Hur kan vi skapa balans mellan ekonomisk tillväxt och en hållbar miljö? Hur påverkas framtida liv på jorden av vårt sätt att leva idag? Hur tänker vi människor kring tid och framtid och vilken roll spelar framtiden i dagens samhälle?

Klimatkrisen kräver att våra samhällen omvandlas, men den hindras av nutida intressen. Det behövs kunskap, social mobilisering och kreativa lösningar för att ge kraft åt både civilsamhälle och politiska institutioner. Humanister och samhällsvetare står inför en viktig uppgift: visa att samhället inte är ett gemensamt vi som väljer framtid. Varje förändring sker i kamp mellan olika intressen som har att vinna eller förlora på att allt fortsätter som förut respektive förändras. Den som får gehör för sin bild av framtiden får makt i nutiden.

Miljöforskningens roll är avgörande. Men kravet på att forskningen ska vara till nytta nu står i direkt konflikt med framtiden. Forskningsprogrammen riskerar att bli megafoner för förutbestämda idéer präglade av finansiärernas kortsiktiga intressen. Strävan efter enighet urholkar sökandet efter alternativa vägar till framtiden. Med konkreta exempel från den svenska skogsforskningen och forskningen om Arktis visar författarna att det behövs samhällsvetenskap och humaniora som står fri från dagens intressen och agendor.

Jenny Andersson är professor i ekonomisk historia och verksam vid Institut d'études politiques de Paris. Hon har också koppling till Institutet för framtidsstudier.

Erik Westholm är professor em. vid institutionen för Stad och Land, SLU och i kulturgeografi vid Högskolan Dalarna. Ingår i regeringens Vetenskapliga råd för hållbar utveckling som utgör ett bollplank för regeringen i hållbarhetsfrågor och en kontaktyta mellan regering och forskarsamhälle.

Hur kan vi skapa balans mellan ekonomisk tillväxt och en hållbar miljö? Hur påverkas framtida liv på jorden av vårt sätt att leva idag? Hur tänker vi människor kring tid och framtid och vilken roll spelar framtiden i dagens samhälle?

Klimatkrisen kräver att våra samhällen omvandlas, men den hindras av nutida intressen. Det behövs kunskap, social mobilisering och kreativa lösningar för att ge kraft åt både civilsamhälle och politiska institutioner. Humanister och samhällsvetare står inför en viktig uppgift: visa att samhället inte är ett gemensamt vi som väljer framtid. Varje förändring sker i kamp mellan olika intressen som har att vinna eller förlora på att allt fortsätter som förut respektive förändras. Den som får gehör för sin bild av framtiden får makt i nutiden.

Miljöforskningens roll är avgörande. Men kravet på att forskningen ska vara till nytta nu står i direkt konflikt med framtiden. Forskningsprogrammen riskerar att bli megafoner för förutbestämda idéer präglade av finansiärernas kortsiktiga intressen. Strävan efter enighet urholkar sökandet efter alternativa vägar till framtiden. Med konkreta exempel från den svenska skogsforskningen och forskningen om Arktis visar författarna att det behövs samhällsvetenskap och humaniora som står fri från dagens intressen och agendor.

Jenny Andersson är professor i ekonomisk historia och verksam vid Institut d'études politiques de Paris. Hon har också koppling till Institutet för framtidsstudier.

Erik Westholm är professor em. vid institutionen för Stad och Land, SLU och i kulturgeografi vid Högskolan Dalarna. Ingår i regeringens Vetenskapliga råd för hållbar utveckling som utgör ett bollplank för regeringen i hållbarhetsfrågor och en kontaktyta mellan regering och forskarsamhälle.

Hur kan vi skapa balans mellan ekonomisk tillväxt och en hållbar miljö? Hur påverkas framtida liv på jorden av vårt sätt att leva idag? Hur tänker vi människor kring tid och framtid och vilken roll spelar framtiden i dagens samhälle?

Klimatkrisen kräver att våra samhällen omvandlas, men den hindras av nutida intressen. Det behövs kunskap, social mobilisering och kreativa lösningar för att ge kraft åt både civilsamhälle och politiska institutioner. Humanister och samhällsvetare står inför en viktig uppgift: visa att samhället inte är ett gemensamt vi som väljer framtid. Varje förändring sker i kamp mellan olika intressen som har att vinna eller förlora på att allt fortsätter som förut respektive förändras. Den som får gehör för sin bild av framtiden får makt i nutiden.

Miljöforskningens roll är avgörande. Men kravet på att forskningen ska vara till nytta nu står i direkt konflikt med framtiden. Forskningsprogrammen riskerar att bli megafoner för förutbestämda idéer präglade av finansiärernas kortsiktiga intressen. Strävan efter enighet urholkar sökandet efter alternativa vägar till framtiden. Med konkreta exempel från den svenska skogsforskningen och forskningen om Arktis visar författarna att det behövs samhällsvetenskap och humaniora som står fri från dagens intressen och agendor.

Jenny Andersson är professor i ekonomisk historia och verksam vid Institut d'études politiques de Paris. Hon har också koppling till Institutet för framtidsstudier.

Erik Westholm är professor em. vid institutionen för Stad och Land, SLU och i kulturgeografi vid Högskolan Dalarna. Ingår i regeringens Vetenskapliga råd för hållbar utveckling som utgör ett bollplank för regeringen i hållbarhetsfrågor och en kontaktyta mellan regering och forskarsamhälle.