David Larsson Heidenblad – författare

"Boken ger både bra tips och väcker större frågor om vad vi gör med vår tid." - Lisa Irenius, Svenska Dagbladet

"Det är en synnerligen välskriven bok ... Och den är inte bara läsbar; den är också läsvärd genom de teman som den tar upp." - Bodil Jönsson, Sydsvenskan

GÖR MINDRE MEN BÄTTRE

Hur får man tid över till det viktigaste?

Hur kan du åstadkomma mer och bättre genom att göra mindre?

Samtidshistorikern David Larsson Heidenblad har grävt, sorterat och testat för att kunna lyfta fram de mest välgrundade och effektiva metoderna och principerna för den som vill koncentrera sig på det väsentliga i livet.

Med hjälp av dessa och andra tips och råd hjälper han läsaren att klart och tydligt se vad som faktiskt är värt någonting, och vad som kan väljas bort och tackas nej till. Resultatet är en snitslad bana som fungerar för såväl ett rikare familjeliv som att leva upp till sina ambitioner, eller både och samtidigt.

I Ta din tid ger David Larsson Heidenblad nycklar genom insikter och berättelser från akademi och näringsliv, erfarenheter från techvärlden och strategispel. Det är en bok för ett arbetsliv i fortsatt förändring och för alla som vill få mer ut av tillvaron.

Sikt är bokserien som samlar smarta texter från hela världen. I fyra nummer per år skriver framstående författare, forskare, historiker, tänkare och ekonomer. Syftet är att lyfta fram nya, tänkvärda och banbrytande perspektiv.

I det här numret publicerar vi stjärnförfattaren Karl Ove Knausgård och en av världens främsta fackboksförfattare Elizabeth Kolbert. Johan Olsson berättar om hur han blev världens bästa längdskidåkare, Anna Hellers skriver om företagskulturen som floppade och Kristoffer Leandoer introducerar en science fiction-klassiker av Isaac Asimov.

Dessutom: En stigande stjärna på den sydamerikanska litteraturhimlen, en Nobelpristagare i ekonomi och nya bilder på rymden från James Webb-teleskopet.

Välkommen till det fjärde numret av Sikt.

"Boken ger både bra tips och väcker större frågor om vad vi gör med vår tid." - Lisa Irenius, Svenska Dagbladet

"Det är en synnerligen välskriven bok ... Och den är inte bara läsbar; den är också läsvärd genom de teman som den tar upp." - Bodil Jönsson, Sydsvenskan

GÖR MINDRE MEN BÄTTRE

Hur får man tid över till det viktigaste?

Hur kan du åstadkomma mer och bättre genom att göra mindre?

Samtidshistorikern David Larsson Heidenblad har grävt, sorterat och testat för att kunna lyfta fram de mest välgrundade och effektiva metoderna och principerna för den som vill koncentrera sig på det väsentliga i livet.

Med hjälp av dessa och andra tips och råd hjälper han läsaren att klart och tydligt se vad som faktiskt är värt någonting, och vad som kan väljas bort och tackas nej till. Resultatet är en snitslad bana som fungerar för såväl ett rikare familjeliv som att leva upp till sina ambitioner, eller både och samtidigt.

I Ta din tid ger David Larsson Heidenblad nycklar genom insikter och berättelser från akademi och näringsliv, erfarenheter från techvärlden och strategispel. Det är en bok för ett arbetsliv i fortsatt förändring och för alla som vill få mer ut av tillvaron.

Sagt om boken

"Man kan lätt tro att boken ger strategier främst för ett bättre arbetsliv, men Larsson Heidenblad påminner läsaren om att det faktiskt handlar om förutsättningar för ett bättre Liv ja med stort L." - Niklas Laninge, författare och vd för Nordic Behaviour Group

"Självhjälpsböcker hjälper inte alltid. De kan ge läsaren dåligt samvete med principer, måsten och borden. Den är boken är istället en självhjälpsbok med empati, som ger dig rimliga, realistiska och görbara frågeställningar du kan utgå från för att lära dig att ta din tid." - Lena Lid Falkman, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm och Karlstad Universitet i ledarskap, kommunikation och organisationsfrågor

"Äntligen ett fantastiskt smörgåsbord av metoder och strategier för att get sh*t done och samtidigt behålla den åtråvärda balansen i livet." - Judith Wolst, entreprenör, digital rågivare, föreläsare och författare

David Larsson Heidenblad är docent i historia vid Lunds universitet. Han medverkar även regelbundet som skribent i Svenska Dagbladet och Sydsvenskan.

The history of knowledge is a dynamic field of research with bright prospects. In recent years it has been established as an exciting, forward-looking field internationally, with a strong presence in the Nordic countries.

Forms of Knowledge is the first publication by the Lund Centre for the History of Knowledge (LUCK). The volume brings together some twenty historians from different scholarly traditions to develop the history of knowledge. The knowledge under scrutiny here is the sort which people have regarded and valued as knowledge in various historical settings. The authors apply different perspectives to this knowledge, maintaining the historicity and situatedness of the production and circulation of knowledge.

The book presents the history of knowledge in all its rich diversity. The role of knowledge in public life is the focus of some chapters, while others concentrate on the importance of knowledge for individuals or local communities; some chart the realities of academic or systematic knowledge, others consider its existential or mundane dimensions. Taken together, they make a significant contribution to the theoretical, conceptual, and methodological advances in the field.

Hur hänger Aktie-SM 1979 ihop med nyliberalismens framväxt i Sverige? Vilken roll spelade kokainet för Sigmund Freuds syn på normalitet? Hur har månen påverkat människan genom historien? Vad fick Mary Wollstonecraft att på resa genom ett kargt Norden omvärdera sin syn på revolutioner? Och vad kan en hästslaktare i 1800-talets Stockholm säga oss om människans paradoxala förhållande till djuren?Bildningsboxen är ett nytt koncept för att tillgängliggöra forskning för en bredare allmänhet. Sveriges främsta forskare berättar, förklarar och fördjupar händelser och fenomen som förändrat historien och samtiden. Essäerna spänner över filosofi, samhällsvetenskap, historia och ekonomi men är skrivna i ett personligt och lättillgängligt format. Det är folkbildning av bästa snitt.Bildningsboxen är ett samarbete mellan Anekdot/Bildningspodden och Norstedts förlag.

Det var med Stockholmskonferensen 1972 som världens uppmärksamhet för första gången på allvar riktades mot vår hotade livsmiljö. För den svenska allmänheten var problematiken dock ganska välkänd. I press och etermedier var miljöfrågorna ständigt närvarande. Men bara fem år tidigare, 1967, hade läget varit annorlunda. Då betraktades det inte alls som en självklarhet att människan var i färd med att förstöra sin egen planet. Men vem eller vilka var det som satte bollen i rullning, började ställa frågor och förflytta perspektiven?

Historikern David Larsson Heidenblad belyser händelserna som på kort tid orsakade ett radikalt skifte. Den gröna vändningen åren kring 1970 har fått stora efterverkningar inom en mängd områden. Men hur gick det egentligen till? Vad var det som gjorde att människor fick upp ögonen för miljökrisen, och vilken betydelse har denna historia för oss i dag? Läsaren får nya och viktiga svar på frågor som angår oss alla.

Hur får man tid över till det man vill göra?

Oavsett om det gäller arbetsliv, familjen eller andra intressen brukar livet ständigt ställa till problem. Men för att inte drunkna i logistik och administration finns det tekniker och strategier som hjälper för att frigöra tid och göra tillvaron luftigare och lättare. I sin nya bok lyfter historikern David Larsson Heidenblad fram beprövade, välgrundade och etablerade metoder för den som vill göra det som känns viktigt och betydelsefullt. Med hjälp av dessa och andra tips och råd hjälper han läsaren att klart och tydligt se vad som faktiskt är värt någonting, och vad som kan väljas bort och tackas nej till. Resultatet är en snitslad bana till en mer rofylld tillvaro, oavsett om det gäller en rikare tillvaro med familjen eller möjligheter att leva upp till sina ambitioner.

Och han vet för David Larsson Heidenblad använder dem själv.

David Larsson Heidenblad är docent i historia vid Lunds universitet och biträdande föreståndare för Centrum för kunskapshistoria. Han medverkar även regelbundet som skribent i Svenska Dagbladet.

Hur får man tid över till det man vill göra?

Oavsett om det gäller arbetsliv, familjen eller andra intressen brukar livet ständigt ställa till problem. Men för att inte drunkna i logistik och administration finns det tekniker och strategier som hjälper för att frigöra tid och göra tillvaron luftigare och lättare. I sin nya bok lyfter historikern David Larsson Heidenblad fram beprövade, välgrundade och etablerade metoder för den som vill göra det som känns viktigt och betydelsefullt. Med hjälp av dessa  och andra tips och råd  hjälper han läsaren att klart och tydligt se vad som faktiskt är värt någonting, och vad som kan väljas bort och tackas nej till. Resultatet är en snitslad bana till en mer rofylld tillvaro, oavsett om det gäller en rikare tillvaro med familjen eller möjligheter att leva upp till sina ambitioner.

Och han vet  för David Larsson Heidenblad använder dem själv.

David Larsson Heidenblad är docent i historia vid Lunds universitet och biträdande föreståndare för Centrum för kunskapshistoria. Han medverkar även regelbundet som skribent i Svenska Dagbladet.

I Ta små steg visar samtidshistorikern David Larsson Heidenblad hur verklig förändring faktiskt blir till. Boken utgår från en enkel men kraftfull insikt: förändring skapas inte av stora visioner, utan av handlingar som får fäste över tid. 

Med utgångspunkt i forskning, historia och egna erfarenheter formulerar han en modell i tre steg: tänk litet, sätt människor i centrum och arbeta långsiktigt. Vi kan alla – oftare än vi tror – vara aktörer i att forma världen omkring oss. Och Alla stora genombrott börjar med ett första, litet steg. 

David Larsson Heidenblad är docent i historia vid Lunds universitet. Hans forskning är inriktad mot miljöhistoria, kunskapshistoria och ekonomisk kulturhistoria.

Historiker har länge varit intresserade av kunskap: hur den produceras, vad som utmärker den och vilka maktordningar som den upprätthåller. Först det senaste decenniet har dock kunskapshistoria börjat växa fram som ett eget område.

I denna bok belyser en grupp nordiska forskare en fråga som tilldrar sig stort intresse inom det kunskapshistoriska fältet i dag: hur cirkulerar kunskap i samhället och vad händer med den när den befinner sig i rörelse? Genom empiriska studier, från 1500-talets kartografi till 1970-talets sexologi, kombinerat med teoretiska och metodiska reflexioner, utgör boken ett betydelsefullt bidrag till den framväxande internationella forskningen om kunskapens historia.

Boken är sprungen ur det nordiska nätverket ”New History of Knowledge”. Läs mer på: newhistoryofknowledge.com

–––

Historians have long been interested in knowledge—its nature and origin, and the circumstances under which it was created—but it has only been in recent years that the history of knowledge has emerged as an academic field in its own right.

In Circulation of Knowledge, a group of Nordic scholars explore a range of theoretical and methodological approaches to this new and exciting area of historical research. The question of knowledge in motion is central to their investigations, and especially how knowledge is transformed when it circulates between different societal arenas, literary genres, or forms of media.

Reflecting on twelve empirical studies, from sixteenth-century cartography to sexology in the 1970s, the authors make a significant contribution to the growing international research on the history of knowledge.

newhistoryofknowledge.com

Kunskapshistoria är ett dynamiskt forskningsfält som har framtiden för sig. Under de senaste åren har inriktningen etablerats som en ny och spännande historievetenskaplig inriktning både internationellt och i Sverige. 

I boken Forms of Knowledge, sprungen ur den livaktiga kunskapshistoriska forskningsmiljön i Lund, samlas historiker med olika bakgrund och specialitet för att utforska kunskapshistoriens möjligheter. Några fokuserar på kunskapens plats i offentligheten eller samhället i stort, andra belyser kunskapens betydelse för den enskilda människan eller det lokala sammanhanget. Här finns också skribenter som koncentrerar sig på akademisk och systematiserad kunskap, andra på kunskapens existentiella eller vardagliga dimensioner. 

Tillsammans sätter bokens bidrag ljuset på kunskapshistoriens mångfald och rikedom samtidigt som de bidrar till den teoretiska och metodiska utvecklingen av forskningsområdet. 

–––The history of knowledge is a dynamic field of research with bright prospects. In recent years it has been established as an exciting, forward-looking field internationally, with a strong presence in the Nordic countries.

Forms of Knowledge is the first publication by the Lund Centre for the History of Knowledge (LUCK). The volume brings together some twenty historians from different scholarly traditions to develop the history of knowledge. The knowledge under scrutiny here is the sort which people have regarded and valued as knowledge in various historical settings. The authors apply different perspectives to this knowledge, maintaining the historicity and situatedness of the production and circulation of knowledge.

The book presents the history of knowledge in all its rich diversity. The role of knowledge in public life is the focus of some chapters, while others concentrate on the importance of knowledge for individuals or local communities; some chart the realities of academic or systematic knowledge, others consider its existential or mundane dimensions. Taken together, they make a significant contribution to the theoretical, conceptual, and methodological advances in the field.

Det var med Stockholmskonferensen 1972 som världens uppmärksamhet för första gången på allvar riktades mot vår hotade livsmiljö. För den svenska allmänheten var problematiken dock ganska välkänd. I press och etermedier var miljöfrågorna ständigt närvarande. Men bara fem år tidigare, 1967, hade läget varit annorlunda. Då betraktades det inte alls som en självklarhet att människan var i färd med att förstöra sin egen planet. Men vem eller vilka var det som satte bollen i rullning, började ställa frågor och förflytta perspektiven?Historikern David Larsson Heidenblad belyser händelserna som på kort tid orsakade ett radikalt skifte. Den gröna vändningen åren kring 1970 har fått stora efterverkningar inom en mängd områden. Men hur gick det egentligen till? Vad var det som gjorde att människor fick upp ögonen för miljökrisen, och vilken betydelse har denna historia för oss i dag? Läsaren får nya och viktiga svar på frågor som angår oss alla.

Historiska aktörer är långt ifrån frånvarande i historieforskningen. Varje land och varje tidsepok har sin beskärda del av biografier över framstående vetenskapsmän, intellektuella och utbildningsreformatorer. Trots detta är det inte fel att hävda att de teoretiska strömningar som har satt sin prägel på historiska och sociologiska studier av kunskap sedan 1960-talet har betonat strukturer framför aktörer, kollektiv framför individer. I den här boken framhävs däremot de historiska aktörernas betydelse och deras handlingar behandlas ur nya perspektiv.

Det övergripande målet med den här volymen är att stimulera till en större diskussion bland kunskapshistoriker om aktörernas roll. Men kan individer och nätverk av människor stå i centrum för vår forskning? Och i så fall: vilka vill vi lyfta fram och hur ska vi analysera dem?

Det här är den tredje boken i en trilogi om kunskapshistoria från Centrum för kunskapshistoria vid Lunds universitet (LUCK).

Historiska aktörer är långt ifrån frånvarande i historieforskningen. Varje land och varje tidsepok har sin beskärda del av biografier över framstående vetenskapsmän, intellektuella och utbildningsreformatorer. Trots detta är det inte fel att hävda att de teoretiska strömningar som har satt sin prägel på historiska och sociologiska studier av kunskap sedan 1960-talet har betonat strukturer framför aktörer, kollektiv framför individer. I den här boken framhävs däremot de historiska aktörernas betydelse och deras handlingar behandlas ur nya perspektiv.

Det övergripande målet med den här volymen är att stimulera till en större diskussion bland kunskapshistoriker om aktörernas roll. Men kan individer och nätverk av människor stå i centrum för vår forskning? Och i så fall: vilka vill vi lyfta fram och hur ska vi analysera dem?

Det här är den tredje boken i en trilogi om kunskapshistoria från Centrum för kunskapshistoria vid Lunds universitet (LUCK).

Den nya marknadslogiken gjorde djupa avtryck i politiken, men den förändrade också människors vardagsliv, språkbruk och referensramar. I Marknadens tid analyserar femton framstående historiker olika beståndsdelar i händelseförloppen från 1970-talet och framåt. De visar att marknaden inte kan förstås som en monolit – det har funnits flera olika marknadsbegrepp och visioner i omlopp som både samverkat och konkurrerat med varandra.

Författarna pekar på såväl historiska brytningspunkter som kontinuiteter längre bakåt i välfärdsstatens historia. Den historiska blicken avtäcker marknadsvändningens ofta förbisedda sociala, politiska och kulturella allianser, och belyser de tidvis stora skillnaderna mellan aktörernas avsikter och hur det sedan blev.