Bokförlaget Stolpe – förlag

Liberalismen förvandlade världen: den krossade envälden, synliggjorde individen och lade grunden för demokrati och välstånd i en skala mänskligheten aldrig tidigare skådat. Men i dag befinner sig liberalismen på avgrundens rand. Populistiska och autokratiska krafter marscherar framåt med förnyad självsäkerhet. Samtidigt verkar det liberala etablissemanget – arvtagarna till en av historiens mest framgångsrika politiska traditioner – ha glömt vad det en gång trodde på.

Adrian Wooldridge tar oss med på en resa genom liberalismens intellektuella och politiska historia och visar hur den, när den varit som bäst, varken företrätt en mesig mittfåra eller varit naivt utopisk – utan radikal, stridbar och full av tillförsikt om människans förmåga att forma sin egen framtid. Han synar även de svagheter inifrån som gjort liberalismen sårbar.

Den revolutionära mitten är ett försvar och en uppmaning till liberaler från vitt skilda politiska läger att återupptäcka vad de har gemensamt och varför idétraditionen är värd att kämpa för.

I ett nyskrivet förord kommenterar författaren den politiska utvecklingen i Sverige – extra angeläget inför stundande riksdagsval i höst.

Havet och dess gåtfulla krafter har alltid fascinerat människor – vad döljer sig egentligen under ytan? Vattnet har också en särskild plats i folkloren, där det ofta förknippats med kraftfulla magiska egenskaper. 

Med avstamp i den fornnordiska mytologins berättelser tar den Augustprisnominerade författaren och folkloristen Tora Wall med oss på en resa genom en diger och mångbottnad föreställningsvärld, så som den kommer till uttryck i myter, folktro, sägner och sagor. I den rikt illustrerade Havet möter vi figurer som den mäktige havsguden Njord, havsfrun som rår över strömmarna och havsfolk som bor djupt under ytan. Men vi får också läsa om mytomspunna sjörövare, pirater och spökskepp – alla en del av havets oemotståndliga mystik. 

Karikatyrer och underkategorin nidbilder har en lång historia, kanske lika lång som människans tradition att uttrycka sig genom avbildningar. Det finns mycket gamla exempel som visar detta – vissa bilder från Thebe i Egypten har minst 3 000 år på nacken.

Syftet med nidbilderna har genom historien ofta varit att krossa det heliga och klä av det pompösa. De drar sig inte för det drastiska, i vissa fall det direkt anstötliga. Nidbilden hör till de låga konsterna, även om den ofta tecknas av en mästare.

I den rikligt illustrerade Nidbildens historia tar Johan Hakelius med oss från de tidigaste exemplen i Egypten och Rom till vår tids digitala nidbilder, som memes och AI-genererade satirfilmer. Vi får se hur kungar, påvar och politiker, såväl som religiösa grupper, sätts i blickfånget. Hakelius tecknar en bild som innehåller både allvar och humor i en spretig genre där det hänt att upphovspersonerna hyllats av folket och satts i fängelse av makten.

Boken utkommer även på engelska under 2027.

En dag några år efter kriget knackar det på dörren hos Pavel Fischl i Prag. Utanför står en kvinna med de dagböcker han skrev som ung man i Theresienstadts getto 1941–1943. Innan han deporterades till koncentrationslägret Auschwitz hade han bett en vän ta hand om dem, och de vandrade sedan mellan fångar tills de nådde kvinnan vid dörren. Pavel Fischl överlevde Auschwitz och flyttade så småningom till Israel. Dagböckerna upptäcktes decennier senare av hans son Michael, och publiceras här tillsammans med en kortroman om Fischls tid i Auschwitz och dödsmarschen därifrån. Tillsammans utgör de ett unikt vittnesbörd om Förintelsen.

Dagböckerna från Theresienstadt består av tre delar i en kassett: Fischls dagböcker, romanen Bara fyra månader och en reproduktion av de handskrivna dagböckerna. Boken utkommer samtidigt i engelsk översättning.

Nominerad till Augustpriset i kategorin Årets svenska fackbok 2024. I ett land som täcks till två tredjedelar av skog och vars forntida religion inbegrep ett världsträd är det kanske inte så konstigt att skogen fortsatt har en stark dragningskraft på oss. Skogen breder ut sig i flera dimensioner i människans värld, både som symbol och faktisk plats, trots att de flesta idag befinner sig långt ifrån den. I årtusenden har den försett oss med nyttiga råvaror men också med starka upplevelser som har väckt förundran och ofta rädsla. Somligt har varit lätt att förklara, annat svårare. Vad botar frossan? Vem tog jägarens byte? Vad väntar bortom skogsbrynet? Den här rikt illustrerade boken handlar om skogen i svensk folklore. Fokus ligger på det gamla bondesamhället där vi möter mytiska träd, laddade stenar, läkande växter och gäckande djur. Genom en rad både hotande och hjälpande väsen och gestalter, däribland bergatrollet, skogsrået och den ädle rövaren, får vi inblickar i en förindustriell tankevärld med inslag som ibland är egendomligt bekanta. Med utgångspunkt i sägner, sagor, folkminnen och traditioner tecknar folkloristen Tora Wall en färgrik bild av skogen som erfarenhet och föreställning. 

Varför talar och skriver vi som vi gör? För att svara på det behöver vi gå tillbaka i historien. Till en början är utformningen av det svenska språket en angelägenhet för kyrkan, med reformationen och Gustav Vasas bibelöversättning 1526. Med stormaktstiden växer det administrativa och juridiska språket, med upplysningen och frihetstiden kommer det vetenskapliga och politiska språket. Och till sist, genom folkskolan, medierna och folkhemmet, omfattas nästan alla av ett gemensamt språk. Utvecklingen har gått mot ett allt enklare, mer standardiserat, begripligare och jämlikare språk. 

Vasas testamente. En historia om språket vi kallar svenska tar avstamp i den första svenska översättningen av Nya testamentet och slutar med 1900-talets du-reform. Däremellan gör språkvetaren Patrik Hadenius nedslag i de nordiska språkens gemensamma grund och varför de sprack upp, i brevspråket, i dagboksskrivande och bloggar, dialekter och främmande språks inflytande, i fint och fult tal. Såväl Carl von Linné som Sven Jerring och Blondinbella dyker upp i denna berättelse om svenskans framväxt och tillstånd. 

Kring sekelskiftet 1900 formas en ny estetik i Sverige. I en tid präglad av industrialisering, urbanisering och täta internationella kontakter bryter unga arkitekter, konstnärer och formgivare med 1800-talets historiserande stilar och börjar söka något för tiden eget. Jugend – även kallad Art nouveau – blir uttrycket för denna längtan med sina böljande linjer och ärliga material. 

Vid gator och torg skapas nya byggnader som utmärker sig genom livfulla tak med tydlig silhuettverkan. Samtidigt vittnar fasaderna om en stark materialkänsla och omsorg om detaljerna. Borgerlighetens tunga salonger ställs mot nya ideal om hemtrevnad och funktion. Även de gröna rummen – särskilt de privata trädgårdarna – formas av en ny estetik som tar sin utgångspunkt i platsens naturliga förutsättningar, dess träd och topografi. 

Denna rikt illustrerade antologi visar hur idéer från Europa och Nordamerika omtolkas och får en särpräglad svensk form i flerbostadshus, skolor, teatrar, badhus, järnvägsstationer, fabriker, villor och trädgårdar. Här framträder en epok som med nyfikenhet och lust utvecklar något nytt, något som för alltid förändrar vår blick på staden, hemmet och livet. 

Lantbruksarkitekten Charles Emil Löfvenskiöld (1810-1888) drömde om att reformera den svenska landsbygden. En ny arkitektur präglad av både skönhet och rationalitet skulle bekämpa fattigdom och misär. Ljusa, rymliga och välplanerade hus för såväl människor som djur var grunden för ett humant och välmående samhälle. Först när det praktiska också var vackert var det verkligt funktionellt. 

Syftet med skriften Landtmannabyggnader: hufvudsakligen för mindre jordbruk från 1868 var att sprida de nya rönen i prisvärda och pedagogiska häften med överskådliga ritningar och förklarande texter. Idag är verket en arkitekturklassiker som haft stor inverkan på svensk byggnadskultur. 

Denna reproduktion kompletteras av ett appendix med ritningar av Löfvenskiölds elev och mångårige medarbetare Pehr August Pettersson (1841 1906). De publicerades ursprungligen i hans Landtmannabyggnader: ritningar för alla områden inom landthushållningen från 1891, en uppföljare och hyllning till Löfvenskiölds klassiska verk.

Varför är det så svårt att avvika i Sverige, ett land vars befolkning ser sig som öppen och tolerant? Och finns det rentav ett värde i normbrytandet, som samhället riskerar att gå miste om när varje avvikelse fördöms med kraft? I antologin Avvikare i Sverige ger nio författare och kulturskribenter sin syn på avvikandets mekanismer och konsekvenser utifrån vitt skilda perspektiv.

Katarina Barrling resonerar om ett samhälle där den sekulära sfären tagit över religionens roll och där det inte finns utrymme för människor som avviker från den rätta tron. Torbjörn Elensky lyfter fram hur skräcken för massan formar den enskilda människan och beskär hennes handlingsutrymme. Gunilla Kindstrand vittnar om ett medielandskap där redaktionerna bidrar till att hålla kättarbålen vid liv.

Vidare lyfter boken svenskarnas oförmåga att hantera konflikter, något som resulterar i utfrysning och riskerar att hämma samhällsutvecklingen. Vi riktar blicken mot den hårfina gränsen mellan oppurtunism och fanatism och kopplar den till den svenska hållningen under coronapandemin. Och svenskens självbild som tillitsfull varelse ifrågasätts och avvikarnas förutsättningar i den svenska godhetsregimen diskuteras.

Antologin fortsätter på temat i boken Världens mest protestantiska land (2024), där statsvetaren Katarina Barrling gör en djupdykning i historien för att förstå hur det kommer sig att Sverige, landet lagom, utvecklat en alldeles egen och sträng form av protestantism.

Berättelsen om paradiset har alltid lockat människor. Den har givit upphov till utopiska drömmar och storslagna trädgårdar i försök att återskapa paradiset, men också till att människor begett sig ut på okänd mark för att försöka finna det.

Mer än något annat visar paradisberättelsen vilken väv av kulturer vi lever i. I Paradis. En kulturhistorisk resa följer Elisabeth Svalin Gunnarsson dess trådar – från Edens lustgård, via de persiska trädgårdarna och europeiska klostren, till folkhemmets prunkande villaträdgårdar. Resvägen går genom litteratur, myter, religion, trädgårdar, arkitektur och människors drömmar, och läsaren får se både dåtid och samtid med nya ögon.

Paradiset tar i detta rikt illustrerade kulturhistoriska praktverk plats som idé, symbol och spegel för det mänskliga. Det är en berättelse om livet och döden, om människans plats i världen, och om kaos och ordning.

Sverige brukar lyftas fram som världens mest sekulära land men det kan lika gärna sägas vara det mest protestantiska. Ty Sverige vilar på en paradox. Tvärtemot vad dagens sekulära svenskar kanske tror, är det svenska samhället allmänt genomsyrat av kristendom och sin egen tolkning av religionen: svenskprotestantismen. En tolkning som ligger bakom sådant som arbetsmoral och samarbetsvilja, men också stränghet och konformism, och som kommit att forma svensk samhällsanda genom seklerna. Ju mer svenskarna överger religionen i traditionell mening, desto mer av det religiösa tänkandet verkar föras över till andra områden: till politik, samhällsdebatt och ideologier. Till den sekulära zonen. Summan av de religiösa tankarna verkar vara konstant, de antar bara nya former.  Kanske är det rentav svensk socialdemokrati som tagit över den roll som religionen tidigare spelade, med folkhemmet som den nya folkkyrkan?

I ett försök att förstå hur Sverige blivit som det blivit och varför det är så svårt att avvika i ett land som ser sig som öppet och tolerant ger sig statsvetaren Katarina Barrling ut på en tankeväckande färd genom historien. Utifrån exempel som i olika tider klassats som avvikare bland dem Olaus Petri, Eyvind Johnson, Sverigedemokraterna och Lena Andersson klarnar bilden av det extrema landet lagom. 

Indiska museisamlingar besitter enligt uppgifter fler romerska mynt än i något annat land utanför imperiets gränser. Exporten till Rom var så betydande att senatorer med kraft ville stoppa det valutautflöde som blev följden.  Det var inte bara exklusiva tyger och kryddor som fann sin marknad i Rom och senare i Västeuropa. Under senare delen av antiken och medeltiden var Indien källan till vetenskap och abstrakta idéer, exempelvis det siffersystem som i dag används globalt och, än viktigare, insikten att även frånvaro och tomhet behöver en matematisk symbol – nollan. 

Vägarna från Indien sträckte sig emellertid åt flera håll än väst. Under lång tid var kulturpåverkan österut, mot Sydostasien, Kina och Japan avgörande för områdets samhällsutveckling – genom sanskritlitteratur, utveckling av politiska strukturer, hinduism och buddhism.  I Guldvägen skildras Indiens centrala roll för Gamla världens utveckling under ett årtusende. Den brittiske historikern William Dalrymple sammanfattar ett livs forskning om subkontinentens betydelse och argumenterar för att utbytet på handelsvägarna som utgick från Indien var mer betydelsefullt än den som gick via den traditionella Sidenvägen. 

Mircea Eliade (1907-1986) anses vara en av västvärldens mest inflytelserika filosofer och religionshistoriker och har gett ut flera böcker som fått internationell klassikerstatus. Eliade beskriver själv sin bok Heligt och profant (Le sacré et le profane, 1957, på svenska första gången 1968) som en allmän introduktion till religionshistorien, men dess perspektiv omfattar också filosofisk antropologi, fenomenologi och psykologi då han analyserar religiösa tankar och beteenden.

Boken är en sammanfattning av Eliades tidigare arbeten där han med hjälp av exempel från olika religioner och kulturer visar hur föreställningen om det sakrala kommer till uttryck i upplevelsen av rummet, tiden, naturen, kosmos och själva den mänskliga existensen. Den centrala aspekten, som förenar alla religioner, är upplevelsen av det heliga. Han observerar här att även om samtida människor tror att deras värld är helt profan eller sekulär, befinner de sig fortfarande, ibland omedvetet, förbundna med minnet av något heligt. Enligt Eliade har alla människor en inneboende religiositet, oavsett sin religiösa tro. Vi finner den i vår existentiella jakt efter att skapa mening av vår omgivning.

Denna nyutgåva ingår i serien Engelsbergsklassiker, där även Myten om den eviga återkomsten (2023) av Eliade har getts ut på nytt. Boken har ett uppdaterat förord av Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap  vid Göteborgs universitet. 

Arts & Crafts-rörelsen började som en motreaktion till industrialismen och de rådande stilidealen i Storbritannien vid 1800-talets mitt. De grundläggande idéerna hos dess anhängare, bland andra konstkritikern John Ruskin och konstnären William Morris, utvecklades till en global rörelse och spreds genom hantverkskolonier och influerade yrkesutövare på flera områden, från formgivning och arkitektur till ornamentik och odling. Rörelsen nådde Sverige några årtionden senare och tog sig uttryck som ett romantiserande av det enkla livet, knutet till hemmet. En av rörelsens frontfigurer i Sverige är Carl Larsson, vars färgrika målningar är kända för att skildra vardagslivets enkelhet.

I den här boken gör tolv författare nedslag i de hemmiljöer, konstskolor, museer och andra organisationer där idealen och visionerna skapades, tolkades och utvecklades. Vi får läsa om rörelsens fortsatta relevans för vår tid; inte bara som en älskad mönsterskatt som inspirerar och ligger till grund för nya stilar, utan även vårt förhållande till skapande, hållbarhetstänk och livsstil. Denna generöst bildsatta antologi finns även i engelsk utgåva.

Nationalhjälte. Vetenskapsman. Äventyrare och upptäcktsresande. Adolf Erik Nordenskiöld är på många sätt sinnebilden för alla dessa epitet. Men han var också den liberale och stundtals upproriske bråkmakaren, som tvingades lämna sitt hemland Finland efter att ha hamnat på kollisionskurs med den ryska överheten. Nordenskiöld blev världsberömd när han med skeppet Vega var den förste att lyckas ta sig igenom Nordostpassagen, efter att ha tillbringat en hel vinter fastfrusen vid den sibiriska nordostkusten. 

Nils Uddenbergs biografi Polarfararen handlar om allt detta och mer. Om de många arktiska expeditionerna, om forskning och politik, om yrkesmässiga framsteg och snedsteg, om familjerelationer och vänskap. Men också om en spännande tid, då vetenskapen stred om allt från Darwins evolutionslära till istidens existens. Adolf Erik Nordenskiöld var en man i ständig rörelse med världen för sina fötter. Han var en rastlös optimist som genomförde det ogenomförbara. 

Biografin utkommer även på engelska. 

Är något mer självklart än att den bäste kandidaten ska ha jobbet? Tanken var en gång revolutionerande och revolutionär. I de börds- och skråsamhällen som präglat en stor del av mänsklighetens historia betydde härkomst, förbindelser, betalningsförmåga och grupptillhörighet mer än kompetens när ämbeten med makt skulle besättas.

I dag ser vi med förvåning och förakt på det som tidigare generationer tog för givet. Adrian Wooldridge skildrar det skiftet, förebådat av filosofer som Platon och Konfucius, eftersträvat av huvudsakligen liberala och radikala reformatorer, och motarbetat av dem som betonade värdegemenskap och stabilitet i staters ledning.

Wooldridge visar hur meritokratin ständigt riskerar att tappa udden, att försjunka till slutna elitvälden, där familj och förbindelser åter blir viktigare än intelligens och förmåga. Här synar han kritiken mot idén om meritokrati från såväl höger som vänster. Kan tanken på förmågans betydelse åter vinna den reformkraft den en gång hade?

Adrian Wooldridge disputerade i Oxford och har under många år varit redaktör och kolumnist i The Economist. I denna långessä ger han en syntes av ett komplext skeende i en elegant framställning stundtals präglad av stilla ironi.

"en välskriven och omfattande framställning och analys av meritokratins utveckling och struktur" BTJ.

I detta banbrytande teologiska och religionsvetenskapliga verk utforskar Rudolf Otto det heligas natur, vad han kallar "det numinösa", grunden för religiös erfarenhet. Det heliga behöver en egen kategori, menar Otto. Det är inte rationellt och kan inte reduceras till etik eller estetik. Det här är en poäng som Freidrich Schleiermacher tidigare gjorde och som Otto utforskar i detalj. Han introducerar flera viktiga begrepp när han prövar fenomenet, bland annat myserium tremendum et fascinans, religion som ett mysterium som både lockar och skrämmer. Otto är bred i sina referenser och jämförelser. Han förankrar undersökningen i klassisk filosofi, kristen och muslimsk mystik, liksom hinduism och buddhism.

Ottos arbete fick stort genomslag i nittonhundratalets europeiska kulturvärld, akademiker och intellektuella i en rad fält. Karl Barth, Carl Gustav Jung och Mircea Eliade bara för att nämna några hänvisade alla till Otto. Det heliga kan utan tvekan sägas vara ett av de verkligt inflytelserika verken under nittonhundratalet. Boken utkom på svenska för första gången 1924. Denna nyöversättning är gjort av Ola Sigurdson, professor i teologi vid Universitetet i Oslo. Han har även skrivit en inledning.

Alkemins etymologiska rötter återfinns både i de arabiska och grekiska språken, och syftar på den process av transmutation som leder till en fullständig återförening med den gudomliga ursprungsformen. Dock sträcker sig det esoteriska utövandet av alkemi ända till Indien och Kina och har praktiserats åtminstone sedan 300-talet.

Under medeltiden lockade alkemi många av tidens mest framstående lärda. Starkt influerade av den klassiska elementläran drev alkemisterna sina hypoteser utifrån Aristoteles idé att allt går att skapa genom olika proportioner av de fyra elementen.

Från 1800-talet och framåt har alkemin felaktigt reducerats till en primitiv pseudovetenskap med det enda målet att omvandla oädla metaller till guld. Denna snäva tolkning bortser dock från alkemins verkliga komplexitet och ignorerar dess djupa filosofiska och religiösa aspekter, samt dess avgörande bidrag till kemins framväxt.

I denna rikt illustrerade antologi presenteras en mångfald av perspektiv på hur ömsesidighet, metafysiska kopplingar och relationen mellan makrokosmos och mikrokosmos utgör kärnan i alkemins filosofi. Några av världens mest framstående forskare och akademiker samlas för att analysera den alkemistiska världsbilden och utforska hur esoteriska tankeströmningar har format kultur, samhälle och vetenskap. Boken finns även i engelsk utgåva.

Vi är skapta för att röra på oss. Fysisk aktivitet stärker hjärnans funktion, inlärning, koncentrationsförmåga, välbefinnande och immunförsvar. Den minskar risken för demens och bidrar dessutom till normala blodfetter och blodtryck, starkare skelett och ett längre, friskare liv. Men vilken träning passar bäst i ungdomen, medelåldern och när man är äldre? Och vad händer i och med kroppen när vi tränar? 

Läkaren och forskaren Kerstin Brismar fortsätter sin bokserie Hälsans hörnpelare med boken Motion, efter de första delarna Sömn och Kost. Brismar tar ett helhetsgrepp om ämnet och ger utifrån konkreta patientfall råd om hur vi bör träna efter de förutsättningar som är bäst för oss. Vi får också med oss tips på hur man kan bryta stillasittandet och de positiva effekter fysisk aktivitet för med sig för såväl fysiskt som psykiskt välmående. 

Boken kompletteras med tio fördjupande essäer skrivna av forskare, läkare och författare utifrån deras olika spetskompetenser, som till exempel hur man bör anpassa träningen för just sin fas i livet, muskelmassans betydelse för hälsan och hur vi kan få bättre psykisk hälsa genom rörelse. 

I den avslutande volymen av det tredelade verket De religiösa idéernas historia fullbordar Mircea Eliade sitt monumentala projekt med att kartlägga mänsklighetens religionshistoria. I kronologisk ordning har Eliade beskrivit de tidiga människosläktena, tidiga civilisationer i bland annat Mesopotamien och Egypten och vandrat vidare mot forntida asiatiska religioner, och grunderna för hellenismen och kristendomen. 

I den tredje delen utforskar Eliade den judiska traditionens utbredning i forntida Eurasien, den fortsatta kristna utvecklingen i Europa och islams formativa period. Liksom i de tidigare verken lägger han extra vikt vid folktro, kulter och subkulturer som han menar ger en mer fulländad förståelse av de abrahamitiska religionerna. 

Denna utgåva ingår i serien Engelsbergsklassiker och har ett nyskrivet förord av Paul Linjamaa, religionshistoriker vid Lunds universitet. 

Psalmboken är Sveriges mest lästa och använda bok genom tiderna. Den var till och med vanligare än Bibeln i de svenska hemmen, eftersom den var billigare och mer tillgänglig. Nästan alla svenskar har en relation till psalmerna, och psalmboken har gett tröst och hopp åt många i tider av hårda prövningar. Blott en dag, Härlig är jorden, Den blomstertid nu kommer, Tryggare kan ingen vara, Var hälsad, sköna morgonstund. Listan över psalmerna som satt djupt avtryck i folksjälen kan göras lång. 

Åsa Furuhagen tecknar i Makten och härligheten. Den svenska psalmbokens historia de historiska och religiösa sammanhangen kring utgivningen av psalmboken från 1695 till idag, men berättar också om psalmernas tillkomst och personerna bakom dem. Genom att visa hur Psalmbokens historia speglar ett land i förändring blir boken också en berättelse om Sverige och svenskarna.

Östersjön är mer än bara ett innanhav – det är en historisk geopolitisk skådeplats. Från vikingatidens sjöfart till dagens Natodominerade område har detta bräckta hav varit en livsnerv för folk och länder i norra Europa. Östersjön har fungerat som en knutpunkt för ekonomiska och politiska relationer genom Hansans dominans under medeltiden, stormaktstidens strider mellan Sverige, Polen-Litauen och Ryssland, samt de dramatiska skiften som följde i spåren av Napoleonkrigen, de båda världskrigen och kalla kriget. 

Östersjön har även visat sig vara en plats för samarbete. Efter Sovjetunionens fall har regionen präglats av integration och tillväxt – en utveckling som nu utmanas av nya geopolitiska spänningar. Hur kan regionen komma att påverkas av energiflöden, klimatförändringar och militärstrategier? 

I denna omfattande antologi samlas bidrag av ledande forskare inom bland annat historia, statsvetenskap och internationella relationer för att kartlägga de drivande krafter som format Östersjöregionen från 1200-talet fram till i dag. 

Boken finns även i engelsk utgåva, The Baltic Sea - A Geopolitical History.

Kulturhistorikern Johan Huizinga menade att lusten att leka är ett centralt element i människans natur – ett kännetecken för vårt väsen och en förutsättning för vår utveckling. Han karaktäriserar människoarten i förhållande till de andra djuren som homo ludens, på svenska den lekande människan . Utan lust och förmåga att leka skulle stora delar av vår kultur inte ha utvecklats, som poesi, juridik, vetenskap, bildkonst, filosofi – och mycket annat.

Huizinga spårar den lekande människans bidrag från Platon, genom medeltiden, renässansen och in i vår moderna civilisation. Med hjälp av tvärkulturella exempel från bland annat humaniora och politik definierar han lek mot en rik teoretisk bakgrund. Homo ludens utkom första gången 1938 (på svenska 1945 som Den lekande människan) och blev snabbt ett referensverk.

Denna utgåva har ett nyskrivet förord av Douglas Hedley, professor i religionsfilosofi vid University of Cambridge.

Den överbeskyddade människan tar avstamp i ett nytt fenomen på amerikanska universitet. Studenter kräver att föreläsare, talare och rektorer som avviker från deras världsbild ska avlägsnas, eller till och med avskedas. Greg Lukianoff och Jonathan Haidt spårar denna utveckling till att många unga idag får en överbeskyddande och ängslig uppfostran som berövar dem möjligheten att utveckla självförtroende och förmåga att på egen hand lösa konflikter. Paranoida föräldrar, ökningen av ångest och depression bland elever och uppkomsten av nya idéer om rättvisa leder enligt författarna till välmenande men miss-riktade försök att skydda unga människor. Istället skadas deras utveckling och mentala hälsa, utbildningssystemens funktion och till och med själva demokratin.

Boken har ett förord skrivet av Johan Hakelius, politisk chefredaktör för nyhetsmagasinet Fokus.

Presscitat:

"Som ett tidsdokument över en svunnen era skriven av två deltagande observatörer inbjuder Den överbeskyddade människan till reflektion." Tidskriften Respons