Agnes von Krusenstjerna - Böcker

Möt julen med klassiska julberättelser och underbart gott te! Räkna ner till julafton tillsammans med H.C. Andersen, Agnes von Krusenstjerna, Selma Lagerlöf och Zacharias Topelius som i varsin berättelse öppnar dörren till fyra sorters vinterlandskap. Följ med på en ödesdiger nyårsafton, möt troll och väsen i vintermörkret, upplev barnens jul och känn längtan in till värmen – där ljuset, hoppet och julens magi väntar. I den här kalendern finner du fyra kuvert, ett för varje söndag i advent. Förutom en novell bjuder varje lucka på en omsorgsfullt utvald tesort som bär smak av allt från frisk apelsin och kardemumma till saffran, pepparkaka och sötsyrliga äpplen. Så, slå dig ner i favoritfåtöljen med en liten novell och en värmande kopp te och låt berättandets magi fylla rummet. Vi önskar dig en mysig adventstid och en sagolik jul! Novellix

Vad hör julen till? Att äta för mycket snask, och sitta framför en brasa med en god bok. Den här boken är godare än de flesta. Här får du möta en rad av förlagets författare som gett sina bilder av julen i både nyskrivna och tidigare publicerade texter, tillsammans med läckra recept som hör både en klassisk och en modern jul till, signerade våra främsta kokboksförfattare. Lägg därtill några av de mest klassiska julskildringarna ur världslitteraturen, och du inser att den här boken kommer att bli din följeslagare både före och under julen. En adventspresent till dig själv, eller en julgåva till någon annan. Eller både och. Låt polstjärnan, stella polaris, lysa över din läsning.

Med texter och recept av: Victoria Benedictsson, Isabelle Bervenius, Charles Dickens, Torbjörn Flygt, Philomène Grandin, Emma Hamberg, Camilla Hamid, Jonas Jonasson, James Joyce, Sara Kadefors, Cecilia Klang, Agnes von Krusenstjerna, Selma Lagerlöf, Jens Linder, Tina N Martin, Hedvig Charlotta Nordenflycht, Lotta Olsson, Viktor Rydberg, Karin Smirnoff, Jenny Strömstedt, Richard Swartz, Hjalmar Söderberg, Dylan Thomas, Niklas Turner Olovzon, Julia Tuvesson, Jennie Walldén, Mikael Yvesand och Klas Östergren.

Formgivare och illustratör: Katy Kimbell

"En utmärkt och varierad samling berättelser som speglar de känslor och traditioner som förknippas med julhögtiden" BTJ

Agnes von Krusenstjerna var en av sin tids mest omdiskuterade författare, med verk innehållande frispråkiga skildringar av sex och samkönade relationer. I år är hon återigen aktuell i idéhistorikern Karin Johannissons augustprisnominerade bok Den sårade divan. von Krusenstjernas novell Snigeln och flickan handlar om Rosa som är nio år gammal och drömmer om den lycka hon kände under familjens sommar på landet. Och så i oktober är de på väg igen, hela familjen samlad. Men så kommer ett oväntat moln på Rosas himmel. Novellen är hämtad ur novellsamlingen Delat rum på Kammakaregatan (1933).

Lilla Rosas svarta ögon blevo så stora och skinande. Hon såg upp i backarna, där hon sprungit i somras på bara fötter. Nu hade de dalande löven fyllt marken. De lågo inte hopsopade ordentliga högar som i Stockholmsparkerna. De svämmade över stenar och tuvor och ända ned mot gärdsgårdarna. De snart avlövade träden vajade sorgmodigt sina svarta och fuktiga grenar, och Rosa kände något tjockt i strupen, därför att hon älskade de där träden, och nu tyckte hon synd om dem.

"Vad jag mer finner i hennes text är en enkel men laddad berättelse om en liten flicka, som möter det farliga liv som väntar på henne efter barndomens soliga sommaridyll. [ ] På några sidor lyckas Agnes von Krusenstjerna skildra något dramatiskt om den kvinnliga sexualiteten." Maria Schottenius, DN

Snigeln och flickan är Novellix nr 72. Novellix ger ut noveller; nyskrivet och klassiker, en novell per bok. Novellerna finns i tre format tryckt bok, e-bok och ljudbok. Du kan även prenumerera på dem. Läs mer på novellix.se

Om längtan och saknad, starka familjeband och laddade möten handlar de fyra novellerna i denna ask, skrivna av några av Sveriges största och mest älskade författare. Alla kämpade de mot något: kvinnans underordnade ställning eller samhällets krav och förväntningar - men också mot sina egna inre demoner. Novellerna är små lysande pärlor, eleganta prov på deras författarskap, och ett måste för alla litteraturälskare - inte minst för dem som ännu inte har stiftat bekantskap med dessa svenska klassiker.

Asken innehåller: Elin Wägner - De blå silkesstrumporna Agnes von Krusenstjerna - Snigeln och flickan Stig Dagerman - Snöblandat regn Moa Martinson - Fjäderbrevet "Det här är så förtätat om längtan, om splittrade familjer, om fattigdom och om flykt att man inte kan undgå att känna hur Dagermans ord, som så ofta, går rakt in i vår nutid, rakt in i novembers snöblandade regn, i mörkret, bland människor på flykt mot stängda gränser." Skånska Dagbladet

Novellix ger ut stora läsupplevelser i litet format! En novell per bok, och alltid med originalomslag av svenska formgivare, illustratörer och konstnärer. Novellerna säljs både styckvis och förpackade i fina presentaskar.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet.

1917 debuterade von Krusenstjerna som romanförfattare med Ninas dagbok, en på ytan lättsam flickboksroman i dagboksform. Boken utspelar sig i överklassmiljö och skildrar två månader i en tonårig flickas liv vid 1900-talets början. Romanen saknar dock inte djup, och utöver ungdomlig förälskelse behandlas bl.a. frågor om moral och religion. Även Ninas reflexioner kring vuxnas beteende är intressanta, och visar prov på författarens spirande förmåga.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet.

Helenas första kärlek: en Stockholmsroman (1918) utspelar sig vid 1900-talets början. Helena, en oerfaren och naiv ungdom från överklassen, möter David, en musiker tillhörande en lägre samhällsklass. Svårigheten att mötas över klassgränserna vid den här tiden utkristalliserar sig; deras skilda bakgrund och syn på livet leder till komplikationer...

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och motstånd. Hon kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev Krusenstjerna närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en självklar plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten om Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet.

Genombrottet kom dock på 1920-talet, med en självbiografiskt inspirerad bokserie i tre volymer. Romanerna var Tony växer upp: scener ur ett barndomsliv (1922), Tonys läroår: episoder ur en ungdom (1924), och Tonys sista läroår: resa till kejsarens hotell (1926). Romansviten skildrar en överklasstjejs barndom och ungdomsår; hennes skoltid, vänskaper, sexuella uppvaknande och erfarenhet av psykisk sjukdom. Böckerna fick ett stort genomslag och kritikersuccén var ett faktum.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet.

Genombrottet kom dock på 1920-talet, med en självbiografiskt inspirerad bokserie i tre volymer. Romanerna var Tony växer upp: scener ur ett barndomsliv (1922), Tonys läroår: episoder ur en ungdom (1924), och Tonys sista läroår: resa till kejsarens hotell (1926). Romansviten skildrar en överklasstjejs barndom och ungdomsår; hennes skoltid, vänskaper, sexuella uppvaknande och erfarenhet av psykisk sjukdom. Böckerna fick ett stort genomslag och kritikersuccén var ett faktum.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet.

Genombrottet kom dock på 1920-talet, med en självbiografiskt inspirerad bokserie i tre volymer. Romanerna var Tony växer upp: scener ur ett barndomsliv (1922), Tonys läroår: episoder ur en ungdom (1924), och Tonys sista läroår: resa till kejsarens hotell (1926). Romansviten skildrar en överklasstjejs barndom och ungdomsår; hennes skoltid, vänskaper, sexuella uppvaknande och erfarenhet av psykisk sjukdom. Böckerna fick ett stort genomslag och kritikersuccén var ett faktum.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet.

Krusenstjernas novellsamlingar bidrar till hennes relevans, vilket i olika hänseenden framgår av Händelser på vägen (1929). Här gestaltas allt ifrån livets små glädjeämnen till dess svåra stunder. Inte sällan skildras karaktärer som står inför stora livsval och inre konflikter. Författaren visar här prov på sin särskilda förmåga, att på djupet beskriva de olika karaktärernas psyke med tydlig skärpa.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet.

Novellsamlingen Delat rum på Kammakaregatan (1933) blev en av Krusenstjernas mest populära böcker och kom att tryckas i ett flertal upplagor redan under utgivningsåret. Texterna hör till hennes mer lättillgängliga – som hon själv kallade ”oskyldiga stycken” – och samtliga har en poäng...Utöver de tretton novellerna innehåller samlingen även två dikter.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet.

Fru Esters pensionat (1927) handlar om en kvinna som då hennes make går bort ärver en summa pengar. Istället för att gå ensam och sysslolös väljer hon – mot sina släktingars inrådan – att öppna ett pensionat, dit en brokig skara individer flyttar. Bland de boende märks en sjuklig yngling, vars närvaro föranleder ortens läkare att regelbundet besöka pensionatet. Trots sina många sysslor och gästernas närvaro fortsätter dock rädslan för att bli lämnad ensam att tynga Ester...

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet.

Romansviten om fröknarna von Pahlen består av sju delar som utkom mellan åren 1930 och 1935. Huvudkaraktärerna i denna släktkrönika är Petra von Pahlen och hennes brorsdotter Angela. Persongalleriet ger en inblick i dåtidens liv inom överklassen och två kvinnors kamp för självbestämmande respektive kärlek på lika villkor. I sviten blottläggs även – som antyds ovan – kontroversiella företeelser som vittnar om Krusenstjernas mod som författare.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet.

Romansviten om fröknarna von Pahlen består av sju delar som utkom mellan åren 1930 och 1935. Huvudkaraktärerna i denna släktkrönika är Petra von Pahlen och hennes brorsdotter Angela. Persongalleriet ger en inblick i dåtidens liv inom överklassen och två kvinnors kamp för självbestämmande respektive kärlek på lika villkor. I sviten blottläggs även – som antyds ovan – kontroversiella företeelser som vittnar om Krusenstjernas mod som författare.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet.

Romansviten om fröknarna von Pahlen består av sju delar som utkom mellan åren 1930 och 1935. Huvudkaraktärerna i denna släktkrönika är Petra von Pahlen och hennes brorsdotter Angela. Persongalleriet ger en inblick i dåtidens liv inom överklassen och två kvinnors kamp för självbestämmande respektive kärlek på lika villkor. I sviten blottläggs även – som antyds ovan – kontroversiella företeelser som vittnar om Krusenstjernas mod som författare.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet.

Romansviten om fröknarna von Pahlen består av sju delar som utkom mellan åren 1930 och 1935. Huvudkaraktärerna i denna släktkrönika är Petra von Pahlen och hennes brorsdotter Angela. Persongalleriet ger en inblick i dåtidens liv inom överklassen och två kvinnors kamp för självbestämmande respektive kärlek på lika villkor. I sviten blottläggs även – som antyds ovan – kontroversiella företeelser som vittnar om Krusenstjernas mod som författare.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet.

Romansviten om fröknarna von Pahlen består av sju delar som utkom mellan åren 1930 och 1935. Huvudkaraktärerna i denna släktkrönika är Petra von Pahlen och hennes brorsdotter Angela. Persongalleriet ger en inblick i dåtidens liv inom överklassen och två kvinnors kamp för självbestämmande respektive kärlek på lika villkor. I sviten blottläggs även – som antyds ovan – kontroversiella företeelser som vittnar om Krusenstjernas mod som författare.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet.

Romansviten om fröknarna von Pahlen består av sju delar som utkom mellan åren 1930 och 1935. Huvudkaraktärerna i denna släktkrönika är Petra von Pahlen och hennes brorsdotter Angela. Persongalleriet ger en inblick i dåtidens liv inom överklassen och två kvinnors kamp för självbestämmande respektive kärlek på lika villkor. I sviten blottläggs även – som antyds ovan – kontroversiella företeelser som vittnar om Krusenstjernas mod som författare.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien - inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet.

Krusenstjernas novellsamlingar bidrar till hennes relevans, vilket i olika hänseenden framgår av Vivi, flicka med melodi (1936). I denna skimrande men samtidigt tankeväckande samling presenteras en rad finstämda småstycken av på ytan mer lättsam karaktär. Berättelserna avhandlar dock samtidigt svåra ämnen, som sökandet efter en identitet och mänsklig sårbarhet.