Jenny Andersson – författare

Hur kan vi skapa balans mellan ekonomisk tillväxt och en hållbar miljö? Hur påverkas framtida liv på jorden av vårt sätt att leva idag? Hur tänker vi människor kring tid och framtid och vilken roll spelar framtiden i dagens samhälle?

Klimatkrisen kräver att våra samhällen omvandlas, men den hindras av nutida intressen. Det behövs kunskap, social mobilisering och kreativa lösningar för att ge kraft åt både civilsamhälle och politiska institutioner. Humanister och samhällsvetare står inför en viktig uppgift: visa att samhället inte är ett gemensamt vi som väljer framtid. Varje förändring sker i kamp mellan olika intressen som har att vinna eller förlora på att allt fortsätter som förut respektive förändras. Den som får gehör för sin bild av framtiden får makt i nutiden.

Miljöforskningens roll är avgörande. Men kravet på att forskningen ska vara till nytta nu står i direkt konflikt med framtiden. Forskningsprogrammen riskerar att bli megafoner för förutbestämda idéer präglade av finansiärernas kortsiktiga intressen. Strävan efter enighet urholkar sökandet efter alternativa vägar till framtiden. Med konkreta exempel från den svenska skogsforskningen och forskningen om Arktis visar författarna att det behövs samhällsvetenskap och humaniora som står fri från dagens intressen och agendor.

Jenny Andersson är professor i ekonomisk historia och verksam vid Institut d'études politiques de Paris. Hon har också koppling till Institutet för framtidsstudier.

Erik Westholm är professor em. vid institutionen för Stad och Land, SLU och i kulturgeografi vid Högskolan Dalarna. Ordförande i Kommittén för Land och Stad vid Kungliga Skogs och Lantbruksakademien (KSLA). Ingår i regeringens Vetenskapliga råd för hållbar utveckling som utgör ett bollplank för regeringen i hållbarhetsfrågor och en kontaktyta mellan regering och forskarsamhälle.

This book reconsiders the power of the idea of the future. Bringing together perspectives from cultural history, environmental history, political history and the history of science, it investigates how the future became a specific field of action in liberal democratic, state socialist and post-colonial regimes after the Second World War. It highlights the emergence of new forms of predictive scientific expertise in this period, and shows how such forms of expertise interacted with political systems of the Cold War world order, as the future became the prism for dealing with post-industrialisation, technoscientific progress, changing social values, Cold War tensions and an emerging Third World. A forgotten problem of cultural history, the future re-emerges in this volume as a fundamentally contested field in which forms of control and central forms of resistance met, as different actors set out to colonise and control and others to liberate. The individual studies of this book show how the West European, African, Romanian and Czechoslovak "long term" was constructed through forms of expertise, computer simulations and models, and they reveal how such constructions both opened up new realities but also imposed limits on possible futures.

This book reconsiders the power of the idea of the future. Bringing together perspectives from cultural history, environmental history, political history and the history of science, it investigates how the future became a specific field of action in liberal democratic, state socialist and post-colonial regimes after the Second World War. It highlights the emergence of new forms of predictive scientific expertise in this period, and shows how such forms of expertise interacted with political systems of the Cold War world order, as the future became the prism for dealing with post-industrialisation, technoscientific progress, changing social values, Cold War tensions and an emerging Third World. A forgotten problem of cultural history, the future re-emerges in this volume as a fundamentally contested field in which forms of control and central forms of resistance met, as different actors set out to colonise and control and others to liberate. The individual studies of this book show how the West European, African, Romanian and Czechoslovak "long term" was constructed through forms of expertise, computer simulations and models, and they reveal how such constructions both opened up new realities but also imposed limits on possible futures.

Teorin om det Andra Sinnet är en nyckel till att uppnå ett tillstånd av lugn, glädje och välbefinnande via en högre del av ditt medvetande som Barbro Holm Ivarsson kallar ”det Andra Sinnet”. Via det Andra Sinnet har du tillgång till din högsta intelligens, kreativitet och visdom. Det kan visa dig vägen genom livet, syftet med ditt liv och hur du kan bli lycklig. Samtidigt är det den del av dig som står i kontakt med en ännu högre intelligens, som många kallar ”universum”, ”den universella intelligensen” eller ”Gud”. Inom kvantvetenskapen kallas det ”kvantfältet” eller ”fältet för alla möjligheter”.

I boken delar Barbro Holm Ivarsson med sig av sin syn på vårt högre medvetande, och sin egen väg till att upptäcka och leva i kontakt med det. Hon guidar dig skickligt och underhållande genom ett för många människor nytt område. Följ med på en spännande upptäcktsfärd med Barbro som guide. Om du mår dåligt, lyssna på boken, och må bra på kvällen. 

I kontakt med det Andra Sinnet kan du· känna dig lugn, glad och kraftfull· få tillgång till din egen inre visdom· befria dig från ilska, och förlåta dig själv och andra· utveckla din kärlek och medkänsla· stimulera din kreativitet· lära dig skapa det du önskar i ditt liv· uppnå din högsta potential· öka dina möjligheter att tillfriskna från sjukdom· hjälpa andra människor genom intention, en "modern form av bön"· hitta vägen genom livet, och syftet med ditt liv· finna en andlig verklighet, om du vill det· fortsätta leva då du lämnar tillvaron på denna jord.

Teorin om det Andra Sinnet är en nyckel till att uppnå ett tillstånd av lugn, glädje och välbefinnande via en högre del av ditt medvetande som Barbro Holm Ivarsson kallar ”det Andra Sinnet”. Via det Andra Sinnet har du tillgång till din högsta intelligens, kreativitet och visdom. Det kan visa dig vägen genom livet, syftet med ditt liv och hur du kan bli lycklig. Samtidigt är det den del av dig som står i kontakt med en ännu högre intelligens, som många kallar ”universum”, ”den universella intelligensen” eller ”Gud”. Inom kvantvetenskapen kallas det ”kvantfältet” eller ”fältet för alla möjligheter”.

I boken delar Barbro Holm Ivarsson med sig av sin syn på vårt högre medvetande, och sin egen väg till att upptäcka och leva i kontakt med det. Hon guidar dig skickligt och underhållande genom ett för många människor nytt område. Följ med på en spännande upptäcktsfärd med Barbro som guide. Om du mår dåligt, läs boken, och må bra på kvällen. 

I kontakt med det Andra Sinnet kan du· känna dig lugn, glad och kraftfull· få tillgång till din egen inre visdom· befria dig från ilska, och förlåta dig själv och andra· utveckla din kärlek och medkänsla· stimulera din kreativitet· lära dig skapa det du önskar i ditt liv· uppnå din högsta potential· öka dina möjligheter att tillfriskna från sjukdom· hjälpa andra människor genom intention, en "modern form av bön"· hitta vägen genom livet, och syftet med ditt liv· finna en andlig verklighet, om du vill det· fortsätta leva då du lämnar tillvaron på denna jord.

Hur kan vi skapa balans mellan ekonomisk tillväxt och en hållbar miljö? Hur påverkas framtida liv på jorden av vårt sätt att leva idag? Hur tänker vi människor kring tid och framtid och vilken roll spelar framtiden i dagens samhälle?

Klimatkrisen kräver att våra samhällen omvandlas, men den hindras av nutida intressen. Det behövs kunskap, social mobilisering och kreativa lösningar för att ge kraft åt både civilsamhälle och politiska institutioner. Humanister och samhällsvetare står inför en viktig uppgift: visa att samhället inte är ett gemensamt vi som väljer framtid. Varje förändring sker i kamp mellan olika intressen som har att vinna eller förlora på att allt fortsätter som förut respektive förändras. Den som får gehör för sin bild av framtiden får makt i nutiden.

Miljöforskningens roll är avgörande. Men kravet på att forskningen ska vara till nytta nu står i direkt konflikt med framtiden. Forskningsprogrammen riskerar att bli megafoner för förutbestämda idéer präglade av finansiärernas kortsiktiga intressen. Strävan efter enighet urholkar sökandet efter alternativa vägar till framtiden. Med konkreta exempel från den svenska skogsforskningen och forskningen om Arktis visar författarna att det behövs samhällsvetenskap och humaniora som står fri från dagens intressen och agendor.

Jenny Andersson är professor i ekonomisk historia och verksam vid Institut d'études politiques de Paris. Hon har också koppling till Institutet för framtidsstudier.

Erik Westholm är professor em. vid institutionen för Stad och Land, SLU och i kulturgeografi vid Högskolan Dalarna. Ingår i regeringens Vetenskapliga råd för hållbar utveckling som utgör ett bollplank för regeringen i hållbarhetsfrågor och en kontaktyta mellan regering och forskarsamhälle.