Afrikas historia

När européerna upptäckte världen på 1600-talet sökte många lyckan på andra sidan Atlanten och Indiska oceanen. Konkurrensen var hård och bekymren många: sjörövare, giriga furstar och tropiska farsoter gjorde att köpmännen fick gå samman och bilda handelskompanier. Nederländare, britter, fransmän, danskar, svenskar och österrikare grundade egna kompanier för att bemästra svårigheterna.

Dick Harrison berättar i denna bok om de mytomspunna ostindiska kompaniernas tid. Om hur sagolika skatter och stora förmögenheter hägrade i fjärran och tusentals människor satte livet på spel för att förverkliga drömmar om äventyr och rikedom. Och om hur dessa riskabla sjöresor beredde vägen för den västerländska imperialismen och industriella revolutionen.

Apartheid i Sydafrika var ett av 1900-talets mest brutala samhällssystem, ett systematiskt rasbaserat förtryck av majoritetsbefolkningen. Själva ordet "apartheid" lär ha myntats av en vit pastor på 1920-talet men ofta betraktas nationalistpartiets valseger 1948 som startår för apartheidsamhället. I själva verket fanns då redan många av de diskriminerande raslagarna på plats. Det som skulle bli ett av historiens värsta förtryckarsamhällen vilade på århundraden av segregation, präglat av ett kolonialt arv och en komplex befolkningssammansättning.

Vad innebar egentligen apartheid och varför uppstod det i Sydafrika? I den här boken berättar Andreas Karlsson kunnigt och engagerat om ett ökänt samhällssystem som varade till början av 1990-talet och fortfarande påverkar Sydafrika. Han ger en tydlig bild av raslagarnas inverkan på befolkningen, omvärldens reaktioner, hur det inhemska motståndet såg ut samt hur det gick till när systemet slutligen avskaffades.

Nominerad till Augustpriset för Årets Fackbok 2022

"Ulrika Knutson fångas av en oavbrutet spännande bok, full av öden som alla kan fylla tjocka biografier i egen rätt."Expressen"Amat Levin ger den svarta diasporan i Sverige nycklar och historisk kunskap"Aftonbladet

"I kärnfulla avsnitt lägger den svenske journalisten Amat Levin ett pussel av bitar från en försummad del av världshistorien."Östgöta Correspondenten"Det går liksom inte att argumentera mot den här bokens självklara existensberättigande och att den fyller en lucka i de flesta svenskars bildning och bokhyllor."DN, Andres Lokko

För fyra år sedan startade journalisten Amat Levin Instagram-kontot Svart historia. Intresset för kontot exploderade, idag har det nästan 70 000 följare. Uppenbarligen var det många som saknade en mångfacetterad bild av Afrikas och svarta människors historia. 

Få delar av världshistorien är lika försummad som svarta afrikaners och den tillhörande diasporan runt om i världen. Fram till för bara sex decennier sedan ansågs den inte ens vara värld att studera. Bilden av Afrika som en kontinent vars historia börjar med ankomsten av européer har på många sätt överlevt fram till idag. Fortfarande finns de som ser på Afrika som mer eller mindre samma land, ett mörkt hörn av världen dominerat av ändlösa krig och utbredd fattigdom, eller de som tänker att kontinenten har kolonialismen att tacka för de framsteg som skett. Att kasta nytt ljus över den sortens tankegångar var utgångspunkten för Amat Levin när han startade kontot och nu ger ut boken Svart historia. I Svart historia blandas en stor mängd personer, fenomen, händelser och skeenden: från uråldriga folkvandringar med massiva konsekvenser, skapandet av världens kanske första kristna stat och den trans-sahariska slavhandeln, till den karibiska frihetskampen, Angelas Davis motstånd och Sister Rosetta Tharpe – rock’n’rollens gudmoder.

Boken försöker inte ge en komplett eller slutgiltig bild av Afrikas, eller svarta människors, historia, utan är en serie nedslag, en samling breda penseldrag som ger en introducerande inblick. Kärnfull utan att vara för förenklande fungerar den som ett verktyg till att bättre förstå världen vi lever i idag.

Pyramiderna i Egypten har förundrat människor i tusentals år. De ikoniska byggnaderna var inte bara gigantiska maktdemonstrationer som skulle slå omvärlden med häpnad. Framför allt skulle pyramiderna erbjuda faraonerna en trygg boning efter döden, där deras mumier skulle vila och varifrån deras själar förväntades färdas vidare. Dessutom skulle gravmonumenten rädda härskarna från ett öde värre än döden – att falla i glömska.

Med utgångspunkt i sin egen fascination ger Dick Harrison en fyllig bakgrund till den högkultur som utvecklades i Nildalen och ledde fram till uppförandet av Cheopspyramiden och andra mästerverk. Han skildrar hur egyptierna förfinade pyramidkonstruktionen så att den nådde sin arkitektoniska höjdpunkt – för att sedan rationaliseras så radikalt att flertalet monument rasade ihop och idag bara utgörs av ruinhögar.

Bokserien Världens dramatiska historia tar upp fängslande händelser ur världshistorien och presenterar dem på ett lättillgängligt och intresseväckande sätt.

År 1870 inskränkte sig de europeiska intressena i Afrika till ett litet antal, mestadels kustnära områden, bara några procent av kontinentens yta. Afrikas inland var okänt och ansågs vara både farligt och ointressant. Men inom bara några decennier skulle Europas stormakter ha delat upp kontinenten mellan sig och deras flaggor vajade från norr till söder, öst till väst.

Hur kom det sig att Europa så plötsligt och snabbt koloniserade Afrika? Vilka strategiska avväganden föregick kapplöpningen om den afrikanska kontinenten och hur såg händelseförloppet ut? Vilka konsekvenser fick koloniseringen för dels stormakternas inbördes relation, dels Afrika och dess befolkning?

Kampen om Afrika beskriver den dramatiska och ofta brutala kapplöpning mellan Europas stormakter som under bara några decennier i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet tillintetgjorde afrikanska samhällens möjligheter till självbestämmande. Andreas Karlsson berättar på ett målande och tillgängligt sätt vad som låg till grund för koloniseringen, hur den gick till och vad den fick för konsekvenser.

Boken ingår i serien Världens dramatiska historia.

Den svenska FN-insatsen i Kongo 1960-1964 var redan från början kontroversiell. Det svenska försvaret hade vid denna tid inga erfarenheter av operationer långt från hemlandet. Och vad var det egentligen man skulle uppnå som fredsbevarare i ett land i kaos?

Steg för steg förändrades uppdraget och de svenska styrkorna blev alltmer en stridande part i ett inbördeskrig kring utbrytarstaten Katanga. Att Sverige ändå slöt upp berodde till stor del på att Dag Hammarskjöld var FN:s generalsekreterare. För honom var Kongokrisen en avgörande utmaning där han måste visa att världsorganisationen kunde spela en självständig roll mellan stormakterna.

I ett försök att hitta en väg ut ur den förvärrade krisen reste Hammarskjöld till Kongo i september 1961, det uppdrag som skulle bli hans sista och som slutade i en nattlig flygkrasch under oklara omständigheter. Var det en olycka som den officiella utredningen snabbt slog fast? Eller hade Hammarskjöld direkt eller indirekt bragts om livet av någon av de krafter som ville röja honom ur vägen?

Boken ingår i serien Sveriges dramatiska historia.