en av 1880-talets främsta realistiska författare i Sverige.

Folkliv & småberättelser gavs ut för första gången 1887. Författaren Victoria Benedictsson, född 1850, hade fyra år tidigare gjort sin debut med prosasamlingen Från Skåne, vilken togs emot som ett viktigt och nydanande verk inom realismen och det modernistiska genombrottet. En fantastisk start för en debutant. För Folkliv och småberättelser blev hon fjärde kvinnliga författare att motta ett stipendium från Svenska Akademien.

Victoria Benedictsson har aldrig varit bortglömd under de år som gått sedan hon gick ur tiden 1888. Hennes författarskap är fortfarande hett och aktuellt, och till ständig inspiration inom både teater och litteratur.

Senaste utgåvan av Folkliv & småberättelser från 1980-talet är sedan länge slutsåld, och nu låter vi den bli startskottet för Ekström & Garays klassikerserie. Med nytt förord av Åsa Dahlberg-Ohlsson.