Kjell Danell – författare

Älgen har fascinerat människor under tusentals år. Tidigt var den viktig för folkhushållningen, särskilt i avlägsna skogsområden och än idag är den en central del för byarnas sammanhållning och tideräkning, "före och efter jakten". På grund av hårt jakttryck minskade älgstammen successivt i Sverige från tidigt 1700-tal. Omkring år 1800 hade den nästan nått utdöendets brant. Genom lagstiftning med 10-åriga fridlysningsperioder och jakttider på bara några få dagar tillväxte stammen. Omkring år 1830 var älgen räddad. Populationen tillväxte starkt och i början av 1980-talet fälldes lika många älgar i Sverige som i resten av världen. Under senare år har den minskat betydligt. Älgen och jakten är än idag ett viktigt samtalsämne, den ger kött och rekreation och är en del av naturturismen. Men, den är också kontroversiell genom den ekonomiska skada den orsakar skog och gröda.

Den rikt illustrerade bokens syfte är att ge en bred, populärvetenskaplig inblick i relationerna mellan älg och människor i Sverige under de senaste 8000 åren. Det blir en genomgång av artens biologi, nytta, skada på skog och gröda, inverkan på biologisk mångfald, jakt och fångst, vapen och hundar, lagstiftning, förvaltning, kvinnor i jakten, tama älgar och folktro. Älgen och älgjakten är utan tvekan en del av den svenska kulturen.

Författare: Kjell Danell, FD, professor emeritus i viltekologi, SLU. Roger Bergström, FD, professor emeritus i viltekologi, SLU. Leif Mattsson, FD, professor emeritus i ekonomi, särskilt mångbruk av skog, SLU. Margareta Stéen, DVM, docent i sjukdomar hos vilda djur, SLU. 

Den senare delen av 1800-talet var en händelserik tid i Norrland. Skogsbruk och gruvhantering tog fart och befolkningen växte. Tillgången på jordbruksmark blev allt knappare och under svagåren drabbades många av svält. Många migrerade till USA. I de tidigare tämligen öde skogarna blev det liv och rörelse och arbetskraft kom från andra länder. Många fick välbetalda arbeten i skogen och industrin och lämnade därför jordbruket. Samtidigt utökade staten sitt markinnehav som bemannades med jägmästare och kronojägare som förvaltade och bevakade. Byarnas jaktmarker inskränktes och brott mot jaktstadgan beivrades. Misstron mot myndigheter stärktes.

Den dåliga respekten för jaktstadgan och ökad jakt och fångst ledde till att bävern och vildrenen utrotades och älgen blev ytterst sällsynt. Genom jaktvårdsföreningar, jaktarrenden och utplanteringar försökte man förbättra situationen. Framstegen kom, men sakta.

Författaren Kjell Danell har i sitt arbete utgått ifrån revirförvaltarnas detaljerade årsrapporter och genom denna rikt illustrerade bok får läsaren en god och levande bild av levnadsvillkor, djurliv och jaktmetoder. 

Utges i samverkan med Kungl. Skytteanska Samfundet. Acta Regiæ Societatis Skytteanæ nr 84.

Boken beskriver de landlevande däggdjur som tillkommit i Sverige sedan medeltiden. De är bisam, brandmus, brunråtta, bäver, dovhjort, dvärgmus, fälthare, husmus, kanadahjort, mink, mufflonfår, myskoxe, mårdhund, stenmård, svartråtta, vildkanin, vildsvin och vitsvanshjort. Vildsvin och bäver är ursprungliga men utrotades och återinfördes. Amerikansk bäver och guld­schakal kan vi nog förvänta oss i framtiden.

Några av dessa arter anses invasiva då de skadar biologisk mångfald, människans hälsa och ekonomi. Boken vill ge läsaren ett historiskt perspektiv: När kom arten till Sverige? Hur kom den in? Varifrån? Vilka var förespråkarna och vilka var kritikerna? Blev den till nytta eller skada? Hur har förvaltningen förändrats? Kunskap ger klokskap heter det. Människan är en del av naturen och naturen förändras. Hur mycket ska vi styra den och till vilket pris? Allt har sin tid, även djuren.

Boken bygger på en omfattande genomgång av svensk och utländsk sentida och äldre litteratur samt inspel från många specialister i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Nordamerika. Problemen kring invandrande och invasiva arter är mångfasetterade och svårlösta. För att se goda lösningar krävs kunskap och inte minst ödmjukhet. 

Kjell Danell är professor emeritus i viltekologi vid SLU i Umeå. Han intresserar sig för nutida och historiska perspektiv på interaktioner mellan djur, växter och människor och har forskat i boreala skogar, arktis och savanner. Förutom vetenskapliga böcker och uppsatser är han författare till populärvetenskapliga böcker och uppsatser, på senare tid ofta med historiskt perspektiv.

The moose has fascinated humans for thousands of years. Early on, it was an important source of food, especially in forested and remote areas. Moose hunting is still vital for community cohesion in villages, and time is divided into "before" and "after" the hunt. The moose was nearly extinct in Sweden by the early 1800s after heavy hunting. Through protection and shortened hunting seasons, the moose was saved around 1830. The population then grew, and by the early 1980s, as many moose were harvested in Sweden as in the rest of the world combined. Today, the moose hunting remains a topic of conversation, provides meat and recreation and serves nature tourism. Still, like most large animals, it is controversial - not least because of its damage to forests. This book aims to provide a broad exploration of the moose and its relationship with people in Sweden over the past few thousand years. In Sweden moose hunting is an important part of the culture.

The book begins with the colonization and distribution of moose after Sweden became ice-free. The moose biology, benefits, damage, impact on biodiversity, hunting and trapping tools and dogs, as well as legislation and management from Medieval Times to the present, and use of tame moose and folklore are described in 28 chapters.

The authors:

Kjell Danell, PhD, professor emeritus in wildlife ecology.

Roger Bergström, PhD, professor emeritus in wildlife ecology, SLU.

Leif Mattsson, PhD, professor emeritus in the economics of multiple use of forests.

Margareta Stéen, DVM, associate professor in wild animal health, SLU.

Den rikt illustrerade Älvbygder i norr beskriver utvecklingen av älvdalarna i Kalix, Töre och Sangis i nedre Norrbotten fram till mitten av 1900-talet. Upplägget är brett och populärvetenskapligt. Boken beskriver befolkning, levnadssätt, näringar, institutioner och kultur. Nyttjandet av naturresurserna har varierat över tiden, men basresurserna har varit desamma. De åttatusen åren kan schematiskt indelas i åtta olika epoker, framtidsland, alla med sina upp- och nedgångar. Vilka var de bakomliggande och drivande faktorerna? Vad gjorde att området sågs som ett framtidsland och attraherade människor och kapital under så lång tid? Vi är nu inne i det åttonde framtidslandet Norrbotten. Vad kommer sen?

Kjell Danell är född 1946, uppväxt i Kalix och professor emeritus vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå. Zoolog av facket och har forskat om samspelet mellan växter, djur och människor i så olika habitat som boreala skogar, tundra och savanner. Bosatt i Umeå.

Bengt-Göran Nilsson, född 1938 på Innanbäcken och har arbetat på ASSI-Domän i Karlsborg som laborant och salsförman. Efter pensioneringen engagerad i Kalixbygdens forskarförening som sekreterare och redaktör för medlemstidningen. Bosatt i Kalix.

Kungl. Skytteanska Samfundets Handlingar; Acta Regiæ Societatis Skytteanæ nr 92