Johan Östling - Böcker
195 kr
Skickas
Universitetet har ett mäktigt och vida utsträckt förflutet. I högtidliga ögonblick brukar det framhållas som en av de samhällsinstitutioner som har den längsta obrutna traditionen. Under seklernas gång har universitetet varit ett centrum för lärdom, vetenskap och högre utbildning, men det har också kunnat anpassa sig efter nya omständigheter och förväntningar. Med ursprung i det medeltida Europa har det spritts till andra delar av världen och utgör i dag en självklar stomme i alla avancerade kunskapssamhällen.
Kunskapens stora hus erbjuder en koncis och levande skildring av universitetets vindlande historia. Framställningen kretsar kring tre övergripande akademiska modeller som dominerade under vissa epoker och då utövade ett inflytande som ett slags föredöme för omvärlden: det latinska universitetet, det tyska universitetet och det amerikanska universitetet.
Vår tids universitet är än i dag djupt präglade av institutionens långa historia. Den som vill orientera sig i den akademiska världen har mycket att vinna på att känna till universitetshistoriens huvudlinjer.
Johan Östling är professor i historia, föreståndare för Centrum för kunskapshistoria (LUCK) och Wallenberg Academy Fellow vid Lunds universitet. Han har länge intresserat sig för universitetshistoria och bland annat skrivit boken Humboldts universitet (2016). Ett annat specialområde är kunskapens cirkulation i samhället, där hans forskning har mynnat ut i verk som Humanister i offentligheten (2022) och Humaniora i välfärdssamhället (2023).
Nordic Narratives of the Second World War : national historiographies revisited
222 kr
650 kr
Skickas inom 10-15 vardagar
Histories of Knowledge in Postwar Scandinavia
Actors, Arenas, and Aspirations
2 153 kr
Skickas inom 10-15 vardagar
2 014 kr
Skickas inom 3-6 vardagar
1 118 kr
Skickas inom 7-10 vardagar
598 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
History of Intellectual Culture 3/2024
Experimental Spaces: Knowledge Production and its Environments in the Long Nineteenth Century
723 kr
Skickas inom 3-6 vardagar
History of Intellectual Culture 4/2025
Gender, Archiving, and Knowledge Production after the Holocaust. A Postwar Republic of Letters?
576 kr
Skickas inom 3-6 vardagar
300 kr
Skickas
180 kr
Kommande
169 kr
Skickas
Thinking ahead : research, funding and the future (RJ Yearbook 2015/2016)
244 kr
Skickas
366 kr
Skickas
Historiens hemvist II : etik, politik och historikerns ansvar
255 kr
Skickas
263 kr
Skickas
Humanister i offentligheten : kunskapens aktörer och arenor under efterkrigstiden
301 kr
Skickas
Det finns en tydlig berättelse om hur humaniora marginaliserades i efterkrigstidens Sverige: i ingenjörernas, teknokraternas och samhällsvetarnas land fanns det inget utrymme för bildning, filosofi och historia. Denna bok utmanar en sådan föreställning och visar hur påtagligt närvarande humaniora var i tidens offentlighet. Genom ett kunskapshistoriskt perspektiv och internationella jämförelser åskådliggör författarna hur humanister befann sig mitt i välfärdssamhällets kultur och politik, medier och bokmarknad, idédebatt och utbildningsväsende.
I centrum för boken står 1960- och 1970-talens offentlighet. I en första del diskuteras den avgörande roll som humanister spelade i den unga televisionens folkbildningsprogram liksom i tidens populärvetenskapliga pocketbokutgivning och på dagstidningarnas essäsidor. I en andra del riktas uppmärksamheten mot humanioras plats i den kristna kultursfären, arbetarrörelsens folkbildningsarbete och den nya vänsterns bokcaféer. Vi får möta kulturpersonligheter som Per I. Gedin, Gunnel Vallquist och Jan-Öjvind Swahn, men även tv-producenter, studiecirkelarrangörer, översättare av radikal facklitteratur och många andra. Alla bidrog de till att sätta humanistisk kunskap i rörelse under efterkrigsdecennierna.
Johan Östling är historiker, Wallenberg Academy Fellow och föreståndare för Centrum för kunskapshistoria (LUCK), Lunds universitet. Anton Jansson är docent i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet samt forskare vid Centrum för kunskapshistoria i Lund. Ragni Svensson Stringberg är fil.dr i bokhistoria och verksam vid Centrum för kunskapshistoria i Lund.
Som en uppföljare till denna bok publiceras 2023 antologin Humaniora i välfärdssamhället, redigerad av Johan Östling, Anton Jansson och Ragni Svensson Stringberg.
250 kr
Skickas
Humaniora genomgick en djupgående förändring under efterkrigstiden, både som vetenskapsfält och kulturell företeelse. Av många kom humanistiska studier gradvis att uppfattas som en överflödig lyxföreteelse och klassisk bildning tappade mark i utbildningssystemet. Naturvetenskap, medicin och samhällsvetenskap hade avgjort lättare att motivera sin existens i folkhemmets Sverige. Men även om humaniora kan sägas ha varit på defensiven, så är detta långtifrån hela bilden. Denna antologi visar tvärtom att det humanistiska kunskapsområdet gjorde sig starkt gällande i efterkrigstidens välfärdssamhälle.
Humaniora i välfärdssamhället innehåller texter om brott och straff, skola och pedagogik, kristendom och sekularisering, invandring och tvåspråkighet, kulturarv och stadsförnyelse, miljödebatt och ekologi, försvar och propaganda, press och bokmarknad, folkhemmets samhällsvisioner och reformpolitik. Tillsammans visar de hur humanister och humanistisk kunskap i allra högsta grad var verksamma i och påverkade Sverige från 1940-talet till 1980-talet. Boken knyter an till de internationella forskningsfälten kunskapshistoria och humanioras historia och innehåller bidrag av ett tjugotal svenska forskare från ett antal olika discipliner och lärosäten. Sammantaget ger den inte bara en mångskiftande bild av humanioras utveckling och status utan också ett nytt intressant perspektiv på den svenska efterkrigstiden.
Antologin är en uppföljning till Johan Östlings, Anton Janssons och Ragni Svensson Stringbergs monografi Humanister i offentligheten (2022) .
Redaktörer:
Johan Östling, professor i historia, föreståndare för Centrum för kunskapshistoria (LUCK) och Wallenberg Academy Fellow, Lunds universitet, Anton Jansson, docent i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet samt forskare vid Centrum för kunskapshistoria (LUCK), Lunds universitet, och Ragni Svensson Stringberg, lektor i förlagskunskap och historia vid Stockholms universitet samt forskare vid Centrum för kunskapshistoria (LUCK), Lunds universitet.
Övriga medverkande:
Peter Bennesved
Ingrid Berg
Fredrik Bertilsson
Anders Burman
Marie Cronqvist
Erik Erlanson
Karl Haikola
Isak Hammar
Peter Henning
Joakim Landahl
David Larsson Heidenblad
Linnéa Lindsköld
Anders Pedersson
Ann Steiner
Hampus Östh Gustafsson
270 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
Denna essäsamling syftar till att belysa och diskutera hur kunskap förstås och genereras i gränslandet mellan akademi och praktik. I detta gränsland utspelar sig en kamp om kunskap en kamp som ofta färgas av förenklade, extrema bilder av forskaren som antingen isolerad i ett elfenbenstorn eller frivolt minglande på marknadstorget. Det är en kamp som väcker frågor om forskarens roll, och synen på kunskap, i samhället. Författarna till bokens tretton essäer kommer från en bredd av discipliner inom humaniora och samhällsvetenskap. Genom att låta varje essä speglas i en seriebild vill vi bidra till ytterligare tanke och reflektion kring vad kampen om kunskap handlar om. Vår ambition och förhoppning är att ge bränsle till en diskussion bortom tornet och torget om möjligheter och utmaningar med dagens syn på kunskapsproduktion och vilken roll samverkan kan, eller bör, spela.
Boken är rikt illustrerad i färg.
256 kr
Skickas
De intellektuellas förräderi? : intellektuellt utbyte mellan Sverige och Tredje riket
228 kr
Skickas
"OBJEKTIVT sett är det naturligtvis så, att den tyska nationalsocialismen, liksom varje annan stor folkrörelse, är en blandning på gott och ont, men enligt mitt förmenande överväger det goda." - Genetikprofessorn Herman Nilsson-Ehle 1937.
De intellektuellas förräderi? handlar om sympatier för den tyska nationalsocialismen bland svenska intellektuella. Dessa akademiker på universiteten eller inom de akademiska professionerna, författare, konstnärer och journalister, var oftast inte organiserade nazister. Däremot engagerade de sig i nazismen närstående organisationer och publikationer, eller samarbetade på andra sätt med Nazityskland. Med objektiviteten som ammunition deltog de i ett vetenskapens och kulturens propagandakrig för att förstärka Tredje rikets legitimitet.
Trots omfattande forskning om perioden är de intellektuella "tyskvännerna" fortfarande ett försummat kapitel i svensk historia. De frågor boken behandlar utgör också en ideologiskt minerad terräng. Problematiken med gränsdragningen mellan vetenskap och politik, och om anspråk på objektivitet i det offentliga samtalet, har inte försvunnit utan är ständigt aktuell.
Innehåll: Maria Björkman, Patrik Lundell & Sven Widmalm, "De intellektuellas förräderi?" Andreas Åkerlund, "Vilhelm Scharp - tyskvän, nationalist och antinazist?" Sven Widmalm, "Vetenskap som propaganda. Akademiska kontakter mellan Sverige och Tyskland under Tredje riket" Birgitta Almgren, "Svenska universitet - mål för nazistisk kulturpolitik" Maja Hagerman, "Svensk rasforskning och den nazistiska världsbilden. Herman Lundborgs vänskap och utbyte med ledande rashygieniker i Nazityskland" Maria Björkman, "Ras, vetenskap och objektivitet. Några lojaliteter hos Folke Henschen" Olof Ljungström, "'När ett helt folk drivits i landsflykt'. Gösta Häggqvist och flyktingfrågan vid Karolinska institutet" Henrik Rosengren, "Mellan kulturpolitisk anpassning och estetiska objektivitetsideal. Musikkritik och musikpolitik i Dagsposten 1941 till 1945" Bibi Jonsson, "Rütger Essén och de släckta metropolerna" Benjamin G. Martin, "Svensk film i Hitlers Europa. Nationell filmindustri och internationella nätverk" Patrik Lundell, "De välvilligas rationalitet. Objektivitetsideal och mediekritik inom Riksföreningen Sverige-Tyskland 1938 till 1958" Ola Larsmo, "Det svarta nätet. Om unghögern, Sveriges nationella förbund och Sverigedemokraterna" Johan Östling, "Nya nyanser av brunt. Utblick över ett forskningsfält"
196 kr
Skickas
218 kr
Skickas
The history of knowledge is a dynamic field of research with bright prospects. In recent years it has been established as an exciting, forward-looking field internationally, with a strong presence in the Nordic countries.
Forms of Knowledge is the first publication by the Lund Centre for the History of Knowledge (LUCK). The volume brings together some twenty historians from different scholarly traditions to develop the history of knowledge. The knowledge under scrutiny here is the sort which people have regarded and valued as knowledge in various historical settings. The authors apply different perspectives to this knowledge, maintaining the historicity and situatedness of the production and circulation of knowledge.
The book presents the history of knowledge in all its rich diversity. The role of knowledge in public life is the focus of some chapters, while others concentrate on the importance of knowledge for individuals or local communities; some chart the realities of academic or systematic knowledge, others consider its existential or mundane dimensions. Taken together, they make a significant contribution to the theoretical, conceptual, and methodological advances in the field.
Knowledge actors : revisiting agency in the History of Knowledge
Revisiting Agency in the History of Knowledge
225 kr
Skickas
Historiska aktörer är långt ifrån frånvarande i historieforskningen. Varje land och varje tidsepok har sin beskärda del av biografier över framstående vetenskapsmän, intellektuella och utbildningsreformatorer. Trots detta är det inte fel att hävda att de teoretiska strömningar som har satt sin prägel på historiska och sociologiska studier av kunskap sedan 1960-talet har betonat strukturer framför aktörer, kollektiv framför individer. I den här boken framhävs däremot de historiska aktörernas betydelse och deras handlingar behandlas ur nya perspektiv.
Det övergripande målet med den här volymen är att stimulera till en större diskussion bland kunskapshistoriker om aktörernas roll. Men kan individer och nätverk av människor stå i centrum för vår forskning? Och i så fall: vilka vill vi lyfta fram och hur ska vi analysera dem?
Det här är den tredje boken i en trilogi om kunskapshistoria från Centrum för kunskapshistoria vid Lunds universitet (LUCK).
356 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
351 kr
Skickas inom 5-8 vardagar