Jan Kruse – författare

TABERGS järngruvor (ej att förväxla med Smålands Taberg) i Nordmark, Filipstads bergslag, började bearbetas 1702 och var i drift till 1962. Med ett djup av 500 meter är gruvorna de djupaste i Värmland.  Denna bok skildrar ingående gruvfältets långa historia genom åren, kompletterat med över 200 stycken bilder. Ett stort antal olika kapitel finns i boken, bland annat om själva brytningen, berguppfordringen, länshållning, lastning och utfrakt. Dessutom finns kapitel om malmtransporterna och gruvolyckor. I slutet av boken finns också ett flertal gruvkartor över olika nivåer, samt ordförklaringar som på ett enkelt sätt förklarar fackuttryck. Det finns även ett kapitel om gamla affärer och övriga företag i Nordmark.  Många dramatiska händelser skedde vid Taberg genom åren, exempelvis flera stora gruvras. Unik var också den 90 meter höga ringmuren i Oscars schakt, vilken troligen är Sveriges högsta slaggstenskonstruktion. Ett annat rekord var den 330 meter långa stigorten i Värmlandsschaktet, som drevs upp till dagen utan genomslag under åren 1961–62. Vid gruvorna bröts också den speciella s.k. Dyviksmalmen, vars motsvarighet endast fanns vid ett fåtal andra gruvor i Sverige. Denna malm gick till stor del på export.  Boken är skriven av Jan Kruse (f. 1970). Han har tidigare gett ut böckerna ”Historien om Långbans gruvor” (2010), ”Historien om gruvorna vid Persbergs Odalfält” (2012), ”Historien om Nordmarksbergs gruvor” (2015) och ”Minnen från Värmlandsbergsgruvan” (redaktör, 2016).

Dieser Band führt in die sozialwissenschaftliche Metaphernanalyse ein und zeigt, wie sie in eine offene Analysemethodik eingebettet wird, die eine suspensive Haltung gegenüber sprachlich-kommunikativen Phänomenen ermöglicht. Zielsetzung ist, die Sensibilität gegenüber Sprache im Allgemeinen und Metaphoriken im Speziellen in eine methodisch fundierte und nachvollziehbare, aber offene und damit anschlussfähige Analysepraxis zu überführen: Die Metaphernanalyse wird nicht als eigenständige Methode positioniert, sondern als ein Verfahren unter verschiedenen Werkzeugen zur Umsetzung einer rekonstruktiven Analysepraxis. Im Mittelpunkt steht die Metapherntheorie nach Lakoff und Johnson, die anschaulich vorgestellt und verortet wird. Die Einführung schließt mit Forschungsbeispielen, welche die Praxis rekonstruktiver Metaphernanalyse veranschaulichen.

Neurophilosophie und der Sozialpsychiatrie, miteinbezogen und zu einer interdisziplinären und intermedialen Verfahrensweise verwoben, die anschließend auf literarische Texte angewandt wird. Im Mittelpunkt der Analyse steht die Konzeption einer neuen Textsorte im Bereich der Prosa, die als Psychedelischer Realismus bezeichnet wird.

FINNMOSSENS järngruvor i Nordmark, Filipstads bergslag, började bearbetas 1713 och var i drift till 1973. Många dramatiska händelser skedde vid Finnmossen genom åren. Här inträffade exempelvis en av Sveriges största gruvolyckor genom tiderna 1856. Vattnet från en nedlagd gruva störtade in i den verksamma delen och dränkte 10 personer, varav en kvinna samt fyra tonåringar. En annan dramatisk händelse var när gruvlaven drabbades av brand 1965. Dessa och många andra händelser beskrivs ingående i boken.  Gruvfältets teknikutveckling, byggnader, brytningsmetoder m.m. skildras naturligtvis. I slutet finns ett flertal gruvkartor över olika nivåer, samt ordförklaringar som på ett enkelt sätt förklarar fackuttryck. Kalkbrytningens historia i Nordmark behandlas också, dessutom finns ett kapitel om byggnader och bostäder i närheten av gruvorna. Boken innehåller ca 200 stycken bilder/skisser, varav de flesta aldrig tidigare har publicerats.  Jan Kruse (f. 1970) har tidigare gett ut böckerna ”Historien om Långbans gruvor” (2010), ”Historien om gruvorna vid Persbergs Odalfält” (2012), ”Historien om Nordmarksbergs gruvor” (2015), ”Minnen från Värmlandsbergsgruvan” (redaktör, 2016) och ”Historien om Tabergs gruvor i Filipstads bergslag” (2018).

Bergslagshistoria 2015 rymmer fem intressanta uppsatser som på olika sätt belyser Bergslagens historia och tradition, arbete och kultur. Seglingsbergs bruksherrgård blev eldens rov redan i maj 1858. Marie Steinrud har genom forskning i bruksräkenskaper, brandförsäkringshandlingar, bouppteckningar och kyrkoarkiv lyckats foga samman en beskrivning av den sedan länge försvunna herrgården. Per Rickheden beskriver Gävle stads spårvägars historia med dess förhistoria på 1890-talet fram till nedläggningen på 1950-talet. När spårvagnarna äntligen började rulla i november 1909 blev Gävle den andra spårvägsstaden norr om Dalälven. För en hantverks- och industristad som Eskilstuna har den tekniska utbildningen varit av stor betydelse. Vid 1800-talets mitt fick Eskilstuna också en teknisk skola som idag lever vidare som Rinmangymnasiet, vars historia här berättas av Karin Widholm. Jan Kruse skriver om Bergslagens monumentala ikoner – gruvlavarna. Alltifrån de enkla trälavarna till de skyhöga betongkolosserna. Börje Henningsson har genom studier i ett regionalt och lokalt arkivmaterial kunnat komplettera och fördjupa vår kunskap om den nyevangeliska väckelserörelsen i Dalarna och kan här påvisa att den redan på 1870-talet var mera lokalt förankrad i bondesamhället än vad som framkommit i tidigare forskning.