Agnes von Krusenstjerna – författare

Vad hör julen till? Att äta för mycket snask, och sitta framför en brasa med en god bok. Den här boken är godare än de flesta. Här får du möta en rad av förlagets författare som gett sina bilder av julen i både nyskrivna och tidigare publicerade texter, tillsammans med läckra recept som hör både en klassisk och en modern jul till, signerade våra främsta kokboksförfattare. Lägg därtill några av de mest klassiska julskildringarna ur världslitteraturen, och du inser att den här boken kommer att bli din följeslagare både före och under julen. En adventspresent till dig själv, eller en julgåva till någon annan. Eller både och. Låt polstjärnan, stella polaris, lysa över din läsning.

Med texter och recept av: Victoria Benedictsson, Isabelle Bervenius, Charles Dickens, Torbjörn Flygt, Philomène Grandin, Emma Hamberg, Camilla Hamid, Jonas Jonasson, James Joyce, Sara Kadefors, Cecilia Klang, Agnes von Krusenstjerna, Selma Lagerlöf, Jens Linder, Tina N Martin, Hedvig Charlotta Nordenflycht, Lotta Olsson, Viktor Rydberg, Karin Smirnoff, Jenny Strömstedt, Richard Swartz, Hjalmar Söderberg, Dylan Thomas, Niklas Turner Olovzon, Julia Tuvesson, Jennie Walldén, Mikael Yvesand och Klas Östergren.

Formgivare och illustratör: Katy Kimbell

"En utmärkt och varierad samling berättelser som speglar de känslor och traditioner som förknippas med julhögtiden" BTJ

Möt julen med klassiska julberättelser och underbart gott te! Räkna ner till julafton tillsammans med H.C. Andersen, Agnes von Krusenstjerna, Selma Lagerlöf och Zacharias Topelius som i varsin berättelse öppnar dörren till fyra sorters vinterlandskap. Följ med på en ödesdiger nyårsafton, möt troll och väsen i vintermörkret, upplev barnens jul och känn längtan in till värmen – där ljuset, hoppet och julens magi väntar. I den här kalendern finner du fyra kuvert, ett för varje söndag i advent. Förutom en novell bjuder varje lucka på en omsorgsfullt utvald tesort som bär smak av allt från frisk apelsin och kardemumma till saffran, pepparkaka och sötsyrliga äpplen. Så, slå dig ner i favoritfåtöljen med en liten novell och en värmande kopp te och låt berättandets magi fylla rummet. Vi önskar dig en mysig adventstid och en sagolik jul! Novellix

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet.

Romansviten om fröknarna von Pahlen består av sju delar som utkom mellan åren 1930 och 1935. Huvudkaraktärerna i denna släktkrönika är Petra von Pahlen och hennes brorsdotter Angela. Persongalleriet ger en inblick i dåtidens liv inom överklassen och två kvinnors kamp för självbestämmande respektive kärlek på lika villkor. I sviten blottläggs även – som antyds ovan – kontroversiella företeelser som vittnar om Krusenstjernas mod som författare.

”Ute i den stora salen var dansen i full gång. Det var ett brokigt virrvarr av ljusa klänningar och svarta frackar. En hetsande ånga av alla slags parfymer låg och gungade i luften, blandad med fint uppvirvlande damm.” (ur novellen Omkring Eros) En dagdriverskas anteckningar är en samling berättelser av Agnes von Krusenstjerna, och gavs ut första gången 1923. Berättelserna är författade mellan 1911 och 1923. Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) blev under sin tid stämplad av de konservativa som en dekadent och trivial författare. Hennes författande satte igång stora svallvågor kring de moraliska normerna, framförallt vad gällde kvinnors rätt att uttrycka sig fritt och kampen kring en friare sexualmoral.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet.

I Fattigadel (1935-38), en romansvit i fyra band, tecknar von Krusenstjerna ett hänsynslöst och djupt personligt porträtt av den svenska aristokratins moraliska och ekonomiska förfall. Genom alter egot Viveka skildras en uppväxt präglad av släktens slutna rum, där erotiskt uppvaknande och psykisk skörhet krockar med strikta traditioner. Uppväxten och uppgörelsen med det tynande ståndssamhället berättas med en inlevelse och skärpa som fortfarande utmanar och berör.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet.

I Fattigadel (1935-38), en romansvit i fyra band,tecknar von Krusenstjerna ett hänsynslöst och djupt personligt porträtt av den svenska aristokratins moraliska och ekonomiska förfall. Genom alter egot Viveka skildras en uppväxt präglad av släktens slutna rum, där erotiskt uppvaknande och psykisk skörhet krockar med strikta traditioner. Uppväxten och uppgörelsen med det tynande ståndssamhället berättas med en inlevelse och skärpa som fortfarande utmanar och berör.

Vintermörkret ligger djupt över skogar och sjöar. Det är en tid av längtan, drömmar och förväntan. I denna ask öppnar H.C. Andersen, Agnes von Krusenstjerna, Selma Lagerlöf och Zacharias Topelius dörren till fyra sorters vinterlandskap. Följ med på en ödesdiger nyårsafton, besök ljusskygga trolls julfirande, upplev en snögubbes längtan efter värme och ta del av en värmländsk berättelse om kärlek och medmänsklighet. Stämningsfull läsning att återvända till år efter år. Asken innehåller fyra böcker: Selma Lagerlöf – Stenen i sjön Rottnen H.C. Andersen – Snögubben & Tolv med posten Zacharias Topelius – Trollens jul Agnes von Krusenstjerna – Stulet nyår

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet.

I Fattigadel (1935-38), en romansvit i fyra band,tecknar von Krusenstjerna ett hänsynslöst och djupt personligt porträtt av den svenska aristokratins moraliska och ekonomiska förfall. Genom alter egot Viveka skildras en uppväxt präglad av släktens slutna rum, där erotiskt uppvaknande och psykisk skörhet krockar med strikta traditioner. Uppväxten och uppgörelsen med det tynande ståndssamhället berättas med en inlevelse och skärpa som fortfarande utmanar och berör.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet.

Romansviten om fröknarna von Pahlen består av sju delar som utkom mellan åren 1930 och 1935. Huvudkaraktärerna i denna släktkrönika är Petra von Pahlen och hennes brorsdotter Angela. Persongalleriet ger en inblick i dåtidens liv inom överklassen och två kvinnors kamp för självbestämmande respektive kärlek på lika villkor. I sviten blottläggs även – som antyds ovan – kontroversiella företeelser som vittnar om Krusenstjernas mod som författare.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet.

Romansviten om fröknarna von Pahlen består av sju delar som utkom mellan åren 1930 och 1935. Huvudkaraktärerna i denna släktkrönika är Petra von Pahlen och hennes brorsdotter Angela. Persongalleriet ger en inblick i dåtidens liv inom överklassen och två kvinnors kamp för självbestämmande respektive kärlek på lika villkor. I sviten blottläggs även – som antyds ovan – kontroversiella företeelser som vittnar om Krusenstjernas mod som författare.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet.

Romansviten om fröknarna von Pahlen består av sju delar som utkom mellan åren 1930 och 1935. Huvudkaraktärerna i denna släktkrönika är Petra von Pahlen och hennes brorsdotter Angela. Persongalleriet ger en inblick i dåtidens liv inom överklassen och två kvinnors kamp för självbestämmande respektive kärlek på lika villkor. I sviten blottläggs även – som antyds ovan – kontroversiella företeelser som vittnar om Krusenstjernas mod som författare.