Detta är en bok om det moderna universitetets idé. Den tar sin utgångspunkt i den vision om en ny sorts vetenskaplig institution som Wilhelm von Humboldt formulerade i samband med att han grundade universitetet i Berlin 1810. Än i dag utgör Humboldts ideal om bildning, frihet och föreningen av forskning och utbildning bärande akademiska värden. I denna studie följer historikern Johan Östling Humboldttraditionens förvandlingar och skiftande betydelser under de senaste tvåhundra åren. Boken formar sig till en framställning av ett centralt stråk i Tysklands intellektuella utveckling, men också till en reflexion över vår samtids syn på kunskap, bildning och vetenskap. Mot en historisk fond karakteriseras den akademiska kunskapskultur som är förhärskande under 2000-talet.

Detta är en bok om det moderna universitetets idé. Den tar sin utgångspunkt i den vision om en ny sorts vetenskaplig institution som Wilhelm von Humboldt formulerade i samband med att han grundade universitetet i Berlin 1810. Än i dag utgör Humboldts ideal om bildning, frihet och föreningen av forskning och utbildning bärande akademiska värden. I denna studie följer historikern Johan Östling Humboldttraditionens förvandlingar och skiftande betydelser under de senaste tvåhundra åren. Boken formar sig till en framställning av ett centralt stråk i Tysklands intellektuella utveckling, men också till en reflexion över vår samtids syn på kunskap, bildning och vetenskap. Mot en historisk fond karakteriseras den akademiska kunskapskultur som är förhärskande under 2000-talet.

Detta är en bok om det moderna universitetets idé. Den tar sin utgångspunkt i den vision om en ny sorts vetenskaplig institution som Wilhelm von Humboldt formulerade i samband med att han grundade universitetet i Berlin 1810. Än i dag utgör Humboldts ideal om bildning, frihet och föreningen av forskning och utbildning bärande akademiska värden. I denna studie följer historikern Johan Östling Humboldttraditionens förvandlingar och skiftande betydelser under de senaste tvåhundra åren. Boken formar sig till en framställning av ett centralt stråk i Tysklands intellektuella utveckling, men också till en reflexion över vår samtids syn på kunskap, bildning och vetenskap. Mot en historisk fond karakteriseras den akademiska kunskapskultur som är förhärskande under 2000-talet.