Afrikas historia

När européerna upptäckte världen på 1600-talet sökte många lyckan på andra sidan Atlanten och Indiska oceanen. Konkurrensen var hård och bekymren många: sjörövare, giriga furstar och tropiska farsoter gjorde att köpmännen fick gå samman och bilda handelskompanier. Nederländare, britter, fransmän, danskar, svenskar och österrikare grundade egna kompanier för att bemästra svårigheterna.

Dick Harrison berättar i denna bok om de mytomspunna ostindiska kompaniernas tid. Om hur sagolika skatter och stora förmögenheter hägrade i fjärran och tusentals människor satte livet på spel för att förverkliga drömmar om äventyr och rikedom. Och om hur dessa riskabla sjöresor beredde vägen för den västerländska imperialismen och industriella revolutionen.

Nominerad till Augustpriset för Årets Fackbok 2022

"Ulrika Knutson fångas av en oavbrutet spännande bok, full av öden som alla kan fylla tjocka biografier i egen rätt."Expressen"Amat Levin ger den svarta diasporan i Sverige nycklar och historisk kunskap"Aftonbladet

"I kärnfulla avsnitt lägger den svenske journalisten Amat Levin ett pussel av bitar från en försummad del av världshistorien."Östgöta Correspondenten"Det går liksom inte att argumentera mot den här bokens självklara existensberättigande och att den fyller en lucka i de flesta svenskars bildning och bokhyllor."DN, Andres Lokko

För fyra år sedan startade journalisten Amat Levin Instagram-kontot Svart historia. Intresset för kontot exploderade, idag har det nästan 70 000 följare. Uppenbarligen var det många som saknade en mångfacetterad bild av Afrikas och svarta människors historia. 

Få delar av världshistorien är lika försummad som svarta afrikaners och den tillhörande diasporan runt om i världen. Fram till för bara sex decennier sedan ansågs den inte ens vara värld att studera. Bilden av Afrika som en kontinent vars historia börjar med ankomsten av européer har på många sätt överlevt fram till idag. Fortfarande finns de som ser på Afrika som mer eller mindre samma land, ett mörkt hörn av världen dominerat av ändlösa krig och utbredd fattigdom, eller de som tänker att kontinenten har kolonialismen att tacka för de framsteg som skett. Att kasta nytt ljus över den sortens tankegångar var utgångspunkten för Amat Levin när han startade kontot och nu ger ut boken Svart historia. I Svart historia blandas en stor mängd personer, fenomen, händelser och skeenden: från uråldriga folkvandringar med massiva konsekvenser, skapandet av världens kanske första kristna stat och den trans-sahariska slavhandeln, till den karibiska frihetskampen, Angelas Davis motstånd och Sister Rosetta Tharpe – rock’n’rollens gudmoder.

Boken försöker inte ge en komplett eller slutgiltig bild av Afrikas, eller svarta människors, historia, utan är en serie nedslag, en samling breda penseldrag som ger en introducerande inblick. Kärnfull utan att vara för förenklande fungerar den som ett verktyg till att bättre förstå världen vi lever i idag.

Apartheid i Sydafrika var ett av 1900-talets mest brutala samhällssystem, ett systematiskt rasbaserat förtryck av majoritetsbefolkningen. Själva ordet "apartheid" lär ha myntats av en vit pastor på 1920-talet men ofta betraktas nationalistpartiets valseger 1948 som startår för apartheidsamhället. I själva verket fanns då redan många av de diskriminerande raslagarna på plats. Det som skulle bli ett av historiens värsta förtryckarsamhällen vilade på århundraden av segregation, präglat av ett kolonialt arv och en komplex befolkningssammansättning.

Vad innebar egentligen apartheid och varför uppstod det i Sydafrika? I den här boken berättar Andreas Karlsson kunnigt och engagerat om ett ökänt samhällssystem som varade till början av 1990-talet och fortfarande påverkar Sydafrika. Han ger en tydlig bild av raslagarnas inverkan på befolkningen, omvärldens reaktioner, hur det inhemska motståndet såg ut samt hur det gick till när systemet slutligen avskaffades.

År 1870 inskränkte sig de europeiska intressena i Afrika till ett litet antal, mestadels kustnära områden, bara några procent av kontinentens yta. Afrikas inland var okänt och ansågs vara både farligt och ointressant. Men inom bara några decennier skulle Europas stormakter ha delat upp kontinenten mellan sig och deras flaggor vajade från norr till söder, öst till väst.

Hur kom det sig att Europa så plötsligt och snabbt koloniserade Afrika? Vilka strategiska avväganden föregick kapplöpningen om den afrikanska kontinenten och hur såg händelseförloppet ut? Vilka konsekvenser fick koloniseringen för dels stormakternas inbördes relation, dels Afrika och dess befolkning?

Kampen om Afrika beskriver den dramatiska och ofta brutala kapplöpning mellan Europas stormakter som under bara några decennier i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet tillintetgjorde afrikanska samhällens möjligheter till självbestämmande. Andreas Karlsson berättar på ett målande och tillgängligt sätt vad som låg till grund för koloniseringen, hur den gick till och vad den fick för konsekvenser.

Boken ingår i serien Världens dramatiska historia.

Den svenska FN-insatsen i Kongo 1960-1964 var redan från början kontroversiell. Det svenska försvaret hade vid denna tid inga erfarenheter av operationer långt från hemlandet. Och vad var det egentligen man skulle uppnå som fredsbevarare i ett land i kaos?

Steg för steg förändrades uppdraget och de svenska styrkorna blev alltmer en stridande part i ett inbördeskrig kring utbrytarstaten Katanga. Att Sverige ändå slöt upp berodde till stor del på att Dag Hammarskjöld var FN:s generalsekreterare. För honom var Kongokrisen en avgörande utmaning där han måste visa att världsorganisationen kunde spela en självständig roll mellan stormakterna.

I ett försök att hitta en väg ut ur den förvärrade krisen reste Hammarskjöld till Kongo i september 1961, det uppdrag som skulle bli hans sista och som slutade i en nattlig flygkrasch under oklara omständigheter. Var det en olycka som den officiella utredningen snabbt slog fast? Eller hade Hammarskjöld direkt eller indirekt bragts om livet av någon av de krafter som ville röja honom ur vägen?

Boken ingår i serien Sveriges dramatiska historia.

Pyramiderna i Egypten har förundrat människor i tusentals år. De ikoniska byggnaderna var inte bara gigantiska maktdemonstrationer som skulle slå omvärlden med häpnad. Framför allt skulle pyramiderna erbjuda faraonerna en trygg boning efter döden, där deras mumier skulle vila och varifrån deras själar förväntades färdas vidare. Dessutom skulle gravmonumenten rädda härskarna från ett öde värre än döden – att falla i glömska.

Med utgångspunkt i sin egen fascination ger Dick Harrison en fyllig bakgrund till den högkultur som utvecklades i Nildalen och ledde fram till uppförandet av Cheopspyramiden och andra mästerverk. Han skildrar hur egyptierna förfinade pyramidkonstruktionen så att den nådde sin arkitektoniska höjdpunkt – för att sedan rationaliseras så radikalt att flertalet monument rasade ihop och idag bara utgörs av ruinhögar.

Bokserien Världens dramatiska historia tar upp fängslande händelser ur världshistorien och presenterar dem på ett lättillgängligt och intresseväckande sätt.

FRÅN CASABLANCA TILL ORTEN är en personlig berättelse om kulturkrockar. Med avstamp i sitt äktenskap med Fatima från Marocko söker sig Fredrik Segerfeldt till den maghrebinska litteraturen för att förstå mötet mellan Europa och den arabisk-muslimska världen. I läsningen av Kateb Yacine, Yasmina Khadra, Leila Slimani och många andra finner han tidlösa skildringar av kampen för erkännande i ett samhälle där din egen grupp är i underläge och av de slitningar och möjligheter som följer av en flerkulturell tillhörighet. Det som i 2020-talets svenska debattframställs som unikt och omöjligt är historia och levd erfarenhet i andra delar av världen. Längre är inte steget från Casablanca till orten.

FREDRIK SEGERFELDT är näringspolitisk expert, liberal debattör och författare. Han har en magisterexamen i franska. Han har bland annat skrivit Den svarte mannens börda (2018) och Frankrike - en hatkärlekshistoria (2021). Det här är hans fjortonde bok.

Julius Lagerheim (1786 1868) har en gedigen diplomatisk karriär bakom sig när han 1830 utses till konsul i Marocko. Under den perioden sker viktiga omvälvningar i Nordafrika och Europa, avlägsna efterskalv efter Napoleonkrigens jordbävningar två decennier tidigare.Sjöröveriet grasserade då i hela Medelhavsområdet och längs Afrikas Atlantkust, och en huvuduppgift för ett europeiskt sändebud var att hantera sjörövarproblemet: sköta penningaffärer med myndigheterna, ta hand om de landsmän som råkade illa ut osv. Det är hans 18 månader i Marocko som är kärnan i hans berättelse. Minnena skrevs förmodligen omkring 1844 och består av en rad korta, färgstarka episoder och snabbt skissade vardagsscener. Här berörs landets beskaffenhet, staden Tanger och dess omgivningar och befolkningen. Läsaren får insikt i landets politiska strukturer, centrala och lokala myndigheter, underrättas om invånarnas vardagsliv, deras seder och bruk men också om européernas vardag i Marocko. Här vimlar av människor, hela samhället beskrivs med hjälp av skissartade porträtt.

Elena Balzamo är litteraturhistoriker och översättare. Hon är författare till bl.a. August Strindberg: visage et destin (1999), Den engagerade skeptikern: Hjalmar Söderberg och politiken (2001). Hon har översatt böcker till franska av bl.a. Jonas Love Almqvist, August Strindberg och Hjalmar Bergman. Hon disputerade 1987 med en avhandling om den svenska konstsagan. 2001 fick hon Svenska Akademiens översättarpris och samma år blev hon hedersdoktor vid Umeå universitet. På Carlsson Bokförlag utkom hon senast med När vår Herre målade fåglarna Svenska ursprungssagor (2006).

Julius Lagerheim (1786-1868) tjänstgjorde som svensk-norsk generalkonsul i Alger, där han vistades mellan 1826 och 1829, just innan staden intogs av franska trupper och koloniseringen av landet började. Hans berättelse utgör ett fängslande vittnesmål om det kritiska diplomatiska läget, om landet och dess invånare, om konflikter och nöjen, fest och vardag, och mycket mer. Men först och främst gäller det en upplyst nordeuropés möte med en främmande och exotisk kultur.

Tre berättelser av Lagerheims hand har legat i nästan 200 år på ett bibliotek i Uppsala och blev nyligen upptäckt av rysk-franska skandinavisten Elena Balzamo. Den första av dem, Minnen från mitt vistande i Afrika. Marocko 1831-1832, kom ut 2018. I denna bok presenteras de två andra i tryck i hennes textetablering, försedda med ett omfattande efterord.

Elena Balzamo är litteraturhistoriker, översättare och kritiker, född i Moskva och bosatt i Frankrike. Hon är författare till bl.a. Den engagerade skeptikern: Hjalmar Söderberg och politiken (2001), "Skrifdon och papper, brefkort, frimärken". Fyra essäer om Strindberg (2012), August Strindberg: Ansikten och ödet (2012), En enkel till Paris (2014), Den osynlige ärkebiskopen. Essäer om Olaus Magnus (2015). Hon har till franska översatt böcker av både klassiska och moderna svenska författare: Almqvist, Strindberg, Hj. Söderberg, Hj. Bergman, F. Sjöberg, H. Engdahl, M. Florin m.fl. Hon disputerade på en avhandling om den svenska konstsagan och har givit ut flera folksagosamlingar på franska, tyska och svenska, bl.a. När Vår Herre målade fåglarna. Svenska ursprungssagor (2006). Svenska Akademiens översättarpris 2001. Svenska Akademiens pris för introduktion av svensk kultur utomlands, 2013. Kungl. Vitterhetsakademiens Ugo Lindgrens pris, 2017. År 2011 tilldelades hon Nordstjärneorden för sina insatser för den svenska kulturens främjande. År 2019 erhöll hon Strindbergspriset.

Afrikas historia är en vandring genom kontinentens historia – från människans start i Östafrika, via riken som forna Egypten, Mali, Aksum och Stora Zimbabwe, till slaveri, kolonialism och dagens Afrika. Boken är en introduktion och ska ge grundläggande allmänbildning om kontinenten. Varför växte det fram ett anrikt rike vid Nilen? Har slaveriet några effekter på Afrika än idag? Vad måste ANC i Sydafrika göra för att fortsätta behålla makten?

Sådana frågor hoppas jag att du kan få svar på i den här boken. Tanken är att det här ska vara den första av fyra böcker om världens historia.

Jonas Carlsson är journalist, har en bred allmänbildning och är nyfiken på det mesta i världen. Han har studerat journalistik, statsvetenskap, Afrikas historia, Mellanöstern och Nordafrikas politik och ekonomi, Stockholms historia samt musik och media. Bland Jonas Carlssons arbetsplatser märks bland annat Sveriges radio, Motala & Vadstena Tidning, Riksdag & departement och Direktpress.

Jonas Carlsson växte upp i Järfälla och bor idag i Blackeberg i Stockholm. Hans stora intressen är världens historia, fotboll, politik och musik.