Victoria Benedictsson – författare

Den här asken rymmer texter av fyra banbrytande kvinnor – fyra föregångsgestalter som trotsade konventionerna och bröt ny mark, och som lämnade efter sig ett arv som – hundrafemtio år senare – fortfarande lever. De var visionära författare som trotsade sin samtid och experimenterade med form och rytm. De skrev om brännande ämnen och upprörde såväl kritiker som läsare. De punkterade den av män skapade världsbild som kväste samtidens kvinnor med krav på dygd och sedlighet. I dikter och noveller, artiklar och romaner ifrågasatte de det ojämställda äktenskapet. De mejslade fram den nya kvinnan, gav henne en kropp, en blick, ett intellekt – och en lust.

Asken innehåller fyra böcker:Victoria Benedictsson – Ur mörkretStella Kleve – PyrrhussegrarCharlotte Perkins Gilman – Den Gula tapetenEdith Södergran – Valda dikter

Ett blad dras från blommans mitt - ett i taget. Älskar, älskar inte … Om svaret kunde fås av en lek hade dessa noveller aldrig skrivits. För det är inte lätt alla gånger att veta vad man känner. Eller tänker, eller vill. Det här är en ask om kärleken. Den frågande, förvånande, förvirrande och fängslande. Och om kvalen som kommer därtill.

I fyra noveller fångas tankar om kärlekens roll. Om kvinnlig frigörelse eller underkastelse, av fyra stora svenska författare. Alla skrevs de för över hundra år sedan, men är lika aktuella idag. Att älska - eller inte - det är frågan.

Asken innehåller fyra böcker:

Anne Charlotte Leffler - BarnetVictoria Benediktsson - En realistElin Wägner - Löftet och Aldrig så lite man inte är giftAlfhild Agrell - Skymning och Födelsedagskakan

Jag lärde mig förstå mäns tankegång, jag lärde mig urskilja varje skiftning av medömkan och ringaktning, som kan gömmas under berömmande eller beundrande ord. Känslan av solidaritet och gemensamhet med hela mitt kön vaknade efter hand; och vid varje giftigt och förstucket utfall led jag i hemlighet som om det varit riktat mot mig ensam.

En kvinna blickar ut i natten, fången i både sitt rum och sin självbild. För första gången berättar hon om sitt liv – hur hon formats av sin fars kvinnoförakt och samhällets krav, hur hon lärt sig skämmas över sig själv. Med psykologisk skärpa dissekerar Victoria Benedictsson kön, identitet och den tysta revolt som växer ur instängd heten. En tidlös novell som ger en stark inblick i 1800talets kvinnoroll – och som fortfarande känns smärtsamt aktuell.

Vad hör julen till? Att äta för mycket snask, och sitta framför en brasa med en god bok. Den här boken är godare än de flesta. Här får du möta en rad av förlagets författare som gett sina bilder av julen i både nyskrivna och tidigare publicerade texter, tillsammans med läckra recept som hör både en klassisk och en modern jul till, signerade våra främsta kokboksförfattare. Lägg därtill några av de mest klassiska julskildringarna ur världslitteraturen, och du inser att den här boken kommer att bli din följeslagare både före och under julen. En adventspresent till dig själv, eller en julgåva till någon annan. Eller både och. Låt polstjärnan, stella polaris, lysa över din läsning.

Med texter och recept av: Victoria Benedictsson, Isabelle Bervenius, Charles Dickens, Torbjörn Flygt, Philomène Grandin, Emma Hamberg, Camilla Hamid, Jonas Jonasson, James Joyce, Sara Kadefors, Cecilia Klang, Agnes von Krusenstjerna, Selma Lagerlöf, Jens Linder, Tina N Martin, Hedvig Charlotta Nordenflycht, Lotta Olsson, Viktor Rydberg, Karin Smirnoff, Jenny Strömstedt, Richard Swartz, Hjalmar Söderberg, Dylan Thomas, Niklas Turner Olovzon, Julia Tuvesson, Jennie Walldén, Mikael Yvesand och Klas Östergren.

Formgivare och illustratör: Katy Kimbell

"En utmärkt och varierad samling berättelser som speglar de känslor och traditioner som förknippas med julhögtiden" BTJ

I skenet av en svag låga berättar en kvinna om sitt liv. Hon har levt i skuggorna, instängd i en värld där hennes röst inte räknas. Hon har aldrig haft friheten att välja, aldrig kunnat bryta sig loss från de bojor hon försatts i redan från födseln. För en anonym man, en lyssnare i mörkret, beskriver hon sin verklighet - ett liv format av krav, begränsningar och den ordning som styr den som föds till kvinna.I »Ur mörkret« [1888] skildrar Victoria Benedictsson en kvinnas kamp mot bojorna i ett patriarkalt samhälle. Novellen ger röst åt den frustration och längtan efter frihet som genomsyrar hennes författarskap och har blivit en central text i den svenska litteraturens tidiga feministiska strömningar.

VICTORIA BENEDICTSSON [1850-1888] var en svensk författare och dramatiker, som skrev under pseudonymen Ernst Ahlgren. Trots en kort litterär bana på bara fyra år räknas hon till det sena 1800-talets viktigaste realistiska författare. De mest kända av hennes romaner är Pengar [1885] och Fru Marianne [1887], som båda handlar om äktenskapets villkor och kvinnors ställning i samhället.

Romanen Pengar skildrar en flickas uppväxt, hennes konstnärsdrömmar, obetänksamma giftermål och skilsmässa. Ett omdebatterat och glödande inlägg den så kallade kvinnosaksfrågan.

Victoria Benedictsson har kallats 1880-talets geni och "hjältinna i en tragedi". Hon efterlämnade en liten men tungt vägande prosaproduktion, som hon skrev under pseudonymen Ernst Ahlgren. Intresset för hennes författarskap och person har aldrig minskat.

Victoria Benedictsson har kallats 1880-talets geni och "hjältinna i en tragedi". Hon efterlämnade en liten men tungt vägande prosaproduktion, som hon skrev under pseudonymen Ernst Ahlgren. Intresset för hennes författarskap och person har aldrig minskat. Fru Marianne från 1887 handlar om Marianne, den bortskämda storstadskvinnan som gifter sig med Börje och blir bondhustru på den skånska ladnsbygden. Det är en roman om kärlekens irrvägar och samtidigt en rik karaktärsskildring av en kvinna som växer till insikt om kärlekens krav. Boken filmades för tv av Carin Mannheimer 2001, med Cecilia Frode och Per Morberg i huvudrollerna.

”Jag tror icke på ett helvete utom oss, uppfylldt med eld och lågor, där det finnes, tror jag, är i människans eget hatfulla hjärta; där en gnista kärlek, ren, himmelsk kärlek finnes, där kan icke vara helvete och huru många människor gifs det väl, som icke älska något!”

Victoria Benedictsson har kallats 1880-talets geni och "hjältinna i en tragedi". Hon efterlämnade en liten men tungt vägande prosaproduktion, som hon skrev under pseudonymen Ernst Ahlgren. Intresset för hennes författarskap och person har aldrig minskat. En självbiografi ur brev och anteckningar utkom för första gången 1908.

”Fast mor Malena bodde på fattighuset, höll hon sig ändå med en höna, och det var en faslig lyx, det var att tillskansa sig livets goda på andras bekostnad, det var att förhäva sig över sämre lottade. Mor Malena var ’överklass’ på fattighuset.” (ur berättelsen Mor Malenas höna) Berättelsesamlingen Folkliv och småberättelser gavs ut första gången 1887. Trots den korta tid som Victoria Benedictsson (1850-1888) skrev är hon en av de främsta av 1880-talets realistiska författare. Hon skrev under pseudonymen Ernst Ahlgren och skildrade ofta äktenskapsproblematik och kvinnoförtryck.

”Bara därför att hon är min mor, skall hon anse sig ha rätt att tränga in i mina angelägenheter. Hon skall ha anspråk på förtroenden och förtrolighet, denna främmande människa, som jag inte känner; hon skall begära ömhet och tillgivenhet och vad det heter allt det där, som mödrar fordra av sina snälla gossar – för hon tror naturligtvis jag är en snäll gosse! Det tro mödrar alltid – och hon känner mig inte.” Romanen Modern slutfördes och gavs ut av författarens vän 1888, bara några månader efter hennes död. Trots den korta tid som Victoria Benedictsson skrev är hon en av de främsta av 1880-talets realistiska författare. Hon skrev under pseudonymen Ernst Ahlgren och skildrade ofta äktenskapsproblematik och kvinnoförtryck.

”Ni är diktare – – – konstnär. Ni måste känna människohjärtat, för det är människor ni skall skapa. Jag är också konstnär – ringare tycker ni – – – bara en skådespelerska – – – men också för mig är livet allt, också för mig är konsten att spela på de känsligaste strängarna i människornas sinnen. När vi äga makt över andra, makt att smälta och böja deras stämningar efter vår egen, då är det därför att vi känna starkare, mångsidigare än de, därför att livet griper djupare tag i oss än i vardagsfolket. Bara det, som ligger inom räckvidden av vår egen natur, är äkta.”

(Ur Romeos Julia)

Victoria Benedictsson (1850-1888) har kallats 1880-talets geni och "hjältinna i en tragedi". Hon efterlämnade en liten men tungt vägande prosaproduktion, som hon skrev under pseudonymen Ernst Ahlgren. Intresset för hennes författarskap och person har aldrig minskat. Denna utgåva innehåller pjäserna Romeos Julia, Den bergtagna, I telefon samt Final.

”Det är barockt, men Julia har funnit sin Romeo, och Romeo är ett kassaskåp.” När en ung poet söker upp skådespelerskan han har sett på scenen och förälskat sig i möter han ett motstånd han aldrig hade förväntat sig av en skådespelerska: hon är sin man trogen. Romeos Julia är en enaktare som utmanar sin tids föreställningar. Trots den korta tid som Victoria Benedictsson skrev är hon en av de främsta av 1880-talets realistiska författare. Hon skrev under pseudonymen Ernst Ahlgren och skildrade ofta äktenskapsproblematik och kvinnoförtryck.

”Ni är en underlig varelse! Inte kvinna, inte barn – ingenting” Femaktaren Den bergtagna gavs ut av författarens vän 1890, efter hennes död. Trots den korta tid som Victoria Benedictsson skrev är hon en av de främsta av 1880-talets realistiska författare. Hon skrev under pseudonymen Ernst Ahlgren och skildrade ofta äktenskapsproblematik och kvinnoförtryck.

”Jag tycker för min del att – hur skall jag säga – är han inte ändå en smula ytlig? Det är för övrigt hela släktets stora huvudfel. Brist på djup – i tankar som i känslor – utmärker männen! Har jag inte rätt?”

Victoria Benedictsson har kallats 1880-talets geni och "hjältinna i en tragedi". Hon efterlämnade en liten men tungt vägande prosaproduktion, som hon skrev under pseudonymen Ernst Ahlgren. Intresset för hennes författarskap och person har aldrig minskat. Pjäsen Final skrevs tillsammans med Axel Lundegård och är ett skådespel i tre akter om kärlek, pengar och societetsliv. Den utkom för första gången 1885.